fredag 10 december 2010

Säker för vem?

Ja, som förutsett kom Insatschefen idag ut med uppgiften att jag, som ledamot av genomförandegruppen, tidigare stoppat det koncept som nu upphandlats. Ett amerikanskt brigadsystem med över 100 000 timmar som ska integreras i det svenska luftförsvaret av inhemsk försvarsindustri.

Jag har nästan inget hopp om att detta system kommer vara operativt i Afghanistan i slutet av sommaren. Om RML och de krav som ställs i det afghanska luftrummet skulle uppfyllas fyra månader efter leverans vore det verkligen något helt unikt.

Varken ifråga om helikoptrar eller TUAV har man hittills velat pröva den snabbaste vägen till force protection. För två år sedan antydde man för Försvarsutskottet att man skulle hitta ett snabbspår mot Afghanistan när det gällde MEDEVAC. USA, Kanada, Storbritannien och FN hyr sådana resurser, men likväl visade det sig till sist omöjligt för oss.

ÖB sade i direktsänt utskottsförhör att han inte kunde minnas ifall han gett något uppdrag till FMV att rekognocera den internationella marknaden för leasing av hkp. Senare bekräftade FM skriftligen till utskottet att något sådant uppdrag inte getts. Ett sådant uppdrag hade varit den korrekta vägen, men jag tror inte att det någonsin var aktuellt.

Samtidigt kunde tjänstemän på FMV på eget initiativ, i PM till FM och Försvarsdepartementet, slå fast att det fanns gott om helikoptrar tillgängliga för förhyrning, med egen eller extern personal.

Nu gör man samma trick med TUAV: Resursen finns inte; och om den finns strider det nog mot folkrätten eller i vart fall mot nationell lagstiftning att utnyttja den. Insatschefen skriver i SvD att inget vore mera främmande än att prioritera särintressen framför soldaternas väl och ve. Därför har FM valt "den säkra vägen". Frågan är bara, säker för vem? För soldaterna eller generalerna?

Allan Widman

13 kommentarer:

  1. Om jag uppfattar dig rätt så menar du att de begränsningar som föreligger i nuvarande lagrum bara utnyttjas som svepskäl av Försvarsmakten. Att en förändrad lagstiftning skulle gå att få till stånd bara Försvarsmakten tydliggjorde att det föreligger goda skäl att ändra lagen.

    Du om någon som representant för den lagstiftande församlingen och försvarspolitisk talesperson för ett av alliansregeringens partier borde veta, eller åtminstone kunna har en välgrundad uppfattning i frågan.

    SvaraRadera
  2. Om du stoppade anskaffningen av TUAV för ett antal år sedan så har du väl ett direkt ansvar för den uppkomna situationen? Att det nu, i det läget som uppstått som ett resultat av de besparingar ni genomdrev, vore klokare och snabbare att hyra är väl en helt annan diskussion. Eller var det så att ni, då, anvisade hyra av TUAV som ett alterantiv samt anvisade pengar för detta?

    SvaraRadera
  3. Apan,

    Jag kan konstatera att vi redan idag får stöd från andra länders soldater samt entreprenörer i stridande respektive icke stridande funktioner. Jag har själv, tillsamans med svenska soldater i Liberia transporterats av inhyrda ukrainska helikoptrar med besättning. Varför går det där, men inte i Afghanistan?

    Tänkare,

    Genomförandegruppens slutsats var inte att TUAV var obehövlig. Tvärtom. Däremot ansågs lösningen med egen svensk utveckling både dyr och långsam. När detta spår nu återupptagits är jag övertygad om att riktigheten i antagandet kommer besannas. För precis ett år sedan lovade AI i direktsänd TV att en gapfiller skulle flyga i Afghanistan 2010. Diskussionen nu gäller varför detta inte förverkligats, trots att regeringen givit bemyndigande till anskaffning.

    Mvh


    Allan Widman

    SvaraRadera
  4. @Widman

    Vid samma direktsända hearing tog AI upp frågan om behovet av skattelättnader vid utlandstjänstgöring. Vad är din uppfattning i frågan? Om du är positiv varför har du inte drivit det vidare?

    SvaraRadera
  5. CS,

    Jag tror att mycket kan göras för att förbättra villkoren för soldater utomlands. En del reformer träder för övrigt ikraft vid nyår. Exempel på dessa är tidsobegränsat rehabiliteringsansvar, självständig hjälp åt anhöriga och hjälp åt alla soldater som mår dåligt, oavsett om tillståndet kan kopplas till tjänstgöringen eller ej.

    Hade jag ett enda ögonblick trott det möjligt att åstadkomma skattebefrielse för utlandstjänstgörande soldater hade jag försökt. Men detta är helt utsiktslöst. Omedelbart skulle motsvarande krav ställas av diplomater, hjälparbetare och alla andra som privat eller offentligt tjänstgör utomlands. Du minns kanske hur dåvarande utskottsordföranden, Anders Karlsson, vid hearingen ironiserade över tanken?

    Bättre då att slåss för det som är realistiskt. Överst på den listan finns ett veteransoldatcentrum, där de som mår dåligt kan få tala ut och bli hjälpta av någon de litar på.

    Mvh


    Allan Widman

    SvaraRadera
  6. Veteransoldatcentrum i alla ära. Det tycker jag du har drivit bra men för alla oss som om och om igen åker utomlands är det inte tillräckligt.

    Skillnaden mellan utlandstjänstgörande soldater och de du räknar upp är att de sistnämnda faktiskt har fullständig skattebefrielse eftersom de är ute mer än 12 månader. Därtill har diplomater en rad andra förmåner. En annan grupp är sjömännen som även de har skattelättnader.

    Jag begär inte att vi skall skattebefrias fullständigt men det är rimligt att vi i någon mån skattemässigt kompenserar för att våra respekive tvingas gå ner i arbetstid och att vi nyttjar samhällsservicen i mindre utsträckning. Ekonomiskt går det nu plus minus noll för familjen under utlandstjänsten medan min respektive förlorar allt pensionssparande. Är det rimligt? Alla våra grannländer har olika former av skattesubventioner för soldater i Utlandstjänst.

    Lämpligt är att vi antingen slipper den statliga skatten eller att våra utlands- och missionstillägg skattebefrias. Det kostar staten ytterst lite men betyder så mycket och ger en tydlig signaleffekt om vikten av utlandstjänstgöring.

    SvaraRadera
  7. CS, man kan också formulera det som att våra respektive har en form av värnplikt. Dom satsar tid och resurser för att försvarsmakten skall kunna lösa ut sin huvuduppgift. Straffet för vägran är inte en månads fängelse utan en notis i Justitia och kanske förlorad vårdnad om barnen.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  8. Nog tycker jag att Allan får bära hundhuvudet för den politiska nivåns olika tillkortakommanden lite för mycket. Han har mod att exponera sig mot väljarna och de försvarsmaktsanställda, till skillnad från de flesta andra.

    Klaga gärna på Allan, men inled först med att nämna den politiker som kämpat bättre de senaste åren.

    @ CS

    Sjömansskatten avskaffades 1998.

    SvaraRadera
  9. Är det inte så att utlandssoldaterna förmånsbeskattas för att de får "gratis mat och boende" i forma v grönpåsar och tält?

    I så fall är det inget annat än patetiskt.

    SvaraRadera
  10. @Sumatra
    Samtidigt som Sjömansskatten avskaffades så infördes ett annat system för skattelättnader av sjömän.

    @Henrik
    Vi förmånsbeskattas inte för det primitiva boende och maten. Däremot dras 85% av traktamentet av just för att FM tillhandahåller boende och mat. Semantik förvisso men en skatteteknisk skillnad. Efter 90 dagar sänks dessutom traktamentet ytterligare eftersom skatteverket då, enligt praxis, anser att man har etablerat sig på den nya orten och kan handla dagliga varor billigare. Låter rimligt i Afghanistan?

    SvaraRadera
  11. @CS

    Då förstår jag.

    Vad är billigast i A-stan, Konsum eller ICA?

    SvaraRadera
  12. Om man blir bjuden på mat så skall traktamentet minskas och förmånsbeskattning skall tas ut. Om nu inte skatteverket har ändrat sina regler.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  13. Jo men vilken ersättning bör det vara?
    Vad är marknadsvärde på att sova i Mozziedome på en grushög i centrala Ali Zayi med granatbeskjutningar lite då och då? Vilket är marknadsvärde på liggunderlag under en Patria och en burk ravioli intagen under det högsta av hot? Vad är det värde som bör dras av för det när det inte dras någonting alls för andra yrkesgrupper tjänstgörande utomlands?

    Det måste ju vara balans i ekvationen. Det är det inte nu.

    SvaraRadera