onsdag 1 september 2010

Helikopter och korvett har blivit magplask

Krönika publicerad i Blekinge Läns tidning den 1 september

I dagarna har den första besättningen från ME 02 återvänt från Adenviken. Att hundratals mil från egna vatten leda en omfattande och multinationell sjöoperation inger respekt. HMS Carlskrona, dess officerare och matroser har gjort livsviktig nytta. De är en heder för Sverige.

För bara ett par år sedan förbereddes ett förslag inom högkvarteret att göra henne till signalspaningsfartyg. Hon skulle efterträda Orion och trampa Östersjön istället för de öppna haven. Förslaget stoppades till sist och sedan började hon förberedas för den nu pågående uppgiften.

Solskenshistorien är ett tydligt exempel på hur de skarpa uppgifterna har en välgörande inverkan på vårt väpnade försvar. När allvaret inställde sig räddades vårt största örlogsfartyg. Det var viktigare att kunna stödja och leda insatsen i Adenviken. Signalspaning är i och för sig en angelägen uppgift, men den kan minst lika bra och billigare lösas av mindre fartyg.

HMS Carlskronas tjänstgöring innebär också att vi bygger upp verklig förmåga. De erfarenheter hon gjort bör användas för ytterligare anpassningar av fartyget inom stöd- och ledningssidan. I ett sammanhang där ålder har ganska liten betydelse är hon ett kostnadseffektivt och tillräckligt bra alternativ under lång tid till.
Det är viktigt att erinra sig att all teknisk och kompetensmässig utveckling är evolutionär. Med det menas att man hela tiden måste bygga vidare på den teknik och de insikter man förvärvat och prövat. Att bygga något bättre från ingenting går inte. Principen är i högsta grad giltig också ifråga om militära förmågor.

Av detta skäl utgör till exempel både de nya Visbykorvetterna och den sjöoperativa helikopter 14 stora risktagningar för örlogsflottan. I det förra fallet har Försvarsmakten tagit leverans av fartygen oaktat att de inte kan lösa någon av tre uppgifter på sätt som specificerats: Inte ubåtsjakt, inte ytstrid och inte minröjning. I det senare fallet talar vi om en helikopter som i dagsläget bedöms operativ år 2020. Om den, mot all förmodan, skulle bli färdig då har all kompetens inom luftburen ubåtsjakt redan gått förlorad.

Marinledningen har under tjugo års tid drivit egenutveckling av multifunktionella plattformar. Det har inte burit frukt. Visbykorvetterna och Hkp 14 är exempel på försök till tekniksprång som slutat i rejäla magplask. Utan hänsyn till behovet av successiv utveckling och utprovning är de misslyckanden som inte bara fört oss bakåt i evolutionen utan också allvarligt skadat tilltron till sjöstridskrafterna.

Vår förre statsminister, Göran Persson, lär vid besök i Karlskrona ha uppmanat lokala politiker att hålla ögonen på varvet. Därmed gav han uttryck för en länge omfattad föreställning att utan respektive industri lever vapengrenar och förband farligt. Han hade säkert rätt till del. Men omslagspunkten är passerad. Den existentiella grunden, både för industri och förband, är numera beprövad stridsduglighet.

Varken Visbykorvetterna eller Hkp 14 har förmåga att legitimera örlogsflottan. För försvarssektorn i Blekinge vore det därför bäst om de lämnades därhän.

Allan Widman

7 kommentarer:

  1. Att ha ett teknologi försprång gentemot sin fiende är en mycket viktig del i krigsföring. Dock kanske vi gör föööör stora hopp?

    SvaraRadera
  2. - Vad vet utvecklarna av HKP 14, som inte Scania förstår sig på?

    Scania anses allmänt vara ett världsledande lastbilsföretag också i tekniskt avseende. Nu bygger de en egen vindtunnel i en ny flervåningsbyggnad om tretusenfemhundra kvadratmeter. Att inte vindtunneltesta sina lastbilar har nog aldrig försvävat dem.

    Utvecklarna av det 24 cm högre och unika skrovet till HKP 14 har därmot inte ansett sig behöva göra några vindtunneltest alls. Test som självfallet kostar, men som tidigt i ett projekt kan avslöja aerodynamiska egenskaper, som inte låter sig analytiskt förutses.

    http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=67&dtyp=frs&rm=2007/08&dok_id=GV11456&nr=456

    SvaraRadera
  3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  4. Jag vet inte om du kan lägga upp den här länken eller redan sett den. Oavsett så är den träffsäker och faktiskt rolig att se på om man har lite insikt.
    Jag tror att du läser "wismanswisdoms" och då borde du även veta vad man spinner vidare på i filmklippet.
    Anser du att Försvarsmakten agerat rätt i införandet av obligatoriet?
    http://www.veoh.com/browse/videos/category/comedy/watch/v20406219SGYpAA32

    SvaraRadera
  5. En generell utmaning, om det så handlar om materielanskaffning för örlogsflottan eller hanteringen av nya anställningsavtal för alla anställda i Försvarsmakten, är att politisk målstyrning utan varje form av uppföljning av myndigheternas görande och låtande inte duger.

    Kamratligt och kollegialt förtroende är bra, men kompletterat av åtminstone ett minimum av kontroll är det långt mycket bättre.

    Tystnaden i bägge riktningarna när det kommer till sjöförsvarets framtidsfrågor står i bjärt kontrast till vad som gäller på luftförsvarets område. Säga vad man vill om flygförare och flygstridsledare, men de är i vart fall inte några bloggosfärens blyga violer.

    Alla har vi de senaste åren hört talas om GLC/GLI NOC, Hästveda och SPK 39. Utan denna öppna och frejdigt friska debatt, så skulle luftstridskrafterna vara i ett långt sämre läge med avseende på krigsduglig förmåga. All uppmärksamhet har kanske inte i förstone varit välkommen av vapengrenens främsta företrädare och dess industrirepresentanter. Likväl är det i det långa loppet i högsta grad stärkande för Flygvapnets och Saabs fortsatta framtid.

    Min appell blir därför travesterande titeln på den välkända och traditionstyngda lilla blå boken:

    - Sjung ut Du käcke sjömatros!

    Den som tiger samtycker till svensk egenutveckling för leverans i ett (1) exemplar av sådant som L10.

    SvaraRadera
  6. Henrik,

    Jag har upprepade gånger uttalat min kritik mot det sätt på vilket FM begärt besked av såväl YO som RO. Odaterade, icke underskrivna brev som skickas under semestern duger inte. Vare sig arbetsrättsligt eller ur ett personalpolitiskt perspektiv.

    Den som vill vara Sveriges mest attraktiva arbetsgivare får göra bättre.
    Mvh


    Allan Widman

    SvaraRadera
  7. @Henrik:

    Tja, vad finns mer att tillagga...
    Fran kortvaxta man med kompensatoriskt beteende i maktposition kommer sallan nagot gott.

    SvaraRadera