fredag 17 september 2010

Förundras gör jag...

...över att svenska trupper varit i strid närmast oavbrutet de senaste veckorna utan att detta givit upphov till någon uppmärksamhet i en pågående valrörelse. Hellre diskuterar vi värdet av en oförändrad arbetsrätt och huruvida Ohly verkligen borde fråga om Åsas hand i direktsändning?

Är vi ett land på låtsas eller tillhör vi verklighetens folk?

När svenska liv står på spel, långt från våra gränser, trodde man att det skulle övertrumfa allt. Icke så. I vårt land är ROE inget för den politiska nivån. Våldsanvändningens gränser är uppenbart en förvaltningsfråga. Liksom omhändertagandet av våra soldater. En lag stiftas och sedan är bollen tillbaka hos myndigheten. Finns det någon som överraskas av att de röd-gröna inte identifierar sig med vårt uppdrag i Afghanistan? Att det är så enkelt att dra ett streck över alla stolta utfästelser?


En ny mandatperiod står för dörren. Det ser ut som om Alliansen får fortsatt förtroende. Jag vet att björnen ska skjutas innan skinnet delas, men även jag följer oddsen på nätet...

Idag läste jag en kommentar från Volvo Aero om Gripen NG. Det handlade om vilka operativa behov som styr våra utvecklingssatsningar. Författaren ville inte beskriva "järntriangeln" som korruption, utan mera som en samfälligt överdriven entusiasm. Jag tror han har rätt. Det finns inga explicita konspirationer, inga kontanter som byter ägare. Bara en underförstådd, uniform förväntan.

Sveriges riksdag behöver partier och ledamöter som på allvar ifrågasätter sakernas tillstånd. Som också vill göra sig omaket att läsa på. Inte bara i lagda propositioner, utan också genom att ta del av användarnas beprövade erfarenhet.

På Lantbruksakademien i Stockholm står följande att läsa på en vällingklocka i mässing: Tiden gror kornet, men den plöjer inte åkern.

Folkpartiet begär ödmjukt förtroende.


Allan Widman

7 kommentarer:

  1. Kan bara hålla med samtidigt som jag riktar en känga åt hela det politiska frälset. Hur kan det komma sig att när man rekonstruerar hela försvaret dessutom under en valperiod, inte debatterar detta överhuvudtaget. Finns det ingen som har en klar bild av vad de vill ha?? eller är vår gemensamma försäkring så oviktig att vi i princip kan lägga ner rubbet på en gång och leja in tjänsten från privata företag.

    SvaraRadera
  2. Nilsson,

    En etablerad devis bland svenska partiledare är att försvaret inte vinner några val. Kan bara önska att de inte alltid fick så rätt...

    Mvh

    Allan Widman

    SvaraRadera
  3. I ärlighetens namn ska vi nog känna oss lyckligt lottade att så är fallet....även om jag också delar uppfattningen att en mer livlig debatt kring vad vi har försvaret för och vad vi bör ställa för krav på det.

    SvaraRadera
  4. Hur kan det vara viktigare att vinna val än att göra rätt?

    SvaraRadera
  5. I Sverige bereds blott undantagsvis utrymme för en partiledare att påverka det allra minsta och då bara det obetydligaste av försvars- och säkerhetspolitiken.

    Och inte ens en enig riksdag kan längre påverka ett försvarsmaterielprojekt, eftersom det inte längre är riksdagen som fastställer projektramarna.

    NBF, Neuron och NGU, för att bara nämna projekt som börjar på bokstaven N, har alla sjösatts långt innan de var kända för riksdagens försvarsutskott. Och när de väl dyker upp, så är det bara för att binda upp riksdagen till en osäker leverans femton år senare av något som inte närmare specificerats till vare sig pris eller prestanda. Vi kallar det för den svenska modellen.

    I USA så är det kongressen, som en gång varje år beslutar vilka komponenter, som skall utvecklas för att ingå i till exempel JSF F-35A, -B respektive -C. Kalla det gärna 'micromanagement'. Men det har räddat dem från bland annat Avenger, Crusader, Comanche och Sgt York.

    En enskild välinformerad och hängiven ledamot av den amerikanska kongressen kan undantagsvis göra betydligt mer än så. Se gärna dokumentären om den riktige Charlie Wilson, som finns med på köp-DVD:n Charlie Wilson's War med Tom Hanks och Julia Roberts!

    Det vore plågsamt om Sverigedemokraterna kom in i riksdagen. Men om det innebar att en minoritetsregering skulle vara tvungen till att ständigt förhandla i var och ett av riksdagens utskott, så skulle det ge enskilda svenska riksdagsledamöter makt av närmast amerikanska proportioner.

    Priset enligt ovan vore högt. Och svenska parlamentariker skulle vara tvungna att sätta sig in i och behärska sakfrågor i en hitintills oanad utsträckning. Likväl kanske en nåd att stilla bedja om?

    - För vilken riksdagsledamot skulle med sina egna surt förvärvade och i högsta grad personliga trovärdighetspoäng betala för att rädda kvar slikt som HKP 14 eller Visbykorvetterna?

    http://en.wikipedia.org/wiki/Charlie_Wilson's_War

    Charlie Wilson's War received generally favorable reviews from critics. As of January 2008, the review aggregator Rotten Tomatoes reported that 82% of critics gave the film positive reviews, based on 163 reviews. Metacritic reported the film had an average score of 69 out of 100, based on 39 reviews.

    SvaraRadera
  6. Mouse,

    Ingen har sagt att det är viktigare att vinna val än att göra rätt. Dock måste vi inse att politiken inte erbjuder några optimala alternativ. Bara mer eller mindre bra eller dåligt. Jag kan utan att förhäva mig bestämt påstå att de röd-gröna vore en katastrof jämfört med nu sittande alternativ. Tro mig om Du vill.

    Mvh


    Allan Widman

    SvaraRadera
  7. - Vad har hänt med IG JAS-andan?

    Var det inte meningen att företagen i industrigruppen skulle hålla ihop igenom hela JAS-projektet inklusive JAS 39 E/F?

    Men båda av svensk flygindustris framtidshopp: Neuron OCH JAS 39 E/F är utrustade med motorer utan svenskt innehåll!

    Den svenska flygindustriella strategin är uppenbarligen numera att till varje pris hålla fast i att vara systemsammanhållande för nyutvecklade plattformar och lämna en så pass tung och traditionellt "svensk" komponent som jetmotorn åt marknaden.

    Om man jämför med bilindustrin, så är det som om staten satsade på Saabs och Volvos bilmodeller, men struntade i Autoliv och Haldex.

    Nu kommer Volvo Aero ändå att klara sig bra inom teknik för militära tillämpningar. Detta eftersom man från sin norska fabrik kommer att få leverera en stor del av Norges motköp för JSF i form av bland annat huvudaxeln till dess motor F-135.

    Men det är snarare trots än tack vare svenska statliga satsningar på teknikutveckling och exportstöd till JAS 39 E/F. Alla flygindustrier är lika, men några är mer lika än andra.

    SvaraRadera