I valda delar publiceras nedan det handlingsprogram som i söndags presenterades i Växjö.
Hemvärnsgrupperna kvar
Folkpartiet motsätter sig nedläggning av de tjugotvå s.k. hemvärnsgrupperna. Dessa stödjer och utbildar de nationella skyddsstyrkorna. Både av militärgeografiska och rekryteringspolitiska skäl är de väl spridda över landet. Av betydelse för rekrytering och utbildning är även förbanden inom grundorganisationen. Folkpartiet kommer att verka för att nuvarande regementen och flottiljer behålls.
Hemvärnsgrupperna måste dock leverera mot de högre kraven och större volymerna. Det duger inte att det regelmässigt uppstår "anslagssparande" på grund av att tillräckligt med övningar och utbildning planerats.
Nya uppgifter - infanteribataljoner
Vi anser att de nationella skyddsstyrkorna bör göras om till förband som kan lösa mer kvalificerade uppgifter. Sverige förfogar över ett omfattande materiellt arv. Många av soldaterna i nationella skyddsstyrkorna har lång militär utbildning. Att med detta som utgångspunkt skapa infanteribataljoner är inte bara möjligt utan också lämpligt. Det innebär vissa kompletteringar vad avser understödsvapen, fordon och utbildning.
I dagens nationella skyddsstyrkor är plutonen den mest centrala förbandsenheten inom bataljonen. Om förbanden ska lösa uppgifter som t.ex. fördröjningsstrid behövs ytterligare samövning på kompaninivå.
Direktanskaffning av materiel till nationella skyddsstyrkorna
Hemvärnet är en allt viktigare del av insatsorganisationen, inte minst i det nationella beredskapsperspektivet. Tillsammans med det faktum att arvet inte på sikt kommer att räcka för att materielförsörja förbanden ställer också krav på direktanskaffning.
Beredskapspolisen – en uppgift för nationella skyddsstyrkorna
Möjligheterna till deltagande i den civila krishanteringen kräver nya befogenheter och kanske också kompletterande utbildning, t.ex. motsvarande beredskapspolisen. Rikspolisstyrelsen (RPS) har föreslagit regeringen att avveckla beredskapspolisen. Som skäl anges att antalet ordinarie poliser i Sverige ökat från 16 000 till 20 500 sedan vi på 90-talet inrättade våra 1 500 beredskapspoliser. Därför bedöms de nu som överflödiga.
Den svenska poliskåren kommer, oavsett storlek, att i varje given stund vara uppbunden av ordinarie verksamhet. Beredskapspolisen ska användas när exceptionella händelser kräver en kraftig förstärkning. Så har också skett i samband med det första Gulfkriget på 90-talet och under Gudrun. Eftersom RPS finner uppgiften att administrera beredskapspoliserna som betungande kan detta uppdrag med fördel överföras på Hemvärnet, även om utbildning och beslut om insats förblir hos polisen.
Försvarsmaktens stöd till samhället
Försvarsmaktens möjligheter att stödja polisens arbete blev för några år sedan föremål för ny lagstiftning. Trots andra avsikter synes de nya reglerna ha motverkat en god samverkan och ett effektivt resursutnyttjande. Möjligheterna att på ett mer effektivt sätt använda t.ex. nationella skyddsstyrkorna i civil krishantering bör på nytt ses över.
Inget tak för nationella skyddsstyrkorna
Rekryteringen till nationella skyddsstyrkorna bygger just på lokala initiativ och stor öppenhet. Personliga kontakter, korta ledtider och individuellt mottagande har givit goda resultat. Tidigare har storleken på nationella skyddsstyrkorna vid varje försvarsbeslut bestämts av hur många soldater som för tillfället bedömts genomföra tjänstgöring enligt sina kontrakt. Dessa styrkors ökade betydelse för vår samlade försvars- och krishanteringsförmåga gör emellertid att någon övre gräns för numerären inte ska sättas. Kan man rekrytera fler än de cirka 22 000 soldater som var ambitionen i 2009 års beslut ska man få göra det.
Gotland
Gotlands betydelse för försvaret av Sverige kan inte överskattas och soldater som inte behöver transporteras till Gotland vid en kris är extra värdefulla. Vilket betyder att samtliga gotlänningar i vapenför ålder ska erbjudas militär utbildning till nationella skyddsstyrkorna eller insatsförband på ön.
Allan Widman
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Bäste Allan,
SvaraRaderaDet är klart intressanta signaler för alla inom frivilligförsvaret (som även jag tillhör).
Men hur blir det med Norrlands sista ingenjörer, dvs. de två ingenjörkompanierna i Boden. Eftersom försvarsministern inte besvarat följande: http://st.nu/opinion/debatt/1.2244051-forsvaret-maste-fa-verka-i-norrland
...som även publicerades i de största tidningarna i Norrbotten, Jämtland m fl län...
Alltså, ska Norrland ha ett, två eller inga ingenjörkompanier kvar enligt FP?
Vänliga hälsningar,
Lars Gyllenhaal
Det som kan vara av intresse för oss vanliga dödliga är, har ni resten av alliansen med på det här tåget eller är det FPs eget.
SvaraRaderaFör en fjäril gör ingen sommar och det du säger kommer att kosta pengar och betydligt mer än den enda miljard som hv/ns har idag att förfoga över.
Nilsson,
SvaraRaderaAv alla trender som finns i svensk försvarspolitik är en av dem att våra förslag ofta får efterföljare. Nationella skyddsstyrkornas relativa tyngd har ökat. Detta kan ingen bestrida. De ger verkan i målet för en synnerligen blygsam peng. Vad mer kan seriösa försvarspolitiker begära?
Mvh
Allan Widman
väldigt bra !hemvärnet har en stor potential att bli ett bra territorialförsvar och detta är det bästa hittills
SvaraRaderaVisst ger Hemvärnet med de Nationella skyddsstyrkorna "mer pang för pengarna" och betydelsen har ökat. Det är ju positivt att mer utbildningsresurser och materiel kommer med nya arbetsuppgifter, men det finns ett tak som det inte pratas om.
SvaraRaderaMan är ju inte anställd inom Försvarsmakten utan har en civil arbetsgivare. Numera görs inte den avtalde tjänstgöringstiden (timmar)på kvällar och helger utan det görs olika antal dygn på vardagar som ju oftast är civilarbetstid.
Visserligen har ersättningssystemet reformerats i rätt riktning, men det hjälper inte en arbetsgivare. Beroende på befattning och tjänst kan antalet civila dagar som faller bort för utom avtalet även vara veckokurser, befattnings- och vidareutbildningar m.m.
Den likformning och kvalitetssäkring gentemot FM i övrigt gör att det blir allt svårare att motivera för familj att inkomster faller bort under utbildningar eller arbetsdagar för arbetsgivaren.
Detta ökade tidsuttag från den civile frivillige kommer att ge svårigheter att nå målen och att fylla befattningarna.
Insatskompanichef i de nationella skyddsstyrkorna
Kalle,
SvaraRaderaInget gott utan något ont. Förstår att konkurrensen blir svårare både mot familj och arbetsgivare. Det kommer naturligtvis att försvåra rekryteringen, men samtidigt har en krävande utbildning och befattning alla förutsättningar att kännas utmanande och meningsfull. Och nivåhöjningen är sannerligen ett välkommet tillskott till vår samlade försvarsförmåga.
Mvh
Allan Widman
Funderat lite på det praktiska, mtrl borde finnas för att utrusta ett antal inf brigader om inte fmlog helt plötsligt drabbats av effektivitet och sågat ner och sålt denna som skrot, med allt från art till splitterskyddade fordon. Men det man frågar sig blir då var ska all denna mtrl stå för att vara tillgänglig och för att kunna underhållas?
SvaraRaderaSå frågan som inställer sig blir ju då om landskaps regementena ska återupprättas om inte annat som logistisk bas för bataljonerna i närområdet, för hur det än är så lär väl inte den enskilda ta med pbv och haubitsen hem direkt.
I övrigt tror jag nog att mer utmaning och klarare profil underlättar rekryteringen väsentligt, dock så finns även här en inbyggd fundering kring förband kontra FM. Dvs ska dessa omfattas av obligatoriet eller ej för känslan man får är att det ska byggas National guard i norden.
Bäste Allan,
SvaraRaderaFrågan om Norrland ska mista sina sita ingenjörer eller ej finns även i senaste numret av OFFICERSTIDNINGEN (6/2010).
Det är många som undrar var du och FP står. Jag tror inte att du har mist vare sig tal- eller skrivförmågan...
Vänliga hälsningar,
Lars Gyllenhaal
Lars,
SvaraRaderaNär regeringen på hösten 2004 fattade sitt försvarsbeslut för 2005-07 yttrade utskottet reservationslöst följande: "För att säkerställa kompetens för att kunna uppträda i subarktisk miljö behövs utbildningskapacitet i norra Sverige för utbildning av ingenjörförband".
Även om detta inte är ett uttryckligt beslut av riksdagen är det knappast någon tvekan om att den då beslutade grundorganisationen villkorades av att sådan utbildningskapacitet vidmakthölls även i Norrland. Därför bör inte Försvarsmakten fatta ett beslut om nedläggning/flytt på egen hand. Det vore därtill att föregripa riksdagens kommande, övergripande beslut om framtida grundorganisation.
Mvh
Allan Widman
Stort tack för svaret!
SvaraRaderaVänliga hälsningar,
Lars