Idag bekräftar så Ekot Försvarsmaktens planer på att lägga ned en mekplattform och en flottilj. Ryktena har länge varit i svang och beskriver väl en logisk fortsättning på det s.k. 30 januari-underlaget från förra året.
Under lång tid har myndighet och ett antal regeringar sett nedläggningar som den huvudsakliga vägen till mer pang för pengarna. Men i vilken utsträckning stämmer detta med verkligheten?
Nästan varje nedläggningsvåg de senaste femton åren har utlöst ett antal nyetableringar på annat håll. Det senaste årets diskussioner om utbildningen av basförband inom flygvapnet och GLC/NOC i Enköping visar att denna tid inte är förbi.
Samtidigt är försvarsstrukturen nu så gles att en effektiv rekrytering till soldatutbildning kommer att bli kritisk, inte minst när denna ska göras frivillig. Att Försvarsmakten föreslår nedläggning av förband i de mest befolkningstäta delarna framstår mot denna bakgrund som särskilt obegripligt.
Hur vi ska kunna bemanna hemvärnsförbanden över hela Sveriges yta är också svårt att se om fler förband försvinner och nära häften av hemvärnsgrupperna raderas ut. I förra årets inriktningsbeslut poängteras flera gånger hemvärnets ökande betydelse för vår beredskap. Har FML inte läst?
Värst av allt är dock de kompetensförluster som följer i kölvattnet på nedläggningsivern. Det är länge sedan officerarnas familjer lämnade jobb och utbildningar bakom sig för att följa med till nya tjänstgöringsorter. Och har någon undersökt vad den ändlösa officerspendlingen kostar i termer av resor, övernattningslägenheter och slitage på familjerelationer. Knappast.
Jag tror inte längre att förbandsnedläggningar ger besparingar som uppväger alla de skador som uppstår. Folkpartiet Liberalerna kommer att avvisa förslagen om de förverkligas.
Allan Widman
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
”De som diskuterar hur de utan vapen ska komma undan lejonen i Colloseum imorgon, när de borde diskutera hur de ska övermanna vakterna för att vinna sin frihet idag för att sedermera med lite tur kunna göra uppror mot kejsaren och ta makten från elitokratin, de slutar oundvikligen sina dagar som lejonmat!” Citat; Roger Klang.
SvaraRaderaDe som diskuterar hur de utan vapen ska komma undan lejonen imorgon är försvarsledningen, och vakterna är regeringen, och Kejsaren är socialismen och lejonen är socialisterna.
Roger Klang Lund Scaniae
Huvudet på spiken, bäste Herr Widman! Den ekonomiska universallösningen har sedan många år tillbaka varit att lägga ned de förband som står för produktionen av den den kärnverksamhet som skall utgöra spetsen i vårt lands försvar. I skymundan verkar däremot funktioner i förekommande stödprocesser kunna utvecklas i en allt mer orimlig grad. (läs: staber, logistikförband etc,etc). Men om nu kärnförbanden försvinner så bör väl stödet rimligtvis snart sakna något att stödja!?
SvaraRaderaVad gör vi då?
Det var ju bara två år sedan som du var med och argumenterade för en "förtätning" av utbildningsställena. Vinsten skulle vara minskade overheadkostnader.
SvaraRaderaHar du ändrat dig?
J.K Nilsson
J.K Nilsson,
SvaraRaderaJa, jag tror inte att det blir mer pang för pengarna och jag redovisar mina skäl. Slutsatsen stärks av de omorganisationer jag bevittnat genom åren. När blev det till det bättre?
Mvh
Allan Widman
Lösenorden är nog "vinsthemtagning" och "kundfokus".
SvaraRaderaDet är ju ingen konst för GM att få en bilfabrik att sluta producera bilar.
Svårigheten för GM ligger i att realisera tillgångar, så att man slipper betala hyra för fastigheter och löner för personal, som man inte längre anser sig kunna utnyttja för att producera kundnytta.
Försvarsmakten ger ifrån sig kraftfulla och potentiellt lysande strategier. Det må vara "Handlingsplan JAS Gripen" eller förslag om rationaliseringar av GRO.
Problemet har varit att dessa rationaliseringsstrategier inte tar i beaktande att Försvarsmaktens existensberättigande är att producera krigsduglig bekämpningsförmåga, så att den svenska statsmakten förfogar över det säkerhetspolitiska instrumentet militär förmåga, ofta formulerat som att Försvarsmaktens uppgift är väpnad strid.
En Försvarsmakt som lägger fram en "Handlingsplan JAS Gripen" och därmed isolerar grundflygplanet JAS 39 Gripen från sina vapen, sensorer, stridsledning och baseringsmöjligheter är en Försvarsmakt som INTE förtjänar tilltro med avseende på förmågeuppbyggnad.
Att idag betvivla klokskapen av att lägga ner till exempel P4 eller P7 är inte det samma som att tillstyrka rationaliteten av att utbilda från grunden på Stridsvagn 122 (Strv 122) på tre (3) ställen i Sverige.
Ett framtida professionaliserat svenskt försvar måste rekrytera en ansenlig andel av sina markstridssoldater från både den västra OCH den södra storstadsregionen. Utan militär närvaro därstädes låter detta svårligen sig göras. Men grundutbildning på Strv 122 är INTE en förutsättning för att göteborgsk eller malmöitisk ungdom ska söka sig till markstridsfacket.
Koncentration av resurser emot sakkunskapens inrådan provades redan på Wasa med känt resultat. Då med ett extra kanondäck och mindre barlast för att uppnå "färre men vassare"
SvaraRaderaIdag går vi mot en struktur med entalsförmåga, ett förråd, ett LFC och ett typförband av varje slag...
Tack Allan! Nu får det vara nog.
SvaraRaderaDet ställer till mer än skada än det ger nytta.
Det är hög tid att sätta myndigheten Försvarsmakten under tvångsförvaltning.
Herrar Göransson mfl AVGÅ
Fötroendet är förbrukat.
Allan,
SvaraRaderaDet är inte lite du begär av FML ledning. Man ska hålla i minnet att FML består av ”följare” som har fostrats under de evinnerliga svarta hålens tidevarv. De vet ingen annan verklighet än besparingar, effektiviseringar, rationaliseringar och nedläggningar. De har kommit upp i systemet till sina nuvarande välbetalda befattningar just med denna följsamhet till den politiska viljan som enda grund, oavsett hur vansinnig denna vilja är och har varit sett i termer av operativ förmåga och försvarseffekt.
Hellre väljer dessa ”beslutsfattare” – som enligt egen utsago tar ett helhetsansvar för FM ekonomi – att karakterisera militära vansinnigheter som GLC/NOC, den från tid till annan uppdykande diskussionen om nedläggning av ubåtsvapnet, minimaliseringen av artilleriet och luftvärnet, samt den kontinuerligt pågående reduktionen av antalet kvalificerade stridsvagnar och stridsflygplan som normala steg i FM utveckling mot IO 2014. I själva verket handlar det om en metodisk nedmontering av svensk försvarsförmåga men detta väljer följarna i budgetunderlag, utvecklingsplaner och årsredovisningar att kalla för normala rationaliseringar – hellre det än att erkänna ett misslyckande som skulle kunna reducera i rockader på högsta ledningsnivå eller att redovisa avvikande uppfattning som skulle kunna utsätta en enskild ”beslutsfattare” för den politiska nivåns onda öga. Minns hur Tage G-punkt brukade hota ledande FML-företrädare med förtida avsked när de tog sig före att redovisa en egen avvikande åsikt om svensk försvarsförmåga!
Saken blir inte bättre av att försvarsminister Tolgfors kallar förra årets budgetunderskridande ett ”rekordöverskott” – en pinsamhet bortom all sans och vett som visar hur lite den politiska nivån förstår hur en myndighet av denna storlek fungerar. I verkligheten har rekordunderskridandet mot äskad och beviljad budget inneburit att FML så brutalt har brutit nacken av utbildnings- och utvecklingsverksamheten vid de flesta insatsförband (utom möjligen SSG och utlandsstyrkan) att många kvalificerade officerare nu heller väljer att ta sin Mats ur skolan hellre än att stanna kvar i en myndighet som går mot en säker undergång. Inte blir det bättre av att majoriteten av ”besparingen” – som inte är något annat än inställd verksamhet syftande till upprätthållande av beställd försvarsförmåga – går tillbaka till ”svarta hålet”, dvs. statskassan, utan att den politiska nivån närmare specificerar var i samhällssektorn dessa medel behövs bättre.
Forts. följer…
Sanningen är ju den att den nuvarande ministärs direktiv att FM ska klara sig inom i princip ”prolongerad anslagsram” har lett till en situation där försvarets köpkraft halveras var 15:e år (läs t ex artikeln Territoriellt luftförsvar – konstarten som försvann på Strategi och krigskonst, http://krigskonster.blogspot.com/2009/10/territoriellt-luftforsvar-konstarten.html). Kombinerat med det politiska förbudet att lägga ner GRO-etablissemang under innevarande mandatperiod – som bara kan vara en fråga om att det konservativa blocket ska kunna skylla framtida på GRO-nedläggningar på de rödgröna – leder detta till en ohållbar ekonomisk situation som myndigheten inte kan hantera på annat sätt än att hemfalla åt det enda följarna kan och törs, dvs. nedläggningar.
SvaraRaderaMen grundproblemet är inte ryggradslösa följare i avsaknad av egen uppfattning om vad som är bäst för svensk nationell och internationell försvarsförmåga, utan det beslutsvakuum som har uppstått eftersom vårt land saknar en tydlig säkerhetspolitisk strategi, blocköverskridande och långsiktiga överenskommelser om FM roll och mandat i svensk säkerhetspolitik, samt tydliga politiska anvisningar till och kontroll av försvarsledningens verksamhet och beslut. I detta vakuum trivs och frodas diverse särfrågeföreträdare som inte vill nationens och FM försvarsförmågas bästa. Den avdelningschef i FM som i en briefing säger orden besparing, rationalisering och effektivisering i samma mening kan lätt få sig tilldelat fem miljarder över lika många år för att, kanske, kunna realisera en framtida besparing om ett par hundra miljoner. Se t ex GLC/NOC-förslaget, som inte är något annat än ett nytt namn på NBF, men som redan har skapat så stor personalbrist i luftstridskrafternas ledningssystem att det håller på att implodera. Det finns fler exempel på samma tema. Vad får det egentligen kosta att inte ha en uttalad politisk vilja?
Så sluta gnäll, Allan, och fortsätt gräv där du står! Du har gjort ett bra jobb så här långt men det är inte klart på långa vägar än.
Sluta nu, Allan Widman!
SvaraRaderaDU är i allra högsta grad ansvarig för det som nu händer. DU är del i de beslut som FML står att fatta. Ta ansvar och sluta belacka dina underställda.
FML tar de beslut de är nödgade att fatta med de resurser och uppgifter som Statsmakten ger.
Är du inte nöjd så får du tillskjuta medel och ge andra styrningar. Jag är inte nöjd med de beslut som FML tvingas fatta men jag ser att de är nödgade till det.
Det är dags att ta ansvar, så ock för dig.
Cynisk,
SvaraRaderaFML fattar inga beslut utan den politiska nivåns godkännande. Jag vill inte ge godkännande till det som nu föreslås och jag vill att försvarsanslaget, precis som i Norge och Finland, nu höjs. Så vill mitt parti.
Mvh
Allan Widman
Precis Allan, det är ni politiker som håller i rodret. Därför är det dags för politiken att ta ansvar för utvecklingen. Det gör man dels genom att som du säger dig vilja göra; säga nej till besluten men framförallt genom att ge uppdrag och medel i jämvikt.
SvaraRaderaAtt belasta FML för att de tvingas hemställa om neddragningar i FM infratstruktur är att inte ta ansvar för sina handlingar. Uppträdandet är väldigt tidstypiskt där misslyckad uppdragsstyrning skylls på underställdas oförmåga.
Se till att få igenom den där höjningen av försvarsanslaget, då har du min röst.
Cynisk
SvaraRaderahacka inte på den som FAKTSIKT försöker göra något. Allan Widman är ju en av de få försvarspolitiker som faktiskt DRIVER på för ett förstärkt Svensk försvar.
Kan du ge mig ett namn på försvarspolitiker till som klart sagt att försvarsanslaget skall höjas och ritat upp en målbild på organisation som Widman gjort?
NEJ SLUTA INTE WIDMAN. Fortsätt framåt ty hade du inte drivit opionen framåt hade det inte hänt mycket kring dom vissa positiva förändringar som nu kan skönjas tex återupptagen operativ planering,KFÖ, återuppbyggnad av movavdelning,beredskapsövningar,stridsvagnskompani på Gotland, mek reservbataljoner mm.uzw
jan-olov m fl
SvaraRaderaJa, Allan W bör fortsätta att arbeta för höjda försvarsanslag om han vill att FM ska lösa nu ställda uppgifter.
Han bör däremot sluta att argumentera för att bibehålla nuvarande infrastruktur, nuvarande uppgifter och nuvarande försvarsanslag. Den ekvationen går nämligen inte ihop, vilket faktiskt FML varit tydliga med i flera år. Ändå så kvarstår nuvarande uppgifter och nuvarande försvarsanslag samtidigt som regeringen förbjöd FML att röra infrastrukturen. Vad ska FML då göra egentligen? Ställa in FM betalningar?
Det är en besparing att INTE skicka in nya friska pengar i ett dödsdömt projekt utan varje möjlig militär användning.
SvaraRaderaNH90 inklusive vår särlösning HKP 14 är världens första serietillverkade helikopter helt och hållet byggd i kompositmaterial. Det är högteknologi och kunskapsmässiga landvinningar, men det är så långt bort från en robust och fältmässig stridsmaskin, som tänkas kan.
Polisens och försvarets gamla i grunden civila Jet Rangers (HKP 6) var under av operativ effekt i jämförelse med vad HKP 14 kan tänkas uppnå 2020.
Ett kompositskrovs hållfasthet bestäms när man bestämmer sig för hur kolfibrerna skall orienteras i vare enskild delkomponent. I vissa riktningar är kolfibrer urstarka i andra jättespröda. Det går inte lika enkelt som med ett plåtskrov att i efterhand lägga till ett extra spant eller öka grovleken på en delkomponent.
Visst smärtar det att på ett bräde skriva av 6-7 miljarder. Men det är ändå bättre än att förlänga plågan och slänga in i storleksordningen lika mycket till utan att HKP 14 kan användas för militärt bruk.
Vill vi stödja Europeisk helikopterindustri så bör det ske inom ramen för annat än försvarsverksamheten, det här är inte rätt fora för att diskutera på den nivån GW. Ja vi skall diskutera vad vi skall ha FM till och vad vi skall göra för att få effekt.
SvaraRaderaJag hyser inga tvivel att Hkp 14 kan bli en bra helikopter, problemet är vägen dit. Vi kan jämföra med AJS modden och Di modden i 37-systemet som kom till efter förseningarna i JAS-projektet. Här planerade vi för redundans och avveckling först när vi skulle få flygplanen. Nu planerar vi och skriver avtal om avveckling innan vi ens har helikoptrar.
Men jag tror ingen vill betala för att modda upp hela flottan Hkp10 till 10B eller bibehålla Hkp 6 i väntan på att Hkp 15 skulle bli klar.
Vi är så slimmade i ekonomin att det tillåter inte parallella helikoptersystem. Och vems är det felet?
J.K Nilsson
Hur kan en helikopter vars helintegrerade kompositskrov och dess från början inbyggda bristande hållfasthet/vridstyvhet:
SvaraRaderaa) inte kan landa på annat än släta och hårdgjorda ytor
b) måste landa innan den aktra rampen kan öppnas
...någonsin bli ens en rudimentär markoperativ helikopter?
Det är mycket glädjande att Otto Svedenblad, ansvarig för helikoptermodellen på flygvapnets produktionsavdelning, i dagens Dagens Eko säger att ovanstående måste åtgärdas.
Och det bör nog ske innan helikoptern överlämnas till Försvarsmakten. Därefter är vår förhandlingsposition gentemot NHI bra mycket svagare, för att inte säga obefintlig.
I praktiken handlar det om att konstruera om NH90 och därmed också vår särlösning HKP 14 från första början. Det finns knappast någon enda delkomponent av skrovet, som går opåverkad ur en sådan process.
Kan vi svälja prestigen och avbeställa denna skithelikopter och ta något beprövat och mycket billigare? Typ UH-60? Vi kan få dubbelt så många för samma peng som NH90..
SvaraRaderaTja, man plockar ju isär vingar till JAS 39 A/B för att förstärka till C/D och man har dessutom flyttat landstället i från kroppen till vingen på ett demoex.
SvaraRaderaVi talar om en rapport om en prototyp, är det ens bekräftat att den är serielik?
J.K Nilsson
J.K Nilsson,
SvaraRaderaSåvitt jag vet är det enda som skiljer NH 90 från Hkp 14 innertakets höjd och det unika ledningssystemet (TMS). Dessa diskrepenser är i och för sig fullt tillräckliga för att göra ont värre.
Mvh
Allan Widman
JAS 39 Gripen är inget kompositflygplan. JAS 39 Gripen innehåller delar tillverkade av kompositmaterial. Och flera av dessa komponenter tillverkade i komposit har successivt ersatts av metallkomponenter vartefter Gripenprogrammet framskridit genom åren.
SvaraRaderaDet stämmer förvisso att JAS 39 Gripen liksom NH90 och vår särlösning HKP 14 i ett antal avseenden inte uppfyller operativa krav. När blir till exempel SPK 39 färdig, så att också "S" kommer på plats i akronymen: JAS?
Jag kan dock svårligen se hur fundamentala fel i utvecklingen av NH90 ska kunna legitimeras av missbedömningar och förseningar inom projektet JAS 39 Gripen.
Utvecklingskontraktet för NH90 undertecknades i september 1992. Det tyska produktionskontraktet skrevs under i juni 2000. 2006 levererades den första serieproducerade NH90 till Tyskland. 2007 levererades den första serieproducerade NH90 till en exportkund, först ut var Sverige.
De helikoptrar som tysk myndighet nu har bedömt, som otjänliga för militärt bruk är dessvärre inga prototyper eller förserie-exemplar.
HKP 14 skulle vara slutlevererad till svensk kund 2008. Alla delsystem och komponenter till våra arton (18) HKP 14 är beställda och väsentligen också tillverkade. Enda undantaget är vapenpaketet till våra ursprungligen fem (5) sjöoperativa exemplar. Den svenska optionen om ytterligare sju (7) exemplar har löpt ut.
Runt omkring i NHI:s multinationella produktionsapparat står idag skrovkomponenterna och de speciella sensorer och motmedel, som avsetts för HKP 14 och väntar på slutmontering, besiktning och leverans.
Att nu backa bandet och specificera ett tio procent starkare och framförallt styvare skrov innebär att börja om konstruktionsarbetet från första början.
Märkligt att NHI inte insett Gustav Wasas eminenta ingenjörskunskaper och erbjudit honom en hiskeligt hög lön. Detta skulle naturligtvis vara snabbt intjänade pengar eftersom herr Wasa förefaller vare den som vet hur det ska vara.
SvaraRaderaSynd vore det att ödsla herr Wasas kunskaper till att endast nå ut till den synnerligen begränsade blogg-världen.
Grinig,
SvaraRaderaOm NHI verkligen anlitat Gustav Wasa så hade kanske ett och annat nu sett lite bättre ut. Men fundera gärna på de sakliga invändningarna och fråga Dig om Du blir oroad eller inte av resonemanget?
Mvh
Allan Widman
Avhandlare den tyska rapporten serielika farkoster eller är det en rapport om ett koncept/systemprototyp?
SvaraRaderaJ.K Nilsson
- Vad kan vara anledningen till att Försvarsmakten nu verkar ha givit upp tron på strategin att framgent koncentrera sig på två (2) europeiska helikoptertyper?
SvaraRaderaFVI Anders Silwer har varit mycket tydlig med att Helikopterflottiljen långsiktigt bara mäktar med att personalförsörja HKP 14 och HKP 15. Det har varit hans kommunicerade skäl för att avveckla de fungerande systemen HKP 4 och HKP 9 trots att det helt nyligen investerats i dem.
De flygförare och tekniker som bemannade HKP 4 till NBG 08 respektive HKP 9 på Camp Bondsteel i Kosovo har sagts oundgängligen behövas för uppbyggnaden av HKP 14 och HKP 15.
- Varför vill Försvarsmakten nu plötsligt ha närmast omedelbar leverans av splitternya Black Hawk anskaffade som Foreign Military Sales (FMS) och därmed inte det allra minsta anpassade efter vanligtvis starkt omhuldade svenska krav på arbetsmiljö och ledningssystem?
Av nedan bifogade länk framgår uppdelningen av NH90 mellan de ursprungliga fyra initiativtagande staterna. Endast Nederländerna har inte fått en egen slutmonteringslina.
Begrunda gärna hur avioniken/det flygkritiska systemet delats upp mellan de fyra och fundera sedan över varför det finns brister i hur den dokumenterats. Erina er också att NH90 är världens första serietillverkade helikopter som förlitar sig bara på Fly-by-Wire.
Verkligheten är därtill tillverkningslogistiskt än mer komplicerad än nedanstående förenklade skiss. När man lägger till verkan av "Juste Retour", så genereras sådant som att det varit meningen att cirka hälften av tyska Eurocopters framkroppar skulle tillverkas av Saab Aerostructures i Linköping. Så är inte längre fallet. Saab tröttnade.
NH90 har varit och är nog alltjämt ett synnerligen utmanande projekt att koordinera. Jämförelsen med A400M och Galileo inställer sig.
http://www.nhindustries.com/site/FO/scripts/myFO_contenu.php?lang=EN&noeu_id=55&page_id=45
GW, har inte Försvarsmakten velat ha andra helikoptertyper än de moderna sameuropeiska projekt som vi nu beställt?
SvaraRaderaFörsvarsmakten har blivit åthutade ifrån högsta politiska ledning att inte en sten får lämnas orörd för att kunna åstakomma en grundläggande helikopterförmåga i Afghanistan. Förutsättningen för att missa det budskapet skulle vara att man höll fast vid förbandsavvecklingsplanerna trots alliansens partiledares utfästelser.
Det vi har sett nu är att Försvarsmakten har skickat ett team tekniker för att stödja Norges insats med Bell 412. Skall vi bygga upp en förmåga snabbt så blir det inom ramen för Amerikanska FMS och då får vi nog hålla tillgodo med överskotts Uh-60A. Att vänta på nytillverkade lär vi nog inte ha tid med.
Nu börjar det också likna något med relevant kritik mot Hkp 14, även om jag hävdar att vårt extraordinära problem ligger i ännu en kock i systemsoppan.
Finland verkar ju använda sina helikoptrar som om de vore riktiga helikoptrar. Vi väntar ännu på riktigt flygande helikoptrar....
J.K Nilsson
Om man får en Citron...gör saft av den!
SvaraRaderaEtt utmärkt tillfälle att lägga ner den sk. Helikopterflottiljen.
Avdela de markoperativa helikoptrarna som understödsenhet under Armén till K3 (jämför UTTI Jäger regemente) och de sjöoperativa till Sjöstridsflottiljen.
Koordinering avseende anskaffningar, utbildning och logistik borde kunna ske på ett HKV värt namnet!
Möjligheten att flyga och landa med öppen ramp är för övrigt en förutsättning för framgång på ställen som Afghanistan. Rampen behöver vara öppen för att optisk utkik akteröver är vesäntligt och för att kunna landa i "brownout" förhållanden med ett effektivt CRM där loadmastern har en viktig uppgift att bevaka helikopterns attityd och varsko piloten vid behov. Stryk NH-90 som markoperativ helikopter. Tyvärr är Flygvapenledningen lekmän i helikopterfrågor, så det får väl bli SHK uppgift att påpeka detta efter första haveriet.
Inge Bra
Inge,
SvaraRaderaIntressant tanke. Även jag tycker att placeringen i FV marginaliserat hkp. Att dessa finns där nyttan ska göras är en god tanke.
Mvh
Allan Widman
Har helikoptrar någonsin varit annat än en marginaliserad verksamhet inom Försvarsmakten? Det var knappast så att Arméflyget var en prioriterad verksamhet inom Armén heller...
SvaraRaderaDäremot var Försvarsmakten betydligt större på den tiden när Helikopterflottiljen skapades, så visst förefaller helikopterverksamheten på "den gamla goda tiden" vara mycket större och bättre än dagens så här i efterhand. Men det gäller all verksamhet.
På Arméflygets tid så bedrev vi även övningar med brigader och Flygvapnet hade övningar i egen regi som får Loyal Arrow att blekna. Är det Helikopterflottiljens tillkomst som fick dessa företeelser att försvinna också?
Innan 1998 och tillkomsten av en för hela Försvarsmakten gemensam och ensande helikopterstrategi, så var varje enskilt helikopterärende för litet för att väcka intresse av motköp och eget deltagande av i Sverige verksam försvarsindustri.
SvaraRaderaPå den tiden var enmotoriga helikoptrar accepterade. Därmed hade man tillgång till billiga flygtimmar, som i relativt stor mängd kunde utgöra basen för god flygtrim.
I arméns fördelningshelikopterkompanierna flög man till och med HKP 5 utrustad med en (1) liten kolvmotor. Arméns och Marinens Jet Ranger (HKP 6) var i grunden helt civila maskiner som målats om och utrustats med radio som också klarade vissa militära frekvenser.