Denna blogg har nu verkat, till och ifrån, under ett års tid. När jag beslutade mig för att starta den sade en namnkunnig kollega att "Gode gud ska du starta en blogg?". Efter detta år förstår jag lite vad hon menade. Bloggen tänjer gränser. Sådant som man kanske inte spontant skulle säga vid en "ståuppa" till etermedia känns lite mer informellt som ett inlägg på bloggen. Men är ju inte det.
I veckan skrevs det på TT att bloggare kan gå miste om karriärsmöjligheter. Tror det ligger något i det. Spontanitet och fri tanke är ingen uppskattad produkt i ett protestantiskt Sverige. Hellre lida i tystnad. Likväl tillhör jag dem som tror att den svenska storheten sitter i tryck- och yttrandefrihet (RF 1809) snarare än på exceptionell, svensk innovationsförmåga.
Slutsatsen är att den svenska Försvarsmakten aldrig blir bättre än dess slutenhet. Vi lever i en ny tid; nyhetsflödet om vår militära verksamhet kan inte låsas in. När Lidingövägen stänger möjligheter till debatt öppnas nya i anonymitet. Det går inte att lägga ett lock på. Idag är alla sin egen dagstidning, och väl är det.
Ett nytt bloggår ligger framför mig. Försvarsmakten får acceptera detta som ett faktum. GLI/NOC, Afghanistan, helikoptrarna och anbefalld tystnad kommer att granskas - och inte bara av mig...
Allan Widman
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Politik har betydelse. Till och med ren partipolitik betyder fortfarande en hel del. Men även förutseende opinionsbildning och politiskt välformulerade krav får oftast ingen omedelbar eller direkt spårbar effekt. Det mesta faller på hälleberget.
SvaraRaderaMen när tiden är inne och planeterna står rätt, så har den beslutsfattare som gjort sin hemläxa en avgjord fördel. Utifrån kan det se ut som populism eller bara en jävla tur med tajming.
Bakom kulisserna har alla svenska myndighetsföreträdare och politska ledare givetvis varit väl medvetna om sådant som att svenska soldater förr eller senare förolyckas och lemlästas när de insätts i skarp väpnad strid och att ett projekt som HKP 14 är förenat med minst lika stora ekonomiska risker, som den amerikanska rymdskytteln.
Vid ett regeringsskifte i höst, så drar Sverige mest sannolikt ur sina militära truppbidrag från först Kosovo och något år senare också från Afghanistan. Sveriges åtagande som ansvarig Framework Nation för NBG 2011 växlas ner till ett absolut minimum.
Det närmast ovanstående är ingen konspirationsteori. Det är vad oppositionens största parti lovat göra för att inom ramen för ett totalt sett två miljarder lägre försvarsanslag kunna öka resurserna för egenutveckling vid i Sverige verksam försvarsindustri. Bland annat har det utställts löfte om att SEP skall direktupphandlas utan konkurrens. SEP sägs av arbetarrörelsens fackliga och politiska grenar vara samhällsekonomiskt överlägset varje alternativ till exempel Patrias AMV. I ett sådant resonemang underställs försvarsekonomin samhällsekonomin.
Inför valet 2006, så hade den vinnande alliansen ett (1) enda vallöfte inom försvarspolitikens område. Löftet var tvåtusen samtidigt insatta soldater i internationella insatser.
Jag vill påstå att detta gemensamma löfte om kraftigt höjd ambition verksamt bidrog till att en veteransoldatutredning blev tillsatt. Om Sveriges nya regering inte hade siktat på en fördubblad insats av "boots-on-the-ground" hade det varit svårare att motivera en höjning av prioriteringen av omhändertagandet före, under och efter skarp internationell insats.
Jag vill också påstå att om alliansen överger ambitionen från förra valrörelsen, så går en del av luften ur veteranpolitiken.
Hur angelägen är en ny regering, som kraftigt drar ner på Sveriges internationella insatser, att satsa nya friska pengar på veteranpolitiska projekt?
De svenska veteransoldater som skadades i Kongo på sextiotalet mötte liten förståelse och fick ett bristfälligt omhändertagande hemma i Sverige.
Svenska ISAF-veteraner skulle möta precis lika stor förståelse inom svensk somatisk och psykiatrisk vård, som sina olycksaliga föregångare om den politiska signalen blev att halvera numerären svenska "boots-on-the-ground" i internationella insatser.
Inget politikområde sköter sig självt. Också veteranpolitiken behöver sin "kravmaskin".
Bäva månde de som bäva bör.
SvaraRaderaI del två av regeringens personalförsörjnings-proposition (Prop. 2009/10:160), den del som redovisar förslagen till en samlad svensk veteranpolitik, sammanfattas i avsnitt 5.20 de konsekvenser regeringen bedömer förslagen medför.
SvaraRaderaDär kan följande läsas:
”Samtidigt kan konstateras att de åtgärder som redovisas i propositionen redan ligger inom ramen för Försvarsmaktens ansvar. I en del fall gäller åtgärderna förtydliganden och i något fall en viss utvidgning av ansvaret.
Vidare gäller att ett flertal åtgärder är sådana som Försvarsmakten har att besluta om, dvs. bestämma om de ska genomföras och i så fall på vilket sätt.
Regeringen vill understryka att Försvarsmakten som arbetsgivare har det primära ansvaret för omhändertagandet av sin personal. Myndigheten har ett ansvar för att kontinuerligt – och som en naturlig del av verksamheten – utveckla och förbättra omhändertagandet. I det ansvaret ligger också att finansiera de förbättringar som genomförs.
Mot denna bakgrund anser regeringen att Försvarsmakten bör svara för sina kostnader inom befintlig ekonomisk ram. Regeringen har därvid också vägt in att det inte rör sig om några för Försvarsmakten avsevärda belopp.”
Detta kan rimligen inte tolkas som annat än ett svidande och kraftfullt underkännande av försvarsmaktens myndighetsutövning i detta avseende. Att det inte förelegat några hinder - inte ens av ekonomisk karaktär - för överbefälhavaren att att ta det ansvar som åligger honom i rollen som arbetsgivare framstår som otvetydigt.
Mot bakgrund av ovanstående är frågan om vad som hindrat ÖB från att - på en anständig nivå - stödja sin personal och deras anhöriga före, under och efter internationella insatser som högst befogad...
Utkräva ansvar – någon?
Gratulerar på 1 årsdagen. Ditt bidrag här på bloggen ,i debatt ,försvarsutskott,FP nya realistiska försvarspolitik (exkl personalförsörjningen ;) samt veteran utredningen är mkt goda arbetsinsatser och vilja/ambition.
SvaraRaderaMeddelande och yttrandefriheten kan aldrig undertryckas utan bara förflyttas en tid.
För övrigt anser jag att Försvarbeslutet blev HELT fel när det gäller det internationella insatserna 1750 soldater. Jag anser att vi skall försvara Sverige i första hand ty med facit i hand och handen på hjärtat så har vi fram tills helt nyligen tappat den tråden.
SvaraRaderaResurserna skall läggas på att skaffa fler förband för försvar av Sverige istället. Tycker vi stannar på nuvarande nivå ca 800 soldater.Däremot måste veteranpolitiken bli bättre och där är grunden nu lagd.
SVERIGE i första hand.
Grattis på ettårsdagen. En mycket värdefull kanal till dina tankar och åsikter även om jag inte alltid delar dessa.
SvaraRaderaMycket värdefullt och jag ser fram emot ett framgångsrikt tvåårsfirande.
J.K Nilsson