Så är det. Henrik har rätt. Sverige har en otydlig säkerhetspolitisk linje. När andra länder krasst betraktar verkligheten försöker de förhålla sig till den ordning de kan iaktta. Vi uppfinner eget. Vi lanserar "nordiskt samarbete" och "solidarisk säkerhet" som vore de tillräckliga och igenkännbara lösningar.
Det är dags att vakna upp. Inte bara i den meningen att vårt närområde förändras. Sverige är inte en militär stormakt med ett överflöd av väl övade och utrustade insatsförband. Vi är kanske inte ens en nation som efterfrågas i bilaterala, nära säkerhetsrelationer.
Organisatoriskt, tekniskt och strukturellt är vi måhända ett andetag från ett medlemskap i Nato. Men vårt beroende är ensidigt och vi har inte på något sätt folkligt förankrat vår relation till den transatlantiska säkerheten.
När jag var nästan ny i riksdagen hade Carl B Hamilton (FP) och dåvarande utrikesministern Ingemar Eliasson (S) en interpellationsdebatt om Nato-medlemskap. Hamilton såg frestelsen att bekänna färg hos Eliasson och citerade talmannen i det brittiska underhuset: Stand up and be counted...
Svenska folket borde snart få göra detsamma.
Allan Widman
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det var ett synnerligen läsvärt inlägg du just skrev. Har Folkpartiet för avsikt att nu aktivt agera för folkförankring?
SvaraRaderaMvh,
L
SPF (Styrelsen för Psykologiskt Försvar) gjorde för lite mer än ett år sedan en opinionsundersökning av inställningen till ett svenskt medlemskap. Denna visade att det fanns en mycket knapp majoritet för ett nej (faktiskt inom den statistiska felmarginalen).
SvaraRaderaMin övertygelse är att varje veteran från Afghanistan nu kommer hem och berättar om att norrmän, amerikaner och britter inte är några odjur. Utan mera som vi. Att då aktualisera folkets mening är inte fel. Kanske kommer vi - liksom i frågan om euron - att förlora. Att frågan ställs innebär dock också att den avdramatiseras. I sin tur leder detta till en mer rationell debatt. Just vad vi behöver.
Mvh
Allan Widman
Kunde Israel besegra alla arabstater på sex dagar 1968 så kan kanske Sverige besegra åtminstone Ryssland, om vi bara har ett starkt försvar. Likheterna är många mellan Israel och deras omvärldssituation 1968, och Sverige och vår omvärldssituation idag, dvs den som är fientlig och gör verbala utfall för att först följa upp med våld tenderar att förlora. Jag är för ett starkt svenskt försvar men emot ett Natomedlemskap, eftersom jag tror att kraven på vårt deltagande i annan konflikt kommer att ljuda högre än gensvar när vi själva ber om hjälp! Av den anledningen håller jag med dig när du säger att det att vi ensidigt proklamerar militär hjälp till omvärlden är idiotiskt (för det är väl det du säger?). Jag är endast beredd att proklamera ensidig hjälp till Finland militärt, för de är de enda som jag är beredd att hjälpa militärt även om ingen annan ingriper till deras hjälp! Det är ju det som är det idiotiska med Tolgfors proklamation; att vi lovar att hjälpa en annan liten nation mot en stormakt även om ingen av de övriga spelarna gör något. Det förbehåller jag till Finland enbart. Däremot så kan jag tänka mig att ta till vapen skuldra mot skuldra, som ÖB uttryckte sig, med t.ex. Tyskland (eller Finland) om vi har gemensamma intressen och/eller fiender!
SvaraRaderaMvh Roger Klang, Lund Scaniae
Roger,
SvaraRaderaTill slut är det alltid så att den enskilde soldaten avgör åt vem, eller vilka syften, han eller hon är beredd att offra sig. Kanske det också är en ny dimension av säkerhetspolitiken?
Mvh
Allan Widman
När man befinner sig i krig så har det traditionellt varit så att det är förenat med straff att välja vem man vill offra sig för - om man väljer fel!
SvaraRaderaMvh Roger
Roger,
SvaraRaderaBåde arbetsmarknaden och våra lojaliteter är numera globaliserade. Om Du vill kan jag ge många exempel?
Mvh
Allan Widman
Det är inte det som är problemet, jag är helt för den fria marknaden. Det är bara det att jag har anledning att tro att det som W inledde med sin statstortyr tänker Obama fullfölja med något än fulare, och det är riktat mot oss till stor del! Jag tror inte att Tyskland har särskilt stora sympatier hos Obama på grund av deras närtida förflutna, så förhoppningsvis står vi inte helt ensamma. Jag har gjort allt jag kan för att undvika krig i framtiden, men jag tror helt enkelt inte på den fortsatta freden längre. Indicierna som "sealed the deal" var när USA efter två toppmöten Frankrike och USA emellan gav sin välsignelse till Mistralaffären, en affär som "tycks" peka ut Sverige som måltavla (det enda land i Östersjöområdet förutom Tyskland och Baltstaterna som Mistralbåtarna kan användas som landstigningsfartyg i - jag tänker då främst på Gotland - och Baltstaterna ges back-up av USA på annat sätt som det ser ut som av en timande tillfällighet).
SvaraRaderaVh Roger Klang
Sen har vi det där med en truppökning på 9000 brittiska man till Afghanistan, som nyss proklamerats (utan det högtidliga inslaget), 9000 man är lika många som Britterna hittills haft i Irak om jag inte misstar mig. Vi får se var dem tas ifrån. Tas de från Irak så ser det väl inte så konstigt ut kanske. Och på tal om frihandel, som JAG är helt för, så nekade nyss både republikaner OCH demokrater i USA en order från 200 amerikanska ambassader på glas från Kosta Boda. Frihandel???
SvaraRaderaMvh Roger Klang, Lund Scaniae
Det finns ingen fred, det finns bara okrig.
SvaraRaderaRusta upp försvaret och bilda försvarsallians med vårt broderfolk Finland innan det är för sent!
Hehe, tack Widman! Kul att höra att man har rätt =).
SvaraRaderaHelt seriöst behövs det klargöras på ett tydligt sätt vart Sverige står, vilket de nu än är.
Jag tror att de rödgrönas politik inom området är ännu sämre eftersom de vill lägga ned ännu mer försvar och dessutom minska samarbetet med NATO. Väljarna tycker om klara ställningstaganden, men det vet ni säkert.