...erkänner de flesta generaler att omvärldsläget håller på att förändras. "Ännu så länge rör vi oss fritt på Östersjön". "Nej, vi är inte hotade, men upplever en ny säkerhetspolitisk dynamik". Dessa yttranden, som jag lyssnar mycket noga på, borde leda till en rad viktiga slutsatser inom förvaltning och politik.
För snart sex år sedan besökte jag Helsingfors. Träffade en försvarspolitiker från mittfältet som talade om Finlands "window of opportunity". Att just då hade vårt grannland en möjlighet att söka sig västerut i säkerhetspolitiskt avseende, men han betonade att denna möjlighet inte skulle vara för evigt. Säkert finns den ännu kvar, både för oss och finländarna. Men hur länge?
Tror att de flesta som läser denna blogg inser att Sverige gjort en remarkabel resa i termer av anpassning till Nato i tekniskt, organisatoriskt och operativt hänseende under de senaste två decennierna. Men i vilken utsträckning har detta förankrats hos det svenska folket? Har någon ställt sig upp och berättat om den underförstådda slutdestinationen och varför resan går just dit? Nej.
Samtidigt borde vi också se om vårt eget hus. Att många av våra yrkesofficerare saknar krigsplacering att vi inte längre planerar för ett försvar av Sverige är oacceptabelt. Även om militära försvar inte alltid används måste just användning vara en allvarsam och given utgångspunkt.
Folkpartiet Liberalerna har just tillsatt en försvars- och säkerhetspolitisk arbetsgrupp. Jag har fått privilegiet att leda den. Redovisningen sker innan sommaren. Det senaste dygnet har jag fått ett antal konstruktiva förslag på denna blogg om hur vår försvarsförmåga kostnadseffektivt men markant kan stärkas. Jag välkomnar nu fler sådana.
Allan Widman
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
ett enkelt sätt är att göra om hv bat till inf bat med tillhörande understöds funktioner, personal utbildad inom de olika områdena finns redan på plats. det som inte finns är mtrl och viljan från hkv och politikerna
SvaraRaderaOm vi ska ha ett stridsstödfartyg är Rotterdamklassen det optimala enligt mig. Det kan frakta en hel bataljon om man så vill. Vad som kan verka skrämmande är dess storlek, men man måste komma ihåg att det egentligen rent tekniskt är som ett containerfartyg, dvs väldigt mycket luft och plåt. Det är ju som bekant inte storleken som gör det dyrt utan innehållet. Samma varv, Damen Schelde har också några fräcka lätta fregatter som man säkert kan få ett bra pris på vid köp av Johan de Witt..
SvaraRaderaFör att vi ens ska ha skuggan av en chans att kunna hävda oss på havet krävs något som är lite större än Visby, som ju passar kustnära vatten. Får jag föreslå att Sverige fort som attan hakar på danskarnas Ivar Huitfeldt fregatter som just nu börjat byggas. Dessa bygger på Absalon, som ju är så mycket "bang for buck" det kan bli. Dessa är mycket mer utrustade än Absalon, som är mer av ett fraktskepp. Konstruktionen är en ro-ro i grunden, så det är förhållandevis billigt, fast med lite mer bett.
http://en.wikipedia.org/wiki/Ivar_Huitfeldt_class_frigate
Dessa ska danskarna ha 3st av.. =) Vi kunde gott behöva tre också, men det får vi väl se i stjärnorna efter...
Btw Widman, mycket bra initiativ! Jag vet att Fp har min röst det här valet iaf!
Man säger inte upp sin brandförsäkring på huset bara för att det inte brunnit på ett tag.. Av samma anledning har man ett försvar. Vissa saker måste få kosta, det gäller att våga att INTE tänka kortsiktigt. Det verkar folk, och till viss del även politiker ha svårt att förstå.
SvaraRadera@ Henrik
SvaraRaderaBra synpunkter du framför. Viktigare i nuläget än vilket fartyg som är lämpligt, är frågan om vad vi skall ha det till. Det är en viktigare fråga just nu att besvara, men man måste inse att det inte är flottans behov som är dimensionerande och där verkar du och jag ha samsyn.
När jag var yngre var danmark ett land där man cyklade på svarta cyklar eller åkte knallert. De få som hade råd åkte risig fransk bil av tveksam kvalitet.
Numera är vi kusinen från landet som ser di rike i Danmark investera i framtiden, medan vi själva ser ett begynnande förfall omkring oss.
Johan de Witt är OK för mig. Tre fregatter också.
Med förbehåll att jag tjänstgör på en låg nivå i organsisationen tror jag att den enskilt viktigaste faktorn för att effektiviteten ska öka, och därmed förmågan , är att skapa förutsättningar för kontinuitet över tid för hela Försvarsmakten. Sedan min officersexamen har Försvarsmakten enbart sysslat med en sak: Förändring. Resultatet blir att ingenting blir helt genomarbetat och ingenting blir hinner heller bli riktigt bra innan en ny förändring ska genomföras. Denna ovisshet blir genomgående och märks tydligt av även på lägsta nivå. Ge Försvarsmakten en tydlig inriktning över en längre period och eftersträva därefter att ge så få ingångsvärden som möjligt.
SvaraRaderaOrganisationsmässigt har jag ett förslag, och det är en återgång till en uppdelning av de olika vapengrenarna, dvs Marin, FV och Armé. Att slå ihop dessa så som man har gjort, samtidigt som man har dragit ned på anslagen, har inte gett någonting annat än ineffektivitet, revirpinkande, kompetensflykt och tappar operativ förmåga.
SvaraRaderaVisst det kanske kostar mer, men det är mest pang/kr man ska räkna på. En höjning till 50 miljarder hade kanske gett en sådan höjning i operativ uteffekt att det ger mer pang/kr även om totalsumman blir högre.
Läste detta på mil.se idag.. "Olika kulturer:
För att få ihop flygvapnet, i det här fallet helikoptrarna, och marinen har det krävts en del arbete. Spindeln i nätet för att få ihop logistikplaneringen för de olika kulturerna till ett slagkraftigt lag har varit och är Andreas Nordén, marinofficer.
– Det har i stort gått bra, men jag har också fallit i fällor. Bland annat har jag skrivit lite otydligt i en del papper om haverier, något som snabbt blev missuppfattningar. För marinen kan ett haveri vara att tvåans motor är trasig, men för Flygvapnet har det naturligtvis en helt annan betydelse."
Hade Marinen haft hand om sina egna helikoptrar, som ju endast Marinen bör använda då dessa är anpassade för marint bruk med skydd mot saltvatten mm, så hade allt troligtvis gått mycket smidigare. Varför ska flygvapnet ha hand om helikoptrarna? Bara för att de flyger? Det är ganska trångsynt att se det på det sättet. Flygvapnet ska skydda mot hot från luften, då ska man ha de medel som krävs för det ex. flygplan och luftvärn (och också ansvar för dessa medel). Marinen ska hantera hot från havet, medel för detta torde vara fartyg och ubåtar och helikoptrar för ubåtsbekämpning. Osv.. Ska man låta den delen av försvaret som bryr sig minst, och har minst användning av, helikoptrarna? Det är dömt att misslyckas..
Jag anser att man bör låta vapengrenarna ha mer eget självstyre och inte svarar inför en ÖB utan istället en form av stab sorterad under Försvarsdepartementet. Denna "stab" skulle kunna bestå av cheferna för vapengrenarna + MUST, FMV och MSB med försvarsministern som ordförande. På detta sätt får man en effektiv styrning uppifrån, det blir även lättare att sparka de som inte gör sitt jobb och uppfyller de krav som sätts tillsammans med de andra.
Effektiviteten och den operativa förmågan borde bli mycket större då man inte kan skylla på varandra och istället fokusera på sitt ansvarsområde. Det blir heller inte som nu då många personer är inblandade i så många projekt att det är svårt att utkräva ansvar för misslyckade projekt. Vem sparkar man idag pga. kassa inköp, fördyringar, jäv och förseningar? Läs GLC/NOC (GLI/NOC), Visby, spaningskapsel till Gripen, PRIO, hkp 14/15 mm mm mm... Det går inte för att man antagligen inte ens vet vem som gjort vad..
Visst är det intressant att få veta vad generaler säger mellan skål och vägg. Det jag dock mest skulle vilja veta är vad politiker säger mellan skål och vägg. Generaler har som jobb att ha ett långsiktigt perspektiv medan politiker har som jobb att se till att partiet får maktposition vid nästa val alt behåller (minst) den position de har. För att sköta sitt jobb låtsas politikerna ha tillgång till en kristallkula med vars hjälp de kan bortse från hotfulla moln som förmörkar himlen om tio - femton år. Att vi inte behövde kalla krigets invasionsförsvar efter Warszawapaktens fall är en sak, huruvida vi över huvud taget behöver ett försvar av vårt eget territorium är en annan fråga. I början av 90-talet kom frågan att besvaras med nej i den politiska kristallkulan vilket medförde att ett stort antal planerade långsiktiga åtgärder för vår försvarsförmåga lades ned tillsammans med invasionsförsvaret. Det som överlevde var mest sådant som har med industripolitik att göra - däribland en del som ju i och för sig kan vara bra även för vår försvarsförmåga på lång sikt. Ett sådant exempel är att Riksdagen och Regeringen fattade ett klokt beslut om att behålla 100 JAS 39 i organisationen trots att det medför behov av ökad flygtidsproduktion, fler ledningsresurser och större vapenarsenal. Med detta beslut har vi nu handlingsfriheten förlängd medan en ytterligare nedläggning av stridsflygdivisioner i praktiken skulle omöjliggjort återtagning av förmåga redan inför decenniets senare del.
SvaraRaderaKanske skulle mer gjorts för att hos väljarna förankra att vi fortfarande, liksom under 2.VK och under Kalla kriget, samverkar med NATO. Framför allt skulle du och dina regeringsbröder bättre förklara varför en enig Alliansregering står bakom skapandet av ett försvar som i jämförelse med tidigare år är ”mer användbart, tillgängligt och flexibelt – i Sverige, närområdet och världen”, framför allt varför Sverige och närområdet omnämns. Vill nu Folkpartiet reparera några av de värsta misstagen så ser jag självfallet fram mot det. Börja med att förklara varför Sverige och närområdet måste ha ett försvar. Släpp ångesten över att någon granne och någon politisk fraktion kan bli provocerade!
@Henrik
SvaraRadera"Varför ska flygvapnet ha hand om helikoptrarna? Bara för att de flyger? Det är ganska trångsynt att se det på det sättet. Flygvapnet ska skydda mot hot från luften, då ska man ha de medel som krävs för det ex. flygplan och luftvärn (och också ansvar för dessa medel). Marinen ska hantera hot från havet, medel för detta torde vara fartyg och ubåtar och helikoptrar för ubåtsbekämpning. Osv.. Ska man låta den delen av försvaret som bryr sig minst, och har minst användning av, helikoptrarna?"
Så ska FV bemanna luftvärnskanonerna ombord på Flottans fartyg, anser du? De är ju till för att skydda mot hot från luften...
Självklart inte, det inser alla att det blir orimligt. Men varför ska då Flottan hantera helikoptrar? Blir det skillnad i regelverk osv bara för att det står "Marinen" på en helikopter? Eller är det så att den som flyger helikoptrar har mer gemensamt med andra som flyger, även om helikoptern ibland landar på ett fartyg?
Att påstå att FV inte bryr sig om helikoptrar är att fara med osanning. Däremot är helikoptrar inte huvudtjänsten för FV, lika lite som det var för Marinen eller Armén på den tiden när helikoptrarna var uppdelade på de olika försvarsgrenarna. Numera är dock helikoptrarna huvudtjänsten för en av FVs fyra flygflottiljer vilket torde ge dem större tyngd än vad de haft tidigare, oavsett vad det stått på sidan av dem.
Att anskaffningen av nya helikoptrar är en sådan hopplös röra ska inte sökas i uppsättandet av Helikopterflottiljen (som för övrigt tillhörde Marinen från början...) utan i det faktum att Försvarsmakten i sin helhet befunnit sig i mer eller mindre fritt fall det senaste decenniet.
@ Uppgiven: Läs om och förstå, vad är det du inte förstår? Du har ju helt missförstått poängen. Det jag försökte få fram var att man inte ska låsa sig vid vad en sak gör! Självklart ska en luftvärnskanon på ett skepp tillhöra marinen, lika mycket ska en marint anpassad helikopter tillhöra Marinen.
SvaraRaderaVarför ska de inte tillhöra Marinen enligt dig?
@Henrik
SvaraRaderaJag förstod mycket väl. Jag visade bara på en orimlig konsekvens av att dra ditt påstående till sin spets.
Varför ska inte helikoptrar som ibland baserar på fartyg tillhöra Marinen? Helt enkelt därför att FM numera har så små resurser inom bland annat helikopterverksamheten att vi inte har råd att sprida ut dem. Med bara 20 hkp 15 blir det orimligt att bygga upp parallella organisationer för bland annat utbildning och underhåll. Ska helikoptrarna väl kraftsamlas på ett ställe organisatoriskt finner jag det lämpligt att det görs på det ställe där ansvaret och kompetensen inom luftarenan finns (eller åtminstone borde finnas).
Här är min syn på helikopters organisation.
SvaraRaderaJ.K Nilsson
Bra klarspråk Allan.Utmärkt att du leder FP arbetsgruppen.
SvaraRaderaKanske blir den arbetsformen stilbildande för resten av partierna i riksdagen men troligen med lite olika lösningar.
Glad Påsk.
@ Uppgiven
SvaraRaderaDet finns inget som säger emot att pilotutbildning och underhåll skulle kunna ske centralt, men att dessa ansvaras/ägs och brukas av Marinen och Armén.
@ uppgiven
SvaraRaderaDet finns inget som säger emot att pilotutbildning och underhåll av helikoptrarna kan ske centralt i ett samarbete mellan FV, Marinen och Armén, samtidigt som de ägs/ansvaras för och brukas av respektive gren. Då behöver man inte bygga upp "paralella utbildnings/service" organisationer.
Man slipper därmed "kulturkrockar" och intressekonflikter och kan därmed fokusera på sin uppgift och förfina sina respektive kunskaper.
@Henrik
SvaraRaderaDet känns som att du fokuserar mest på vilken uniform som bärs som daglig dräkt och vilken inspektör som ansvarar för den fredstida förbandsproduktionen...
Både Armén, Marinen och Flygvapnet är fredstida produktionsorganisationer som producerar insatsförband som leds av HKV.
Vi har så pass få helikoptrar att vi aldrig kommer att se helikoptrar som tillhör ett specifikt fartyg. På sin höjd kommer enstaka helikoptrar att tillfälligt basera ombord på något av de fåtal fartyg som överhuvudtaget kan ha en helikopter ombord.
Helikoptrarna kommer att vara organiserade i ett fåtal insatsförband som samtliga baserar i land, oavsett om de kommer att flyga över land eller vatten. De kommer att vara en exklusiv resurs som HKV kommer att hålla hårt i, precis som man håller i hårt i spets- och transportflyg.
De kulturkrockar du talar om torde ha mer att göra med skillnaden mellan saker som flyger och saker som flyter, än med vilken uniform som besättningarna på de olika sakerna bär när de ska klä upp sig. Med andra ord, även om man nu skulle ta de extra kostnader det skulle innebära att sprida ut ansvaret för produktionen av helikopterförbanden så skulle dessa kulturkrockar uppstå.
@ Uppgiven: Ok, men om du är så övertygad om att nuvarande struktur är så bra, snälla övertyga mig. Hittills har vi inte sett annat än tjäbbel, en stor trög ineffektiv organisation, revirpinkande, "Gripen favoriserande" mm mm. Vi har idag ingen luftburen ubåtsjaktsförmåga.. Hade detta uppstått om Marinen hade egna, knappast.
SvaraRadera"Helikopterflottiljen", asså det är inga B-2 stealth bombare detta.. Det är helikoptrar, kanske dags att börja se dom till vad det är. Det är inte speciellt "exklusiva" saker. Och som det är skött hittills är det ingen guldstjärna på det direkt.
Hela problemet med att slå ihop allt till "HKV" är att man skapat en stor enormt trög apparat. Istället för effektivisering genom centralisering har man fått ineffektivisering genom byråkratisering. Ju längre från "golvet" man befinner sig, ju svårare är det att få kontroll. Det är exakt samma sak i företagsvärlden, ju längre bort från huvudkontoret man är och ju fler olika inriktningar man har destå mer ineffektivt blir det. Man tappar kontroll och de olika delarna lever sina egna liv. Därför består stora koncerner av dotterbolag och regionalkontor. I organisation FM med HKV som skapats sitter människor och tar de mest vanvettiga besluten, och dessa, tack vare att allt slagits ihop till en klump, drabbar alla istället för enskilda delar. Folk får inte sparken, dessa sitter istället kvar fortsätter ta dåliga beslut. Det finns en anledning till att stora företag inte är uppbyggda på ett sådant sätt. Jag vet dessutom ingen annan militär i världen som är uppbyggd som vår.
Vad jag försöker säga, och vad jag försökt säga hela tiden är att dagens problem beror på beslut tagna för länge sedan. Då man trodde att centralisering är svaret på allt, det är nu, långt senare vi ser resultaten. Ekonomin är också en bidragande orsak till varför det ser ut som det gör idag, man får väl vad man betalar för.
Peru klarar av att flyga helikoptrar "hot-n'-high" insatta i skarpa operationer med målet att bekämpa ideologiskt motiverade och av narkotika finansierade uppror.
SvaraRaderaPeru:s väpnade säkerhetspolitiska instrument är alltjämt organiserat i försvarsgrenar och har var och en tillgång till också små enmotoriga i grunden civila helikoptrar för att kunna flyga de enklare uppdragen till ett så lågt flygtimpris som möjligt. Dessa klarar inte allt, men de klarar en hel del.
Det finns nog ett samband mellan bredd och topp. Ungefär som att vi inte får några OS-medaljer utan att uppmuntra till lek och motion för barn och ungdomar.
Det går inte att vidmakthålla avancerade helikopterförmågor utan ett stort årligt flygtidsuttag. Och det senare blir orimligt dyrt om all svensk militär flygtid skall produceras på splitternya och därmed omogna tvåmotoriga helikoptrar med låg tillgänglighet.
Peru:s enkla helikoptrar av väl beprövade konstruktioner har högsta tänkbara tillgänglighet. Det är inte bara en fördel när man vill producera träningstimmar för sina flygelever. Det kan också vara en avgjord fördel vid väpnad strid i otillgängliga områden.
@Henrik och Gustav Wasa:
SvaraRaderaNu börjar vi närma oss pudelns kärna. Problemet när det gäller FM helikopterverksamhet ligger i att det finns för få helikoptrar för att piloterna ska få flyga tillräckligt. Därav bristande flygsäkerhet osv.
Men detta beror inte på att Helikopterflottiljen skapades på 90-talet. Det beror på att Försvarsmakten har nedrustat och därvid har antalet helikoptrar minskats, samtidigt som nyanskaffningen har havererat.
Och ja Henrik, jag är övertygad om att ubåtsjaktsförmågan hade varit lika urusel idag även om Marinflyget hade bibehållits. För även då hade hkp 4 avvecklats till förmån för anskaffandet av hkp 14. Sammanslagningen av FM till en myndighet med gemensam materielanskaffning är äldre än Helikopterflottiljens tillkomst...
"Sammanslagningen av FM till en myndighet med gemensam materielanskaffning är äldre än Helikopterflottiljens tillkomst..."
SvaraRaderaJa problemen måste ju börja någonstans..
Jag tar ett stort kliv över försvarsgrensfrågan för att bara säga att det ska bli intressant att få lite mer kött på benen på den nya folkpartistiska försvars- och säkerhetspolitiken. De inledande signalerna har varit lovande.
SvaraRaderaJag tror att det kommer att krävas lite politisk och organisatorisk ju-jitsu från arbetsgruppens sida.
Det gäller att utnyttja det momentum som finns i det pågående förändringsarbetet och försvarsdebatten och leda det "rätt"; det vill säga längre. Att se bortom 2014 och vad vi måste börja göra nu för att landa rätt på andra sidan 2020.
Lycka till!
Dessutom krävs att vissa personer inom FM som uppenbarligen inte kan skriva kontrakt, tagit katastrofala beslut och är allmänt inkompetenta på sin post får sparken/får gå/omlokaliseras. Läs GLC(GLI)/NOC, Hkp 14/15, PRIO mm mm mm. Det är på tog för mycket jäv och ingen koll på vem som håller på med vad.
SvaraRaderaDet är inte brottsligt att vara oskicklig i utövandet av sin befattning. Det gäller därför att kunna bevisa uppsåt, vilket inte är det lättaste.
SvaraRaderaDet kan mycket väl hävdas att mindre lyckad ämbetsutövning är ett resultat av allt för täta byten av arbetsuppgifter för våra mest betrodda officerare, varför omplacering knappast är en lösning snarare en del av problemet.
@Wasa. Nä, det är inget brottsligt i att vara oskicklig. Men är man oskicklig har man inget på sin post att göra, det är ingen "pojklags fotbollsturnering" detta där alla får medalj..
SvaraRadera