Ja, så tvingades Sverige att i en miljöprövning grundad på FN:s havsrättskonvention acceptera en gasledning i Östersjön. Jag har respekt för att regeringen inte bryter mot internationell rätt. Om så vore skulle frågan i vart fall, med samma utgång, avgjorts av en internationell skiljenämnd i Hamburg. Däremot är jag djupt kritisk över att man inte tydligt uttalar sitt ogillande i den politiska delen.
Samtidigt som man sade ja på grund av rättsliga skäl borde man uttryckt sitt avståndstagande i den politiska delen. Ett ökat beroende av rysk energi kan på lång sikt bli en svaghet för europeisk solidaritet och sammanhållning. Ryssen är redan alltför skicklig i att dela upp vår union i lagom stora och lagom oeniga enklaver.
Dessutom borde man tryckt på kompensatoriska åtgärder. Först och främst att resolut integrera Baltikum med europeisk energiförsörjning genom kablar dit (vilket (S), sitt motstånd till trots inte kan tänka sig). Därtill hade det varit passande om Sverige äntligen också erbjudit sig att delta i Natos air-policing operation över våra tre grannländers luftrum. Det är en pinsamhet att Gripen först kom dit genom tjeckisk förmedling. Våra solidaritetsförklaringar till trots.
LADOGA och ZAPAD handlade inte om militära förberedelser av ett försvar av gasledningar. Både volymer och övningsmoment indikerar långt mer bekymmersamma avsikter. Ryssland behöver inga ursäkter för att utöka sin representation i vårt närområde. Det står dem fritt och de har uppenbarligen avsikten att göra detta.
När osäkerheten ökar om vilka utmaningar som framtiden kan föra med sig ska vi helst avhålla oss från stora förändringar och tekniska språng i stridskrafterna. Det som är beprövat, pålitligt och tillräckligt bra blir då optimalt.
Allan Widman
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Väl talat!
SvaraRaderaUtrikesminister Carl Bildt, vars departement ansvarar för Sveriges gränser, har i riksdagens kammare redan för ett par år sedan uttalat hur viktigt det vore säkerhetspolitiskt om vi etablerade en så kallad angränsande zon, i enlighet med FN:s havsrättskonvention (UNCLOS), utanför svenskt sjöterritorium.
SvaraRaderaOckså ur fiskal, hälso, migrations, och miljöpolitisk synpunkt finns betydande fördelar vid hävdandet av svenska intressen med en sådan
"contiguous zone".
Senaste gången Sveriges baslinje uppmättes var på mitten av sextiotalet. Sedan dess har landhöjningen i framförallt Norra Sverige och införandet av ett nytt geodetiskt system (WGS 84) gjort definitionen i nu gällande lagstiftning antikverad.
Kostnaden för att i WGS 84 mäta upp Gotlands och Gotska Sandöns baslinjer och därefter deklarera en angränsande zon kring dessa bägge öar är synnerligen modest. Ett kostnadseffektivare säkerhetspolitiskt projekt har svensk statsledning näppeligen någonsin ställts inför.
Fastlandskusten kan möjligen leva med de ålderstigna koordinater för sin baslinje, som svårligen går att använda tillsammans med dagens sjökort och GPS, i ytterligare något eller några år.
Knappt han vi bredvilligt gå med på att låta Ryssland bygga sin gasledning, så nås man av beskedet att vi skall vara med och delfinansiera uppförandet av reningsverk i Kaliningrad!
SvaraRaderaFör mig låter det som att vi låtit ett ganska kraftigt förhandlingsargument gå våra näsor förbi!
Jag hoppas att det verkligen inte är så, men har vi månne världens yngsta minister i vår egen ärade Herr Miljöministern i det att han verkar vara född igår?
- Om gasledningen är en miljöfråga borde vi då inte krävt att Ryssland ratificerar Esbo-avtalet innan vi ger dem klartecken?
SvaraRadera