lördag 29 augusti 2009

Don't stay and play - load and go...

Livet består inte bara av försvarspolitik. Ibland måste trädgårdsslangen lagas och SMS besvaras.

Wiseman var vänlig nog att skicka replik på min blogg. Vill gärna säga att han är Sveriges ojämförlige försvarsbloggare. En del initierade personer tror att det är flera män och kvinnor som svarar för hans pseudonym: "Hur skulle annars någon behärska en sådan bredd..."

Trots min vördnad tycker jag att även Wiseman fastnar lite i teknikaliteter när frågan om helikoptrar i MES kommer upp.

Ja, det är säkert mycket bra om man hinner öva "hot and high" och "brown outs". Men faktum är att risker måste vägas mot andra risker. Kanske kan en flygförare som aldrig gjort en brown out ändå behöva göra detta om mäniskors liv står på spel? Och vad är det för fel på att öva i operationsområdet? Det har åtminstone våra arméstridskrafter ofta fått hålla till godo med. Ibland kanske det också är den enda möjligheten att erövra nödvändig erfarenhet.

Ändå vill jag understryka att det inte handlar om att till varje pris få ner en svensk militär helikopter, utan att minimera tiden för sjuktransport. Redan under min veteranpolitiska utredning intervjuade jag en läkare som gav mig ovanstående rubrik. Jag har sedan hört denna upprepas i varje möte jag haft med av FM anställda kirurger.

Så om Sverige nu inte klarar krigets krav, kanske det finns alternativa lösningar. Låt ändamålet helga medlen. Ukrainska flygförare och helikoptrar har lång och beprövad erfarenhet av Afghanistan. Kanske är de också den mest ekonomiska lösningen. Varför inte?

Vårt eget helikopterelände får jag många mail om. Min uppfattning är att de som har insikt nu vill komma ur Hkp 14. 24,5 cm extra kabinhöjd och eget TMS för våra arton individer är naturligtvis ett rent stolleprov. Vi står sist i kön. Vi har inte vindtunneltestat. Och vi får naturligtvis inte NHI:s godkännande att integrera egenutvecklade ledningssystem i deras flygsäkerhetskritiska system. Allrahelst inte i den första helikopter i världen som utvecklats för "fly by wire".

SHK rekommenderade efter Ryd- olyckan att helikopterflottijen inte skulle stressas med operativa krav i närtid. Vad jag förstår känner vissa av dem själva att de nu måste få arbetsro. Detta kan jag acceptera, men inte att vi därmed anser det omöjligt att prestera luftburet understöd till våra kamrater i Afghanistan.

Helikopter 4 blir för var dag som går allt svårare att rädda. FM vill avveckla, liksom helikopterutredaren Jan-Olof Lindh. Att 4:ans två rotorer och därmed stora lyftkraft är optimalt för "hot and high" noteras inte. Möjligen har Chefsingenjörens kommentar om att han inte tror på Superpumor i sådan miljö tangerat ämnet. Alltjämt är det min uppfattning att Hkp 4 är närmst att landa på Marmal. Varför avveckla det som är betalt, fungerande och dessutom flygs av US Marines just där vi vill vara?

Allan Widman

9 kommentarer:

  1. Jag överlåter med varm hand åt någon helikoperpilot att svara på möjligheterna att flyga in sig i miljön på plats i Afghanistan.

    En stor del av helikopterhaverierna i Afghanistan förorsakats av hot 'n' high-problematiken. Det finns andra nationer som opererar samma helikoptrar som Försvarsmakten och som har ökenmiljö. Det borde gå att få till stånd ett samarbete med dessa nationer i syfte att öva just flygning i hett ökenklimat innan en insats i Afghanistan.

    SvaraRadera
  2. Jag tycker det är symptomatiskt att många verkar skeptiska till att Wiseman skulle vara en verklig individ, eftersom han behärskar en sådan bredd.

    Om man är en engagerad officer med några års erfarenhet av verksamheten så får man förhoppningsvis en rejäl bredd i sina erfarenheter och sin kunskap. Med viss förmåga till reflektion, kritisk granskning och förmåga att söka och se mönster, så blir kunskapen ännu bredare och djupare. Allt detta förutsätter erfarenhet och kontinuerligt engagemang i sakfrågorna och ett intresse för mekanismerna i hur detaljerna skapar den efterfrågade helheten. Vissa officerare har denna profil. Tyvärr alltför få, och just den profilen har åtminstone tidigare inte premierats i befordringsgången. Ska du göra karriär med en intellektuell profil, så vill det till att du också har en trovärdig jordnära profil med god förankring i verksamhetens detaljer samt en stor portion snus under läppen blandat med en lagom dos mustigt språk. Det senare har ofta varit tillräckligt.

    Verkligheten är dock den att jobbet som officer och beslutsfattare i högre befattningar kräver minst den bredd av kunskap, insikter, intresse och engagemang som Wiseman företräder - i varje officer. Det borde man kunna kräva i, och av, en professionell och modern Försvarsmakt. Det gör man i de nationer som vi för närvarande har som förebilder på det militära området. Vi har alltför få officerare med dessa egenskaper, vilket gör att de få som finns aldrig får genomslag i praktiken. Kraven och förväntningarna på en officer på högre ledningsnivå är alltför lågt ställda, vilket tydligt indikeras när man uppfattar det som orimligt att Wiseman skulle vara en individ.

    Dessutom representerar kommentarerna en stor del av bredden i Wiseman's blogg. Inkluderar vi kommentarerna, så får vi naturligtvis en total bild som är mycket större än vad en enskild individ kan bidra till.

    Det är eländigt att vad som minst borde vara norm, uppfattas som så anmärkningsvärt att det krävs konspirationsteorier för att acceptera.

    SvaraRadera
  3. Var hälsad Widman! Hörde att du börjat blogga. Kände anledning att sadla springaren och rida ner ett slag från min kära borg. Kommer i helt fredliga avsikter. Du verkar uppskatta kanoner och slott precis som jag. Är jag välkommen?

    SvaraRadera
  4. Svarte,

    Du kan nå mig via mailen: allan.widman@riksdagen.se.

    Mvh


    Allan Widman

    SvaraRadera
  5. Vad jag vet har tyskarna hittils kommit till svensk undsättning när de har behövts.
    Tyskland har vad jag vet inte heller efterfrågat hjälp med sjuktransporter utan snarare hjälp med transport av materiel och soldater.
    Jag vet inte om Ukrainska besättningar och helikoptrar skulle vara mer pålitliga än tyska.

    Dock skulle det bli ramaskri om svenska soldater blev skadade eller dödade och ingen helikopter kom, oavsett anledning.

    Varför inte skicka svenska gamla HKP11 besättningar att flyga med norrmännen?
    (efter gemensam utbildning).
    Realistiskt är nog intresset ganska svalt både från norskt och svenskt håll.

    Svensk erfarenhet av hot´n high och brown out är minimal. Brittisk erfarenhet säger att visst behövs grundläggande träning i t.ex. Marocko innan insats men pga. de speciella flygförhållanden som råder i Afghanistan är inflygning/träning i operationsområdet nödvändigt innan man är operativ.
    Den mänskliga faktorn har orsakat flest haverier i Afghanistan, inte fientlig bekämpning.

    MVH

    SvaraRadera
  6. När till och med engelsmännen skickar sina helikopterbesättningar till USA för träning inför Afghanistan så är det nog rimligt att säga att vi i Sverige behöver liknande förberedelser. Engelsmännens kunskap om Afghanistan överstiger Sveriges med hästlängder.
    http://chefsingenjoren.blogspot.com/2009/08/trana-for-afghanistan.html

    Att träna i missionsområdet är att be om katastrofer. USA försökte under fritagningsförsöket av gisslan i Teheran 1979 med kännt resultat. Tre helikoptrar slogs ut i en sandstorm. Ytterligare en kraschade mot en C-130 herkules. Åtta amerikanska besättningsmän dog i den kraschen.

    http://en.wikipedia.org/wiki/Operation_Eagle_Claw

    HKP-10B bör inte skickas till Afghanistan, den har helt enkelt inte tillräcklig motorstyrka för att göra effekt under Hot&High omständigheter. De moddade HKP-4 är egentligen inte ett dugg bättre (ökad vikt p.g.a. ballistiskt skydd = mindre last) och saknar helt motmedelssystem. Det behövs dessutom träning av besättningarna på samma sätt som för HKP-10B.

    http://undstunden.blogspot.com/2007/02/hkp-4-moddas-och-stts-in-i-nbg.html

    Titta på den nedre bilden och se vad som saknas på HKP-4...

    Lägg inte pengar och resurser på ett projekt som är dömt att misslyckas. Säkerställ i stället att t.ex. Tyskland bibehåller sina helikoptrar. Helikoptrar är trots allt en gemensam resurs i ISAF.

    SvaraRadera
  7. Jo, tyskarna kommer säkert när de kan. De är de andra tillfällena vi talar om.

    Den som aldrig själv levererar resurser tar risker. Även Sverige måste göra det som är dyrt och svårt.

    Chefsingenjören skriver om vad som måste göras med 4:orna innan insats. Men vad måste göras med 10 B, för att inte tala om Hkp 14?

    Själv har jag flugit med ukrainska helikoptrar och flygförare i Liberia. Det kändes tryggt och friktionsfritt. Det var inte "high", men väl "hot".

    Mvh


    Allan Widman

    SvaraRadera
  8. Det är ingen tvekan att det behövs ett rejält utbildningspaket för de besättningar som ska åka till Afghanistan.
    Hittils har intresset från HKV att skicka hkp besättningar på utbildning/övning utomlands varit svalt, det verkar mest vara våra 39 piloter som får åka på kvalificerade internationella övningar.
    Helikopter måste ha en specifik insats innan HKV släpper till resurser för bra övningar.

    HKP10B är inte bra i hot´n high förhållanden. Men är det alltid hot´n high? Inte på vintern i alla fall. Dessutom ligger en stor del av svenskarnas område under ett par tusen fot om man gör en snabb kartrek.

    Jag tror att inflygning och träning i området är nödvändigt för att få kännedom om lokala flygförhållanden och bibehålla flygtrimmet samt samövning med de förband man ska understödja för att skapa förtroende.

    För övrigt kan man fundera över hur medevac förmågan är till BG 11, HKP15??
    HKP10B kanske skulle ha varit med där istället.

    SvaraRadera
  9. Danne: På din sistnämnda fråga är det från och till beroende på vilken ekonomisk ram som gäller.

    Axvargalla: Man/vi får tacka för berömmet. :)

    SvaraRadera