På onsdag håller Folk och Försvar ett seminarium om stödutredningen. Marie Hafström kommer enligt uppgift själv inte att medverka. Det gör däremot gräddan av det försvarspolitiska etablissemanget med Jan Sahlestrand, Gunnar Holmgren med flera.
Stödutredningen har utmanat starka intressen. Remissinstanserna är föga nådiga. Förra gången var det Peter Lagerblad som försökte och också nådde en bit, men Marie Hafström har ju gått bra mycket längre.
Inom samtliga totalförsvarsmyndigheter finns det före detta statssekreterare och riksdagsledamöter med stort inflytande oavsett regeringen. De kommer säkert att bita ifrån sig också denna gång. Det är en sak att föreslå långtgående rationaliseringar bland stödmyndigheter och i Högkvarteret, en annan att effektuera dessa förslag.
De grundläggande förutsättningarna för en effektivisering av de förmågeskapande funktionerna är naturligtvis medlemskap i Nato och en fungerande affärsidé för försvaret. Utan detta kommer over-headen att framgångsrikt kunna argumentera för sin existens.
I morgon bitti sänder P1 Morgon ett reportage om vilket omhändertagande skadade soldater får när de kommer hem. Jag får återigen förmånen att verka för ett bättre erkännande och goda villkor för veteransoldater och deras anhöriga. Inget glädjer mig mer.
Allan Widman
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
För de som är intresserade av FM behandling av skadade i utlandstjänst rekomenderar jag följande artikel ur Piteå-Tidningen.
SvaraRaderahttp://www.pitea-tidningen.se/nyheter/senaste_nytt/artikel.aspx?ArticleId=4800628
Särskilt svaret från FM gör att man blir sugen på utlandstjänst.
Hej Allan
SvaraRaderaJag är en kommentar och en fråga avseende ett stycke i detta inlägg:
"De grundläggande förutsättningarna för en effektivisering av de förmågeskapande funktionerna är naturligtvis medlemskap i NATO och en fungerande affärsidé för försvaret"
Det håller jag helt och fullt med om. Men meningen som följer ställer jag mig frågande till:
"Utan detta kommer over-headen att framgångsrikt kunna argumentera för sin existens."
Nu är det väl svårt att veta vad som är (onödig) "over-head" när vi inte har en "fungerande affärsidé" - eller?
Och vad avser NATO-medlemskap och stödmyndigheternas roll och omfattning så tror jag inte att den skulle bli mindre om vi skulle söka (och få) ett medlemskap i NATO. Det skulle sannolikt leda till att NATO skulle kräva att vi hade en betydligt större förmåga att försvara vårt territorium och därmed en betydligt större volym på materielsidan ochg dessutom tror jag inte att NATO skulle tycka att vi var så intressanta som medlemmar om vi skär på FOU-sidan som avsett i stödutredningen - eller?
Jag får inte ditt resonemang att gå ihop. Kan du hjälpa mig?
Expo,
SvaraRaderaNej, affärsidén är nog grunden, men även den biten blir nog tydligare med ett Nato-medlemskap.
Tanken kring over-headens framgångsrika argumentation hänger samman med tanken på att en militärt alliansfri stat måste klara allt på egen hand; hela förmågebredden, självständig underrättelseinhämtning (även om väl alla vill ha detta i någon mån), egen utvecklingsförmåga på väsentliga plattformar etc.
Danmark är väl ett gott exempel på hur begränsade stödresurser ett litet land i Nato klarar sig med och vilka förmågeprioriteringar som kollektiv säkerhet medger.
Mvh
Allan Widman
Men Allan
SvaraRaderaInte kan det väl vara så att ditt resonemang avseende besparingspotentialen av ett medlemskap i NATO bygger på att du jämför ett framtida svenskt medlemskap med det medlemskap som Danmark har sedan länge? Det är väl att jämföra äpplen och kameler?
Som ett svar på en ansökan om ett medlemskap i NATO kommer väl ett krav på motprestation? Och om man inte uppfyller dessa krav så är man väl inte intressant som medlem?
Vad/vilka tror du kraven på Sverige avseende militär förmåga mm skulle vara om vi sökte medlemskap i NATO idag?
Tror du att de skulle gå att jämföra med de krav Danmark fick då de ansökte?
Tror du att Sverige skulle accepteras som medlem i NATO med den förmågan vi har idag?
Expo,
SvaraRaderaJag tror att vi skulle accepteras på stående fot. Säkert kommer vi att påbjudas ett särskilt ansvar för försvars- och säkerhetspolitisk integration avseende våra baltiska grannar, men det vill vi ju i enlighet med solidaritetsförklaringen ändå ta. Att jämföra med Danmark i en annan tid och en annan säkerhetspolitisk miljö är inte möjligt. Dock tror jag vi har minst lika mycket att erbjuda som de kanske hade vid motsvarande tidpunkt. Trots det sorgliga tillståndet.
Mvh
Allan Widman
Blizzard,
SvaraRaderaMatz är redan, enligt gällande lagstiftning, preskriberad. Försvarsmaktens ansvar är maximalt fem år. Min utredning ville gör ansvaret tidsobegränsat. Jag ger Dig rätt i att fallet inte inspirerar till tjänstgöring utomlands.
Mvh
Allan Widman