Lite av betydelse har inträffat sedan Almedalen.
Likväl kom nyligen FM:s delårsrapport för andra kvartalet. En smula överraskande är att medan antalet GSS/K och OFF ökar i antal så minskar antalet SO, RO och GSS/T. Planeringen har väl varit den rakt motsatta?
Sant är att en anslagshöjning för FM är oundviklig, men myndigheten tycks inte helt tillvarata alla möjligheter att för egen del minska den ekonomiska obalansen...
Särskilt tråkigt är också att notera attityden till RO: Som sagt minskar de i antal, "dock i en något långsammare takt än vad som planerats". Därtill anges att från och med 2013 kommer endast RO med placering i FM Org 2013 att redovisas. Engagemanget är uppenbart inte längre tillräckligt för att orka redovisa dessa anställda i statistiken.
Allan Widman
torsdag 23 augusti 2012
torsdag 12 juli 2012
Solskenshistoria
Under våren skulle jag några dagar tjänstgöra vid Artilleriregementet. En tid innan fick jag dock förfall och meddelade bataljonschefen. Någon inryckning ägde inte rum.
En tid efter den tilltänkta tjänstgöringen fick jag ett lönebesked som angav att jag intjänat 0 kr i lön. Jag såg löneavin som ett uttryck för ordning och reda samt som en välkommen bekräftelse av mitt anställningsförhållande.
Några veckor senare erhöll jag ett krav från FM Logistik på ett par tusenlappar. Dessa hade felaktigt utbetalats till mig som lön och skulle nu bli föremål för återkrav. En faktura skulle skickas.
Eftersom jag inte mindes någon löneutbetalning ringde jag min bank. Denna uppgav att något belopp motsvarande den påstådda löneutbetalningen inte inbetalats till mitt lönekonto de senaste tre månaderna.
Jag tog nu kontakt med HR Direkt. Efter viss väntan i telefonen talade jag med en ung handläggare som efter vissa kontroller slog fast att utbetalning skett till annan bank. Jag hävdade då att jag sedan länge hade automatisk överföring till min egen bank.
Till sist gav jag mig och ringde den andra banken, till vilken utbetalning skulle ha skett. Inte heller den banken kunde se att det påstådda beloppet inkommit till mina konton där.
Nytt samtal till HR Direkt och ny väntan. Samma handläggare som tidigare konstaterade att man skulle undersöka saken vidare. Han fick mitt mobilnummer och skulle återkomma inom några timmar. Efter nu snart två veckor har han ännu inte återkommit.
Istället anlände i veckan ett handskrivet brev från den lokala löneenheten som under rubriken "Fel uppstått" bad om ursäkt. Jag skulle bortse från eventuell faktura och ärendet sades nu vara avslutat. Det enda som oroar mig är att brevet inleddes med "Beklagar att det blev fel när du hade varit inne och tjänstgjort". Någon tjänstgöring blev som bekant inte av...
Sådana här saker händer. Också i den bästa av familjer. Finns heller ingen direkt anledning att klaga på bemötandet. Men denna solskenshistoria kan också vara uttryck för en större och tuffare brottningsmatch mellan människa och system inom myndigheten. Vem vinner den?
Allan Widman
En tid efter den tilltänkta tjänstgöringen fick jag ett lönebesked som angav att jag intjänat 0 kr i lön. Jag såg löneavin som ett uttryck för ordning och reda samt som en välkommen bekräftelse av mitt anställningsförhållande.
Några veckor senare erhöll jag ett krav från FM Logistik på ett par tusenlappar. Dessa hade felaktigt utbetalats till mig som lön och skulle nu bli föremål för återkrav. En faktura skulle skickas.
Eftersom jag inte mindes någon löneutbetalning ringde jag min bank. Denna uppgav att något belopp motsvarande den påstådda löneutbetalningen inte inbetalats till mitt lönekonto de senaste tre månaderna.
Jag tog nu kontakt med HR Direkt. Efter viss väntan i telefonen talade jag med en ung handläggare som efter vissa kontroller slog fast att utbetalning skett till annan bank. Jag hävdade då att jag sedan länge hade automatisk överföring till min egen bank.
Till sist gav jag mig och ringde den andra banken, till vilken utbetalning skulle ha skett. Inte heller den banken kunde se att det påstådda beloppet inkommit till mina konton där.
Nytt samtal till HR Direkt och ny väntan. Samma handläggare som tidigare konstaterade att man skulle undersöka saken vidare. Han fick mitt mobilnummer och skulle återkomma inom några timmar. Efter nu snart två veckor har han ännu inte återkommit.
Istället anlände i veckan ett handskrivet brev från den lokala löneenheten som under rubriken "Fel uppstått" bad om ursäkt. Jag skulle bortse från eventuell faktura och ärendet sades nu vara avslutat. Det enda som oroar mig är att brevet inleddes med "Beklagar att det blev fel när du hade varit inne och tjänstgjort". Någon tjänstgöring blev som bekant inte av...
Sådana här saker händer. Också i den bästa av familjer. Finns heller ingen direkt anledning att klaga på bemötandet. Men denna solskenshistoria kan också vara uttryck för en större och tuffare brottningsmatch mellan människa och system inom myndigheten. Vem vinner den?
Allan Widman
lördag 7 juli 2012
Perpetuum mobile
Ja, det blev en lång vecka i Almedalen. Och händelserik. ÖB kom ordentligt ut med den långsiktiga obalansen. Han påminde om tidigare artikulerade behov från 2015 och 2019 för materiel respektive insatsorganisation och lade sedan till förmågelyftet.
Det senare har ju tidigare inte erkänts som någon ekonomisk börda för FM. På Berga, tidigare under våren, uttalade ÖB att han inte behövde flytta en krona i materielplanen före 2020 på grund av E/F. Nu hette det att "dessutom" tillkommer ett förmågelyft JAS Gripen.
Det har ju spekulerats mycket om prislappen. Vissa uppgifter har vidarebefordrats till försvarsutskottet, men jag har valt att inte ta del. Prislappar i dessa sammanhang är något av rörliga mål och det - som jag som riksdagsledamot - inte kan använda i debatten blir bara uppgifter till förfång.
Frågan är dock vem som specificerar? Är det Schweiz som kräver ombyggt skrov för extra inre bränsle? Eller är det Nederländerna (som just sagt interimistiskt nej till JSF) som vill ha hangarfartygsförmåga? Brasilien har just skjutit upp sitt anskaffningsbeslut ytterligare sex månader. Hur mycket utrymme i utvecklingen kan de fortfarande göra anspråk på?
Ursprungligen var det just svenska, operativa behov som dimensionerade Gripen. Det ledde till att ett antal små och mellanstora länder med begränsade, ekonomiska resurser slog till. Kanske skulle vi strunta i att snegla på andra och själva bestämma utifrån egna, upplevda behov? Det har fungerat förut.
Att som svensk general sätta sitt namn under något som befinner sig i perpetuum mobile är att begära mycket, men det är nog inget mindre än just det som nu avkrävs dem.
Ett alternativ vore att hantera utvecklingskostnaden som ett villkorslån med mycket förmånlig ränta från Riksgälden. Saab/Investor får låna X antal miljarder för utveckling och behöver endast återbetala om exporten når upp till visst värde. En sådan lösning skulle i alla fall hålla FM skadelös.
Allan Widman
Det senare har ju tidigare inte erkänts som någon ekonomisk börda för FM. På Berga, tidigare under våren, uttalade ÖB att han inte behövde flytta en krona i materielplanen före 2020 på grund av E/F. Nu hette det att "dessutom" tillkommer ett förmågelyft JAS Gripen.
Det har ju spekulerats mycket om prislappen. Vissa uppgifter har vidarebefordrats till försvarsutskottet, men jag har valt att inte ta del. Prislappar i dessa sammanhang är något av rörliga mål och det - som jag som riksdagsledamot - inte kan använda i debatten blir bara uppgifter till förfång.
Frågan är dock vem som specificerar? Är det Schweiz som kräver ombyggt skrov för extra inre bränsle? Eller är det Nederländerna (som just sagt interimistiskt nej till JSF) som vill ha hangarfartygsförmåga? Brasilien har just skjutit upp sitt anskaffningsbeslut ytterligare sex månader. Hur mycket utrymme i utvecklingen kan de fortfarande göra anspråk på?
Ursprungligen var det just svenska, operativa behov som dimensionerade Gripen. Det ledde till att ett antal små och mellanstora länder med begränsade, ekonomiska resurser slog till. Kanske skulle vi strunta i att snegla på andra och själva bestämma utifrån egna, upplevda behov? Det har fungerat förut.
Att som svensk general sätta sitt namn under något som befinner sig i perpetuum mobile är att begära mycket, men det är nog inget mindre än just det som nu avkrävs dem.
Ett alternativ vore att hantera utvecklingskostnaden som ett villkorslån med mycket förmånlig ränta från Riksgälden. Saab/Investor får låna X antal miljarder för utveckling och behöver endast återbetala om exporten når upp till visst värde. En sådan lösning skulle i alla fall hålla FM skadelös.
Allan Widman
fredag 29 juni 2012
Historien
Av utrymmesskäl har en del av frågorna och svaren klippts ut. Allt finns på riksdagens hemsida.
av Allan Widman (fp) till försvarsminister Sten Tolgfors (m)
Försvarsminister Sten Tolgfors
Fråga
Fråga
2005/06:1857 av Allan
Widman (fp) till försvarsminister Leni Björklund (s)
Visbyklassen
Vad ämnar försvarsministern vidta för åtgärder så att
en korvett ur Visbyklassen snarast kan insättas i en multinationell
sjöstridsstyrka och som del av en fredsstödjande operation?
Svar på fråga 2005/06:1857 om Visbyklassen
Försvarsminister Leni Björklund
Allan Widman har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar
vidta så att en korvett ur Visbyklassen snarast kan insättas i en
multinationell sjöstridsstyrka och som del av en fredsstödjande operation.
Det första fartyget av Visbyklassens fem fartyg
planeras bli operativt under 2008. Samtliga fem fartyg planeras vara operativa
2010.
Fråga
2008/09:398 Provskjutning med robotsystem 15 från Visbykorvettav Allan Widman (fp) till försvarsminister Sten Tolgfors (m)
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att det genomförs en provskjutning
med robotsystem 15 från en korvett av Visbyklassen?
Svar på fråga 2008/09:398
Provskjutning med robotsystem 15 från Visbykorvett
Försvarsminister
Sten Tolgfors
Provskjutning
av robot 15 från en korvett av Visbyklassen ingår i slutförandepaketet och är
en del av den validerings- och verifieringsprocessen av
robotsysteminstallationen som Försvarets materielverk kommer att göra innan
Försvarsmakten kan överta fartygen.
Fråga
2009/10:297 Provskott
av robot 15 före leverans av Visbykorvett till Försvarsmakten
av Allan Widman (fp) till försvarsminister
Sten Tolgfors (m)
Försvarsministern
har den 18 december 2008 svarat mig:
Provskjutning
av robot 15 från en korvett av Visbyklassen ingår i slutförandepaketet och är
en del av den validerings- och verifieringsprocess av robotsysteminstallationen
som Försvarets materielverk kommer att göra innan Försvarsmakten kan överta
fartygen.
Vad avser
försvarsministern att vidta för åtgärder så att ett provskott med robot 15
genomförs innan leverans sker av den första korvetten av Visbyklassen till
Försvarsmakten?
Svar på fråga
2009/10:297 Provskott av robot 15 före leverans av
Visbykorvett till FörsvarsmaktenFörsvarsminister Sten Tolgfors
Allan Widman har frågat mig vad jag avser att vidta
för åtgärder så att ett provskott med robot 15 genomförs innan leverans av den
första korvetten av Visbyklassen sker till Försvarsmakten?
I mitten av december 2009 kommer de första två
korvetterna av Visbyklass att tillföras insatsorganisationen och kommer att
kunna användas i marinens insatsverksamhet. Förmågan till kvalificerad ytstrid,
ubåtsjakt och minröjning kommer, i takt med att fler fartyg tillförs, att
successivt öka. Provskjutning med robot 15 ingår som en del i den successiva
förmågeökningen.
2010/11:138 Visbykorvetterna
av Allan Widman (FP) till försvarsminister Sten Tolgfors (M)
Den svenska
Försvarsmakten tog för snart ett år sedan leverans av de två första
Visbykorvetterna utan att dessa först visats kunna avfyra sitt huvudvapen: robot
15.
Strax innan dess uttalade
försvarsministern, i skriftligt svar på fråga från undertecknad, att
”provskjutning med robot 15 ingår som en del i den successiva förmågeökningen”.
Mot denna bakgrund vill jag nu fråga
försvarsministern vilka åtgärder han är beredd att vidta för att besked ska
kunna ges om vid vilken tidpunkt provskott genomförs.
Svar på fråga
2010/11:138 Visbykorvetterna
Försvarsminister Sten
Tolgfors
Allan Widman har
frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att besked ska kunna ges
om vid vilken tidpunkt provskott genomförs.
Jag har vid två tidigare tillfällen
fått liknande frågor från Allan Widman (2008/09:398 och 2009/10:297) om robot 15
och korvetter typ Visby.
I mitten av december 2009 tillfördes
de första två korvetterna av typ Visby Försvarsmaktens insatsorganisation. De
har sedan dess använts av marinen och deltagit i flera internationella övningar.
Förmågan till kvalificerad ytstrid, ubåtsjakt och minröjning kommer, i takt med
att fler fartyg tillförs, successivt att öka. Provskjutning med robot 15 ingår
som en del i den successiva förmågeökningen.
onsdag 27 juni 2012
Skott kom!
Enligt flera oberoende källor uppges en Visbykorvett idag ha avlossat ett provskott med RBS 15. Några närmare detaljer är ännu inte kända, men det hela anges som "lyckat".
Nu väntar vi på BOA.
Allan Widman
Nu väntar vi på BOA.
Allan Widman
måndag 18 juni 2012
Giv akt!
Hade idag följande krönika i Blekinge Läns Tidning, något som kanske inte alla läser, men som sammanfattar min syn på förra veckans nyheter:
Ännu när den stora förbandsslakten pågick under det sena 90-talet hände det att officerare efter nedläggning drog vidare till andra förband. Så är inte längre fallet. Man stannar på den ort där maka eller make har ett arbete och barnen går i skolan. Varje förbandsavveckling numera leder till svåra kompetensförluster för försvaret. Officerare, som i enskilda fall, utbildats och övats för tiotals miljoner kronor stiger helt sonika av.
Därtill ska läggas att Sverige tills vidare avsagt sig möjligheten att med plikt rekrytera soldater. Ska Försvarsmakten kunna locka dem till sig, oavsett om det tjänstgör på hel- eller deltid, är det nog en förutsättning att verksamheten bedrivs brett över landets yta. Koncentrerat till ett fåtal orter kommer försvaret inte att synas och därmed heller inte att engagera. Först slår detta mot rekryteringskraften, men senare också mot folkförankring och försvarsvilja.
Den PM från Finansdepartementet som antyder att förbandsnedläggningar kan bli nödvändiga för att finansiera beställningen av ett nytt stridsflygplan ska ses som en partsinlaga. Redan 2008 slog Alliansens partiledare, med statsminister Fredrik Reinfeldt i spetsen, fast att förbandsnedläggningar inte är nödvändiga. Tills partiledarkretsen kommer överens om något annat är detta alltjämt regeringens politik.
Överbefälhavarens tydliga krav på två ytterligare miljarder årligen kan inte uppfattas på annat sätt än att det är vad som krävs för att finansiera ett nytt JAS. För samtliga bedömare torde det vara uppenbart att om en sådan beställning aktualiseras redan nu sker det främst av hänsyn till industrin, och inte till svensk försvarsförmåga. I så fall måste regering och riksdag höja försvarsanslaget i motsvarande mån.
Vi befinner oss nu i ett omställningsskede. Under några år har det talats om en ökad osäkerhet till följd av rysk, militär upprustning och en alltmer auktoritär, politisk ledning. Efter generalstabschefen Makarovs uttalanden nyligen i Helsingfors råder det inget som helst tvivel om att Ryssland avser att slå mynt av sin – som man själv uppfattar det – stärkta position. Små, alliansfria länder har all anledning att ta sig i akt och värna om det nationella försvar som finns kvar.
Allan Widman
söndag 17 juni 2012
Med sådana vänner...
Jag har noterat att min kollega Staffan Danielsson anklagar mig för att vara "JAS Gripen-kritisk". Så är inte fallet. Jag är utmärkt nöjd med det stridsflygplan Sverige förfogar över. Tror inte minst att Staffan Danielsson tillhör dem som lovprisat plattformen under många år. Däremot vore det bra om vi skaffade lite radarjaktrobotar till flygplanet, vidmakthöll Robot 75 och skaffade lite fler laser-podar. Swing role? En smula mer flygtid vore heller inte så dumt. Den har nästan konstant sjunkit under en tioårsperiod. Men kanske allra viktigast vore om vi fick tillbaka en nationell, heltäckande förmåga till säker och hemlig stridsledning från marken. Eller någon sådan förmåga överhuvudtaget...
Det är naturligtvis inte lätt att vara en försvarsvänlig riksdagsledamot från Linköping. Då finns det bara "ett mycket begränsat utrymme" för nya förbandsnedläggningar. För förmågelyftet på Gripen ska självklart inte vara beroende av ökade medel till försvaret. Försvaret klarar sig nog ändå. Och förresten har Staffan Danielsson "öppnat" för höjda försvarsanslag. Liksom han mycket djärvt efterlyst en konsekvensbeskrivning av svenskt Nato-medlemskap. Att hans parti sedan inte har den ringaste tanke på att överge den politik av militär alliansfrihet som drivits i årtionden ska vi inte bry oss om.
Och ja, hade vi för många år sedan avbrutit utvecklingen av Hkp 14 och Visbykorvetterna hade situationen inte varit lika tröstlös. Visbykorvetterna har dragit över med minst tre miljarder och lika många år. Detta trots (eller på grund av?) att det faktisk delvis är en produkt från Linköping. Hkp 14 skulle varit slutlevererad till det svenska flygvapnet år 2008. Nu är gissningarna att den är fullt ut operativ 2020. Även i detta fall är det östgötametropolen som svarar för de mest kritiska delarna i leveransen (TMS).
Hade Staffan Danielsson brytt sig det minsta om svensk försvarsförmåga hade han, tillsammans med bland annat Folkpartiet, begärt höjt anslag för förmågelyftet. Men det ville han inte.
Allan Widman
Det är naturligtvis inte lätt att vara en försvarsvänlig riksdagsledamot från Linköping. Då finns det bara "ett mycket begränsat utrymme" för nya förbandsnedläggningar. För förmågelyftet på Gripen ska självklart inte vara beroende av ökade medel till försvaret. Försvaret klarar sig nog ändå. Och förresten har Staffan Danielsson "öppnat" för höjda försvarsanslag. Liksom han mycket djärvt efterlyst en konsekvensbeskrivning av svenskt Nato-medlemskap. Att hans parti sedan inte har den ringaste tanke på att överge den politik av militär alliansfrihet som drivits i årtionden ska vi inte bry oss om.
Och ja, hade vi för många år sedan avbrutit utvecklingen av Hkp 14 och Visbykorvetterna hade situationen inte varit lika tröstlös. Visbykorvetterna har dragit över med minst tre miljarder och lika många år. Detta trots (eller på grund av?) att det faktisk delvis är en produkt från Linköping. Hkp 14 skulle varit slutlevererad till det svenska flygvapnet år 2008. Nu är gissningarna att den är fullt ut operativ 2020. Även i detta fall är det östgötametropolen som svarar för de mest kritiska delarna i leveransen (TMS).
Hade Staffan Danielsson brytt sig det minsta om svensk försvarsförmåga hade han, tillsammans med bland annat Folkpartiet, begärt höjt anslag för förmågelyftet. Men det ville han inte.
Allan Widman
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)