tisdag 20 september 2011

TMS kan inte försvaras

Idag kom så slutligen budgetpropositionen. Nyheterna på försvarssidan får betecknas som blygsamma. Förvisso fördelas ytterligare medel över från materiel- till förbandsanslaget. Mot bakgrund av att Sverige oftast är det land som enligt EDA lägger störst andel av försvarsanslaget på just materiel är detta logiskt.

Samtidigt kommer förändringen att sätta tydlig press på en utvecklingsberoende hemmaindustri. Den mest kritiska, försvarspolitiska avvägningen det kommande året blir därför att kalibrera våra åtaganden på materielsidan mot en tillräcklig och uthållig förbands- och insatsverksamhet. Vi får inte försätta oss i en situation där vi, till följd av bindande utvecklings- och anskaffningsavtal, enbart kan spara på förband, övningar och insatser.

Idag rapporterade Ekot att SAAB gjort avskrivningar avseende utvecklingsinsatser om 1,8 miljarder. Industrin varken bekräftar eller dementerar att detta avser TMS (ledningssystemet till 18 stycken svenska NH 90, varav fem exemplar har den sjöoperativa modulen). Om så är fallet kan man dock konstatera att det ursprungliga priset för TMS redan har ätits upp. Då är frågan bara om industrin nu ska jobba ideellt eller om vi ska fortsätta betala de nästa tio åren av utveckling?

Att i efterhand försöka integrera ett ledningssystem i det flygsäkerhetskritiska systemet på världens första, serietillverkade fly-by-wire-helikopter är dömt att bli historiens mest underfinansierade utvecklingsprojekt. Kanske vore det bäst för alla inblandade parter att sätta punkt åtminstone för denna del?

Somliga påstår att avbeställning skulle stå de svenska skattebetalarna dyrt. Det är min uppfattning, som advokat inom affärsjuridiken, att skadeståndsskyldighet snarare måste åvila den som är elva år i dröjsmål med leverans, än den som till följd härav tvingats avveckla förmågan till luftburen ubåtsjakt.

För några veckor sedan satt jag i en radiodebatt om Helikopter 14. En ung flygförare från Malmen fanns med per telefon. Han fick två frågor av programledaren. Den första gällde hur han skulle påverkas av att helikoptern avbeställdes. Han svarade att han då skulle behöva tio till femton veckor att flyga in sig på en ny helikoptertyp. Programledaren tog ny sats och frågade då vad det skulle innebära för det samlade försvaret. Det lakoniska svaret blev att det var en politisk fråga. Jag tror inte att budskapet under givna förutsättningar kunde uttryckas tydligare. Den unge officeren hedrade sin kår.

Jag har fått synpunkter från personer som omnämndes i mitt förra helikopterinlägg. För den skull vill jag förtydliga att jag enbart citerar ur de dokument som myndigheten själv upprättat.

Idag fick jag förmånen att delta i en landning med Helikopter 15 ombord på HMS Carlskrona. Båda dessa plattformar levererade tillsammans utomordentlig nytta i Adenviken under förra året. Både sjömännen och helikopterpersonalen försäkrade att de inget hellre ville än att komma ut igen. HMS Carlskrona och Hkp 15 är gripbara här och nu med samma förmåga.

Allan Widman

7 kommentarer:

  1. "Att i efterhand försöka integrera ett ledningssystem i det flygsäkerhetskritiska systemet på världens första, serietillverkade fly-by-wire-helikopter är dömt att bli historiens mest underfinansierade utvecklingsprojekt."

    Allan,
    Med vilken kunskap grundar du ovanstående på?

    SvaraRadera
  2. Men skulle inte TMS bara tillföras marinversionen av NH90? Oavsett det exakta antalet torde det bli världens dyraste och mest unika ledningssystem pga kort serie samt de miljarder och 10-tal år som redan spenderats.
    Ibland talas det om "guldpläterade system", men dessa system kostar betydligt mer än sin vikt i guld!
    Tillförsel av lika många nya miljarder och år garanterar på intet sätt att man lyckas lösa de problem som redan för fem år sedan skulle varit "lösta inom kort" inom grundkontraktet. /Bosse

    SvaraRadera
  3. Anonym,

    Det redan förflutna är min evidens.

    Mvh

    Allan Widman

    SvaraRadera
  4. Allan, vilken specifikation har TMS? Hur skall det interagera med det befintliga Avioniksystemet?

    Jag kan för mitt liv inte förstå hur det skall kunna bli så dyrt "Att i efterhand integrera ledningssystem, o.s.v". Ja om SAAB tvingas, likt oss amatörer, att arbeta med "reverse engineering" i både hård och mjukvara så förstår jag att det blir dyrt men nu ingår ju SAAB's projekt som ett motköp och då borde SAAB sitta på fullständig dokumentation om det befintliga systemet.

    Var resonerar jag fel?

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  5. Gustav Wasa sa...
    Tre av fyra partnerstater i NHI är med och utvecklar det flygkritiska systemet till NH90. Sinsemellan kommunicerar parterna förhoppningsvis på engelska. Men Saab är inget remissorgan i detta arbete.

    Självklart ville så många, som möjligt vara med i något som precis som "fly-by-wire" lovade bli framtidens melodi för europeisk helikopterindustri. Den som missade tåget får det självklart svårare att senare komma ikapp sina konkurrenter som avionikleverantör till helikoptrar.

    Om Sverige som i HKP 14-projektet ska beställa egenutveckling och serieanskaffning av fem (5) st exemplar av uppdragsmodulen för ubåtsjakt och programvara i TMS anpassad till sin uppdragsmodul, så vill det självfallet till att det är något unikt och inget man skulle kunna hitta i en helikopter tillhörig till exempel Royal Navy eller US Navy.

    Sverige kräver flygning i mörker över hav på lägre höjd än övriga stater. Till exempel Norge nöjer sig till sina Nansen-fregatter med att köpa den vanliga NFH-versionen av NH 90. Sverige kräver därtill bistatisk ubåtsjakt, d v s Silent Shooter i ett stridspar med HKP 14. Därmed är vi först i NH 90-sfären med att kräva stöd från plattformens tekniska system för unikt svenska insatsregler. Det kanske är den politiska nivåns ansvar att övertyga sina utländska kollegor om att de bör styra sina myndigheter och industrier i svensk riktning härvidlag? Argumentet kan vara: "Everybody in Sweden call this unique interoperability!"

    TMS hämtar självfallet indata från det flygkritiska avioniksystemet. Det har varit Saabs uppgift att övertyga det utvecklande konsortiet att indata skall ha sådan kvalitet att också rent svenska flygprofiler och stridsfall ska kunna exekveras i tillräckligt nära realtid för att de unikt svenska förmågorna ska realiseras.

    Något vapenpaket (till exempel torped och sjunkbomb) till HKP 14 är ännu inte anskaffat. Följaktligen kan inte Saab ännu slutligt fastställa vilka krav TMS kommer att ställa på indata från avioniksystemet.

    Sedan HKP-14 specificerades har ubåtars luftvärnsförmåga utvecklats. Ju lägre en helikopter flyger ju lättare är den att upptäcka och därefter bekämpa från en ubåt.

    Sedan länge finns ubåtsbekämpande torpeder som fälls från fixed-wing flygplan på hög höjd. Det kanske är något sådant vi borde integrera på HKP 14? I så fall så får torpedens avsevärt längre anflygningstid konsekvenser för gränssnittet mellan TMS och avionik.

    Allt detta är inget konstigt. USA lyckades med sina högst avsevärda resurser nätt och jämnt hålla sina rymdfärjor igång. Varje mekaniskt eller elektriskt felutfall resulerade i arton månaders försening för att utreda och kanske åtgärda vad som hänt. Jämfört med våra resurser är HKP 14 ett större projekt än vad rymdfärjorna var för USA.

    SvaraRadera
  6. Allan,

    Alla förunnat att uttrycka sin mening.
    Få förunnat att som du kunna spå framtiden.

    Fråga: Är det din personliga uppfattning och/eller en partiuppfattning?

    SvaraRadera
  7. Anonym,

    I just denna mycket specialiserade fråga om hkp-utveckling tror jag att ingen folkpartist vill överpröva mitt ställningstsgande.

    Mvh

    Allan Widman

    SvaraRadera