söndag 19 februari 2012

PRIO-rader till detachement Gotland

Samtidigt som förmågelyftet i 50-miljarders klassen rycker allt närmare planerar Arméinspektören att förstärka ledningsfunktionen på Gotland med en handfull officerare. Kontrasterna mellan dessa utvecklingsspår är slående, för att inte säga gripande.

Någon officiell debatt om E/F finns inte. Försvarspolitiken förhåller sig till förmågelyftet som starkt troende till Gud. Någon förklaring, eller mycket mindre bevisning, anses inte erforderlig. Däremot kommer Berndt Grundeviks förslag säkert att leda till tvivel och rentav misstro. Vadå förstärka Gotland? Rysshets!

Ett annat betraktelsesätt handlar om proportionerna. E/F är vad jag kallar en vision och i jämförelse blir några stabsofficerare i Visby bara patetiskt. I schlagertider blir det som när Loreen möter Björn Ranelid. En megastjärna och en lite äldre, brunkrämsbakad herre som måste få hjälp att hitta upp på scenen.

Likväl är Arméinspektörens planer uttryck för en genomtänkt, kostnadseffektiv och försiktig förmågeallokering till försvarets fromma. Jag bara älskar Ranelid...

I veckan har jag ställt följande fråga till utrikesminister Carl Bildt:

"HMS Carlskrona har tidigare bidragit till att öka säkerheten i Adenviken. Inom kort kommer marinen åter att ha handlingsfrihet med henne.

Vilka åtgärder är utrikesministern beredd att vidta för ett svenskt deltagande i den Natoledda Operation Ocean Shield under 2012"?

Uppgifterna om en uppsägning av våra sista, fattiga kajmetrar i Fårösund inspirerar denna vecka till ytterligare frågor om vårt nationella försvar.

Allan Widman

40 kommentarer:

  1. Gustav Wasa sa...

    Än många år efter att det beslutats i riksdagen finns väl ännu inga Leoparder (Strv 122) på Gotland?

    Huruvida några stabsofficerare kommer att söka stationering på Gotland är avgörande för om AI:s idé leder någonvart i praktiken. Det vill nog mycket till för att högkvarteret ska överväga att gå tillbaka till bemanningsförfarande för dessa tjänster.

    Visbykorvetternas möjligheter att bunkra färskvatten, livsmedel och drivmedel på Gotland är snart inte längre beroende av kajplats i Fårösund.

    Gazprom lämnar inom kort när gasledningen North Stream är färdigbyggd över en formidabel nybyggd hamnanläggning i Slite till Gotlands kommun. Kajer som dessutom efter hörande av Försvarsmakten inte är förberedda för förstörelse med en endaste inbyggd sprängkammare.

    Självklart är det denna nya infallsport som flottan med sin närvaro bör skydda och inte Fårösund.

    SvaraRadera
  2. @GW

    Att ombasera är att segla från hamnen Fårösund till hamnen Slite i havet Östersjön...

    /Rune Lid

    SvaraRadera
  3. Vad duktigt att kunna bygga en halmdocka för sedan bränna den. Jag vet att du är kritisk till ännu en modifiering/nyinköp av flygplan men försvarspolitiken som din regering har drivit lämnar i praktiken inget val. Ni har kunna ge i uppdrag att tydligt utarbeta trovärdiga utbaseringsalternativ men ni har inte gjort det. Ni har kunnat ta beslut om att försvarsmakten skall kunna inneha egen adekvat förmåga att hålla flygplan i luften genom service, underhåll och klargöring men det har ni inte heller gjort. I försvarspolitiken lämnas då inga andra alternativ än att införskaffa ett nytt flygplan som uthålligt kan flyga över ytan med större last. MS21 blir då en mångmiljardinvestering men det ligger i linje med den beslutade försvarspolitiken.

    Och varför det skulle jämföras med Grundeviks förslag? Du har ju själv skrivit om när förra C Ins lurade upp er på läktarna om han kunde leda en ombasering och insats på Gotland. Så snarare borde du ligga lågt och stödja förslaget istället för att ropa på vargen i onödan.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  4. J.K Nilsson,

    Den mest effektiva argumentationen är naturligtvis att påstå att det saknas alternativa lösningar. Men det blir ju inte så logiskt när Du själv samtidigt pekar ut sådana t.ex. i form av trovärdiga utbaseringsalternativ.

    Din uppmaning att jag ska ligga lågt avser jag helt enkelt att ignorera.

    SvaraRadera
  5. Allan, jag pekar ju på det som måste till för att låta MS21 bli baserade på befintliga skrov men jag har inte sett att försvarsmakten driver varken det ena eller det andra. Snarare är det historiskt ointresse ifrån de politiska skikten att börja vända skeppets kurs ifrån Fb04. Vad har hänt med under eran med Reinfeldts ministär? Jo ett konsoliderande av FB04 genom att man förändrade materielförsörjningen ifrån det som skulle kunna vara säkerhetspolitiskt gott till en kopierande av "Just in time" leveranser till pågående insatser. Man lät förändra personalförsörjningssystemet för att det på billigaste sätt skulle kunna försörja pågående insatser i utlandet.

    Jag har inte sett någon form av uppdrag att kunna basera flygplan i Sverige på ett betryggande sätt. Snarare får vi sitta och gissa ingångsvärden när vi bygger basbataljonerna och hur flygunderhållet skall bedrivas mot någon form av uppskattning av stridsfrekvenslinjal hos stridsflygdivisionerna.

    Det tydligaste jag sett hittills är Tolgfors förslag att basera JAS-flygplan i Norska shelters och i händelse av en konflikt där NATO är involverad med inte vi så skull vi basera flygplan på landsvägsbaser. Däremot har man gett försvarsmakten i uppgift att införskaffa ett tiotal skrov av JAS 39NG modell ifall något annat land köper flygplanet. Vi skulle behöva en riktig luftförsvarsutredning som får ta kanske ett år sedan gäller implementering direkt alternativt att vi dammar av den gamla LFU.n. Den LFU som nu är beställd tar avstamp i att flygsystem JAS 39 skall uppgraderas kraftfullt och den skall gälla från och med ganska långt fram i framtiden. Då gäller givetvis att JAS39NG i svenska flygvapnet passerar odiskuterat.

    Däremot är det ganska fräckt att börja ropa varg om AI.s förslag för att försöka skapa någon slags poäng om införskaffa MS21 som JAS39NG istället för en trimmad C/D.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  6. J.K Nilsson,

    Min avsikt var inte att ropa på vargen över AI:s initiativ. Tvärtom. Jag tycker det är helt rätt i alla delar. Ironi kan också vara effektivt, men det vill till att man inte missförstås.

    Vad beträffar LFU är det aldrig för sent. Visst ska stridsflyget uppgraderas. Det Du så modest kallar "MS21" är dock att synnerligen brett, vid ett säger ett beslutstillfälle, kraftfullt försöka höja vissa förmågor utan säkrad spårbarhet till svenska försvarsbehov och kostnadseffektivitet. Givet försvarets allmäntillstånd är det en mycket modig seglats.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för det Allan, ironi är svårt på nätet och näst intill omöjligt i skrift.

      MS21 har en vattendelare, Skall vi genomföra uppdraget att köpa ett tiotal NG-skrov så kommer vi förmodligen få släcka C/D uppdateringarna. Det var nämligen samma innehåll i de två skroven minus motorn man tänkte sig men att ha två spår kommer antingen att kosta multum eller så kommer C/D att vara nedprioriterat i utvecklingen.

      Det jag vill säga är att även utan motor och skrov så skulle MS21 vara ett rejält lyft.

      J.K Nilsson

      Radera
  7. Våra skandinaviska brödrafolk har bidragit och bidrar allt jämt till Op Ocean Shield med luftburen havsövervakningsförmåga. Norrmännen med P-3 Orion och danskarna med Challenger 640. Måhända är det hög tid för svenska S102 att leverera lite substantiell effekt på den globala arenan?

    SvaraRadera
    Svar
    1. S102 är FRA:s signalspaningsplan. Gissar att du menar radarspaningsplanet S100D?

      Flygsoldat 113 Bom

      Radera
  8. Man kan ju börja med att fråga sig VILKA som är ansvariga för att Gotland lämnats militärt.

    Nedläggningen av P 18 är det mest korkade som hänt inom försvars- och säkerhetspolitiken de senaste 100 åren.

    Ett stridsvagnskompani och en operettstab är inte att återta någon militär förmåga på Gotland - det kan snarare liknas vid ett skämt.

    Nuvarande regering bär ett mycket tungt ansvar för att Sverige idag saknar ett militärt försvar - det vi har är ett luftslott skräddarsytt för Afghanistaninsatsen.

    Nu är väl Allan och hans kompisar i riksdag och regering snabba att skylla på FM, men de facto är det våra folkvalda som är huvudansvarig för den sörja som försvarsmakten är idag.

    När man ställer uppgifter ingår också att kontrollera att dessa blir utförda. Den politiska kontrollen av FM har totalhavererat. Ingen från politiskt håll synar det som FM levererar, varken förband eller beslutsunderlag. Man kan fråga sig varför...

    Saknas kompetensen på den politiska nivån - eller är det intresset som saknas?

    Hade medelsvensson vetat vad outputen av 42 000 000 000 kr per år till FM så är jag övertygad om att man gått man ur huse och krävt en total nedläggning. Personligen börjar jag luta åt att pengarna skulle göra mer nytta i ett nytt jobbskatteavdrag för den cirkus som pågår inom FM i dag kan bara sluta på ett sätt...

    Totalhaveri!

    //Desillusionerad

    SvaraRadera
  9. S-102 är signalspaningsflygplan, inte havsövervakningsflygplan. Bättre då att skicka Kustbevakningens flygplan igen.

    Beträffande "spårbarhet" när det gäller behovet av att öka Gripens räckvidd så räcker det med att lägga en linjal på kartan... fast då har jag inte räknat med Tolgfors "vägbaser" som tydligen ska finnas i händelse av krig. Obs, det sista stycket är alltså ironi.

    SvaraRadera
  10. Allan, i mitt tycke behöver du inte fälla några tårar över marinhamnen i Fårösund, det finns annat att prioritera.

    Jag kommenterade hamnen på Skippers blogg enligt nedan:
    Skipper och alla ni andra som förfasar er över marinhamnens eventuella öde, några funderingar...

    Marinhamnen i Fårösund är ju i första hand en båthamn, visst får man in Stockholms- och Göteborgskorvetter och en Visbykorvett går in med skohorn under gynnsamma värderförhållanden, men att nyttja den som en stödjepunkt för att fylla upp stödfartyg går inget vidare. Nästa generations ytstridsfartyg går garanterat inte in, om nu Försvarsmaktens nuvarande inriktning och prioriteringar får gälla.

    Inseglingen är minst sagt lång och kanaliserad från båda hållen, förutsättningar för en motståndare att t.ex minera igen hamnen är gynnsamma. Att dessutom låta en fast stödjepunkt på Gotland få vara avgörande för marina enheters förmåga att verka kring ön i händelse av en militär kris eller konfrontation i området verkar väl bara vara oklokt med hänsyn till hur lätt det är att slå ut fasta anläggningar och installationer med fjärrstridsmedel.

    Borde vi inte prioritera de rörliga logistikstödsresurserna, i första hand sjörörliga och i andra hand landrörliga?

    Behöver en enskild enhet fylla på drivmedel i djupaste normalberedskap fungerar Visby, Kappelshamn eller Slite.
    /Sjöman

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Sjöman

      "...förutsättningar för en motståndare att t.ex minera igen hamnen är gynnsamma."

      Rätta mig gärna om jag har fel Sjöman, men är inte Visbyklassens fartyg - åtminstone avseende befintlig taktisk förmåga - just minsvepare?
      Världens snabbaste dessutom...

      /peudonesen

      Radera
  11. Sjöman,

    Vänner till L 10 pläderar förvisso för sjörörliga logistikstödresurser. Detta projekt lever dock ganska farligt i dessa tider. Att avveckla Fårösund som plats för tillfällig basering innan vi vet om L 10 (eller motsvarande) ryms inom en allt trängre materielplan känns vanskligt.

    Och ja, Fårösund är trångt, men samtidigt väl lite mer skyddat än Slite?

    SvaraRadera
  12. @uppgiven

    "S-102 är signalspaningsflygplan, inte havsövervakningsflygplan."

    HMS Carlskrona var vid beslutet om ME02 ett skol- och minfartyg, inte en fregatt...

    SvaraRadera
  13. Gustav Wasa sa...

    Mig veterligen var Visbykorvetterna uttryckligen konstruerade för att uppträda i svensk skärgård och grunda vatten i övrigt i enlighet med vår örlogsflottas koncept "Extreme Littoral Warfare".

    Om det nu visar sig att något annat än djupgående, som till exempel manöverförmåga och lågfartsegenskaper begränsar uppträdande i Fårösund, så medför det nog ett allvarligt hinder för att framföra dessa fartyg i svenska skärgårdar i största allmänhet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @GW
      Jag skulle säga att din slutsats är direkt felaktig, som så många av dina tidigare utsagor om Visby.
      /Sjöman

      Radera
    2. Gustav Wasa sa...

      Signaturen Sjöman levererade en nyhet för mig, när han hävdade att Stockholms- men knappast Visbykorvetter kan använda hamnen i Fårösund.

      Är det verkligen skilnaden i djupgående mellan en Stockholms- respektive en Visbykorvett, som tillåter den förra men knappast den senare att använda hamnen i Fårösund?

      Radera
    3. @GW
      Nej, inte rätt den här gången heller.

      Men utan allt för kvalificerade studier av Visby framgår att det rör sig om ett 15 meter längre fartyg än Göteborg samt att fartygets area över vattenytan är betydligt större, så ska det fickparkeras bör det inte blåsa allt för mycket.
      /Sjöman

      Radera
    4. Gustav Wasa sa...

      Prestanda för "fickparkering" kan väl med en rimligt välvillig tolkning sägas ingå i vad jag här ovan kallar för "manöverförmåga och lågfartsegenskaper"?

      Alla konstruktioner är med nödvändighet kompromisser, så även Visbykorvetternas hög-och lågfartsegenskaper är naturligtvis mer eller mindre väl avvägda mot varandra.

      Om Visbykorvetterna i mitten av nittiotalet specificerades för Replenishment-at-Sea (RAS), så har det kanske aldrig varit meningen att de ska kunna gå in till Fårösund?

      Visst är det skillnad mellan när en fem meter lång fritidsbåt "fickparkerar" som hand i handskens "ficka" mellan två Y-bommar i en marina och när en gång i tiden en svensk jagare la till vid en krigsförtöjningsplats (KFP) i skärgården.

      Proportionerna mellan farkost och "parkeringsficka" anser jag emellertid vara de samma i bägge fallen.

      Örlogsfartygets tiotusenfaldigt större värde och de större krafterna kräver förvisso ett vida större sjömanskap och maskinella hjälpmedel till exempel kraftigare kapstan jämfört med för fritidsbåten.

      Alla KFP är nedlagda och båtsmännen från jagarperioden pensionerade. Det kan likväl hos dem finnas ett tyst yrkeskunnande att tillvarata om örlogsflottan åter vill förtöja på fler ställen än bara huvud- och sidobasen?

      Radera
  14. Allt grundar sig på en tvist mellan ägaren och FortV.
    Ägaren vill bl a höja hyran m 100% och dessutom inte svara för något som helst underhåll.

    SvaraRadera
  15. @Allan

    Det är mycket bra att du tar upp fördelarna med en marinbas på Gotland.

    Ny inlägg:Därför behövs marina baser!
    http://navyskipper.blogspot.com/2012/02/darfor-behovs-marina-baser.html

    SvaraRadera
  16. Desillusionerad,

    i hastigheten uppfattade jag inte Din kommentar. På vilken punkt har jag inte försökt följa upp? Var det när jag replikerade på ÖB på Newsmill om IO 14 eller när jag ställde alla frågorna om Visby, Hkp 14 och TUAV?

    SvaraRadera
  17. Allan Widman!

    En helt annan fråga.

    Är du nöjd med det svar du erhållit på din skriftliga fråga (Skriftlig fråga 2010/11:138) till försvarsminister Tolgfors?

    Kommande sommar, den 8 juni, är det 12 år sedan HMS Visby sjösattes. Fartyget är fortfarande inte levererad till Försvarsmakten.

    SvaraRadera
  18. Anonym,

    Nej, jag är inte nöjd. Vi skriver nu våren 2012 och ännu har inte Visby avlossat sitt huvudvapen. Såvitt jag vet är heller inte de övriga funktionerna operativa; minröjning och ubåtsjakt. Men jag vet inte allt. Och jag vill heller inget annat än att överraskas med goda nyheter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allan
      Givet hur mycket pengar som plöjts ned i förmågan att verka mot ubåtar med Visby så torde ubåtsjakttorped vara huvudvapnet, och den har i vart fall jag sett avfyrats.
      /Sjöman

      Radera
  19. Gustav Wasa sa...

    Riksdagens webbplats har just gjorts om till näst intill oigenkännlighet. Och det är de skriftliga frågorna som gömts undan. För att återkomma till en viss fråga som man vet att man läst, så ska man helst veta vilket riksdagsår som frågan väcktes.

    - Be en politisk sekreterare att lägga upp länkar till var och en av Dina skriftliga frågor till statsråden Leni Björklund, Odenberg och Tolgfors här i marginalen på Strilaren II!

    Riktigt intressant är att nu långt efteråt läsa sådant som det Leni Björklund svarar om Visbykorvetterna 2006-06-28:

    "Svar på fråga 2005/06:1857 om Visbyklassen
    Försvarsminister Leni Björklund
    Allan Widman har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta så att en korvett ur Visbyklassen snarast kan insättas i en multinationell sjöstridsstyrka och som del av en fredsstödjande operation.
    Det första fartyget av Visbyklassens fem fartyg planeras bli operativt under 2008. Samtliga fem fartyg planeras vara operativa 2010..."

    SvaraRadera
  20. J.K Nilsson,

    om AESA-radar är vi överens.

    SvaraRadera
  21. Gustav Wasa sa...

    Visbykorvetterna var 2010 det enskilt mest resursförbrukande materielprojektet i hela Försvarsmakten, före bland annat JAS 39 Gripen.

    Ännu har jag inte sett siffrorna för 2011.

    Enligt uppgift här ovan av signaturen Sjöman, så är ubåtsjakttorped 45 Visbykorvetternas nuvarande huvudbeväpning, som konsekvens av att de är det verkansmedel till Visbykorvetterna som förbrukat mest medel.

    Ledamoten i KÖMS Bo Berg pläderar på sidan 387 av TiS N:r 5 2001 för snar anskaffning av ny ubåtsjakttorped till Visbykorvetterna.

    När det vapen som förbrukat mest medel på det materielprojekt som förbrukat mest medel är något som snart måste omsättas, så förstår man lättare varför statsrådet Leni Björklund kunde ha så fel om när Visbykorvetterna är operativa.

    SvaraRadera
  22. Gustav Wasa sa...

    Självklart refereras här ovan till N:r 5 2011 av Tidskrift i Sjöväsendet (TiS) utgiven av Kungliga Örlogsmannasällskapet (KÖMS) och inte ett nummer tio år tidigare.

    SvaraRadera
  23. Marinhamnen i Fårösund har tidigare härbärgerat både HMS Visborg, HMS Orion, ubåt, Rbb, Ptrb, KBV 181, mindre lastfartyg osv. Det vore väldigt märkligt om inte även en Kustkorvett typ Visby skulle kunna knyta fast där?
    /Strandriddaren

    SvaraRadera
  24. Klart att en Visbykorvett kan förtöja i FårB. Frågan jag ställer är hur vi skall finansiera utökade baser runt våra kuster. Jag tolkar ÖB:s tal i Sälen som om ekonomin inte är gränslös och att många materielsystem skall omsättas efter 2014. Den politiska viljan att öka anslaget är väl endast halvljum. Varför då plöja ned våra begränsade resurser i fler baser på bekostnad av fartyg, vapen och sensorer. Beslut om detta fattades väl redan 2004? Scheptisk!

    //M & C

    SvaraRadera
  25. M&C

    Men nu är det 2012 och, får man nog konstatera, ett lite annat läge än för åtta år sedan.

    Och vad ekonomin beträffar slås jag åter av hur selektiv den synes...

    SvaraRadera
  26. @M&C

    Vem har pratat om utökade baser?
    Om marinen hade fått behålla de baser som redan finns, som vi ändå redan har betalat en gång, så hade de fyllt behovet till stor del.

    SvaraRadera
  27. @ Allan Widman

    Med en uppgift förljer ett ansvar. Den som ställer uppgiften har ansvar att tilldela resurser och att följa upp att uppgiften blir löst på avseet sätt.

    Den som får uppgiften har att tillse att avdelade resurser bedöms som tillräckliga, utföra uppgiften efter bästa förmåga samt anmäla eventuella resersbrister och/eller avsteg från tilldelad uppgift.

    Ge ansvar, ta ansvar och utkräva ansvar är vad det handlar om - och det är den sista punkten som det hela fallerar på. När har det någonsin inom FM utkrävts något som helst ansvar på de högre nivåerna?

    Aldrig!

    Det är däremot inga som helst problem att utkräva ansvar av allmogen längst ut på linan - men med generalsstjärnorna följer en heltäckande teflondräkt!

    Den ende inom FML som tagit ansvar för sina klavertramp är informationsdirektören som "belönades" med ett löneavdrag i FPan - och med detta har han min högaktning, inte för det han gjorde utan för att han tagit det fulla ansvaret.

    Du Allan och dina kollegor i riksdagen må ställa hur många frågon som helst - men så länge de ansvariga aldrig ställs till svars för vad de presetarat så anser inte jag att verksamheten följs upp på det sätt som den borde.

    Trots allt är det en försvarlig mängd pengar som årligen spenderas av FM - och i dagsläget är outputen av dessa noll och intet!

    När konsekvenserna av nuvarande "experiment" blir fullt synliga vore det skandal om inte huvuden rullade inom FML - för någon har de facto mörkat verkligheten!

    //desillusionerad

    SvaraRadera
  28. Desillusionerad,

    Ansvarsutkrävande är nyckeln. Dessvärre inget som används, vare sig i förvaltning eller politik.

    Allan Widman

    SvaraRadera
  29. Soldat 113 Bom,

    Man måste visa tillbörlig respekt. På denna blogg ska ingen utpekas som landsförrädare. Av det skälet har jag valt att ta bort Din senaste kommentar.

    SvaraRadera
  30. I går (onsdag) lämnade försvarsledningen sin årsredovisning för 2011 till regeringskansliet. Av den framgår att 1 507 281 tkr av det totala anslaget för 2011 inte nyttjats. Av detta belopp antas försvaret få disponera ca 400 000 tkr under 2012 i form av så kallat anslagssparande. Resterande belopp – ca 1.1 miljarder kr – går raka vägen tillbaka in i statskassan utan att passera gå.

    Detta monumentala misslyckande framställs i förskönande ordalag av ansvarigt statsråd, på vilkens blogg kan läsas att: ” För 2012 betyder 2011 års ekonomiska resultat att försvarets övningsverksamhet kan utökas jämfört med tidigare plan. Det är genuint positivt för kvaliteten i verksamheten.”

    Helena Holmstedt, försvarets ekonomidirektör, nyttjar även hon retorik baserad på bakvänd logik när hon påstår att:
    ”Anslagssparandet på förbandsanslaget, cirka 400 miljoner kronor, kan nu användas till en fortsatt reformering av Försvarsmakten under 2012. Bland annat kommer övningsverksamheten att förstärkas och vissa soldatanställningar tidigareläggas.”

    Sanningen är att merparten av de 424 938 tkr av anslaget 1.1 förbandsverksamhet som inte nyttjades under 2011 var avsedda för just övningsverksamhet. Den övningsverksamhet under 2012 som Tolgfors och Holmstedt väljer att benämna som ”utökad” och ”förstärkt” är i reella termer inte mycket annat än ett återläggande av den övningsverksamhet som ursprungligen planerades genomföras under 2012, men som under hösten 2011 tvingades lyftas ur planen för att finansiera den anslagskredit försvarsledningen, på grund av bristande förmåga att ställa adekvata ekonomiska prognoser, in i det sista trodde sig behöva nyttja under 2012.

    De negativa konsekvenserna av den bortbantade övningsverksamheten 2011 framgår, trots mycket tillbakahållna och nedtonade formuleringar, av årsredovisningen.
    Några exempel: Arméförbanden har brister avseende såväl personal som materiel och ca en tredjedel av förbanden kan inte lösa uppgifter i förband av kompani storlek – KOMPANI (ja, så står det!). Marina stridskrafter har förutom personella vakanser och brister i tillgänglig materiel inte förmåga att uppträda i sammansatta förband. Beträffande stridsflygdivisionerna har låg tillgänglighet inom JAS 39 systemet, brist på flygplansskrov, materiel, flygtekniker, underrättelsepersonal, telekrigsofficerare och bildtolkar samt en ensidig inriktning mot spaningsrollen hämmat utvecklingen.

    Tolgfors visar på sin blogg prov på fatal brist på slutledning: ” …tiden med ständiga svarta hål i Försvarsmaktens ekonomi uppenbarligen är över.”

    I realiteten – vår verklighet – förhåller det sig så att konsekvenserna för förbandens utveckling förblir lika besvärande oavsett om de ekonomiska bristerna tidsmässigt förläggs före eller efter bokslut.

    I 12 a § förordning (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten regleras allt sedan 2010-08-01 att det vid myndigheten ska finnas ett insynsråd. Regeringen har ännu inte utsett några ledamöter till detta insynsråd – det är nog hög tid att göra det…

    SvaraRadera
  31. Gustav Wasa sa...

    Möjligtvis så kan kunniga och väl pålästa politiker med utomordentligt stort civilkurage göra nytta i ett insynsråd i en enstaka myndighet i värdekedjan: Riksdag-Regering-Försvarmakten-FMV-Försvarsindustri?

    Fan tro't. Insynsråd har i vart fall inte gjort någon som helst skillnad i myndigheten RPS. Därom tror jag vi kan vara helt säkra.

    Bättre är nog ett Försvarspolitiskt råd efter modell av det Finanspolitiska rådet med egna exklusiva och oberoende resurser att skriva årliga rapporter.

    http://www.finanspolitiskaradet.se/

    SvaraRadera
  32. Vet inte vad som skrämmer mig mest: våra egna politiker eller en maktgalen Putin som upprustar som aldrig förr....

    SvaraRadera