Varken Bryssel eller Bagram

Riksdagsårets final står för dörren. En del av den kommer att handla om Libyen och den svenska stridsflygsinsatsen.

Som tippat blev det en bred uppgörelse med den operativa leveransen intakt. Vi har flugit två roteuppdrag om dagen och kommer fortsätta att göra så i ytterligare 90 dagar, om så krävs. Särskilt positivt är det naturligtvis att spaningen nu får genomföras utan begränsningar till enbart NFZ. Därmed har Sverige goda förutsättningar att bidra till kärnan i resolution 1973; skyddet av civilbefolkningen.

Socialdemokraternas påhittighet belönas inte så tydligt i propositionen: "Regeringen kommer att inleda samtal med Nato om möjligheten att bidra med en maritim bordningsförmåga...". Insatsen kan också "komma att innefatta personal för informationsoperationer i enlighet med vad som efterfrågas".

(V) och (SD) går emot förslaget. Les extrèmes se touchent!

Besöket i Papa för snart tio dagar sedan var kort men lärorikt. De drygt tjugo svenskar som deltar i bemanningen av Heavy Airlift Wing lyfte två intressanta veteranpolitiska aspekter. Den ena gällde långa tjänstgöringstider (mellan två och fyra år) i kombination med svagt stöd till tjänstgörande och anhöriga ifråga om skola, sjukvård och annan samhällsservice. Den andra handlade om de särskilda påfrestningar som kan ligga i att närmast dagligen pendla mellan en trygg och ordnad familjetillvaro samt världens farligaste krigzoner. Överste Fredrik Hedén uttryckte saken som att det "varken är Bryssel eller Bagram."

I veteransoldatutredningen diskuterades just hur tjänstgöring utomlands, utan koppling till skarpa insatser, skulle bedömas. Slutsatsen blev att det särskilda skyddet skulle tillkomma alla tjänstgörande som befinner sig i samt är på väg till eller ifrån ett insatsområde. Den svenska C 17-personalen åtnjuter således skydd som veteransoldater när de t.ex. landar i Kandahar.

Många veteransoldater upplever "leaverna" som jobbiga och traumatiska. Att var och varannan dag röra sig mellan trygghet och fara, mellan hem och krig kan naturligtvis skapa en särskild utsatthet. På Sigonella försökte man öka förståelsen mellan livet på basen och verkligheten i Libyen genom bildspel. En delvis parallell problematik.

Förra veckan fick norrmännen reda på att notan för anskaffning av JSF ökat från 18 till 72 miljarder norska kronor. Idag avslöjades att den årliga underhållskostnaden för planen uppgår till 3,4 miljarder. Det är mer än vad hela den norska marinen kostar. Norska försvarsexperter talar nu om anskaffningen som ett dråpslag mot hela försvaret. Ja, förmågelyft kan bli kostsamma.

Allan Widman