Det är spännande tider. Socialdemokraternas riksdagsgrupp öppnar upp för en svensk medverkan om en flygförbudszon beslutas över Libyen. Överraskande, men mycket glädjande. Inte minst för någon som påpekat att den senaste svenska insatsen med spetsigt flyg utomlands inträffade på 60-talet och som tror det finns risker för verktyg som inte kommer till tydlig och skarp användning. Det handlar inte bara om att verktygen kan bli slöa - förr eller senare kan deras existens också att ifrågasättas.
Får man tro TT så har utrikesministern redan kläm på en ungefärlig insatskostnad: Cirka en halv miljard för en halv division Gripar. Ja, det är dyrt, men hur mycket står inte att vinna i termer av minskat lidande och internationell säkerhet?
Efter en begäran från FN den 23 september 1961 beslöt den svenska regeringen att några jaktplan skulle ställas till ONUC:s förfogande i Kongo. En vecka senare flög fem J 29, den s.k. Flygande Tunnan, till Léopoldville (källa Armémuseum). Förvisso en annan tid och en annan värld, men exemplet visar att allt är möjligt.
Det finns säkert många praktiska förberedelser som skulle behöva göras. Stridsledning och lufttankning är viktiga utmaningar. Men å andra sidan har ju en hel del resurser satsats på just dessa områden de senaste åren. Vi står inte tomhänta.
Nu till något mer jordnära. Rykten gör gällande att provskott ska genomföras med RBS 15 ombord på en Visbykorvett under året. I den förre Marininspektörens avskedstal till KÖMS nyligen så skulle man "nu visa Allan Widman". Jag vill inget hellre.
Allan Widman
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Allan,
SvaraRaderaEn insats i Libyen är nog ganska avlägsen, om man beaktar beslutsamheten hos beslutsfattarna. EU, hå hå och USA:s nuvarande president som avvaktar kraftfullt. Redan i nuläget finns tillräckligt med sjöstridskrafter för en no-sail-zone i området, för att förhindra den kustbeskjutning som Libyens flotta bedriver.
Sedan är det min tro att det går att upprätthålla en no-fly-zone längst kusten från havet. Det är ju där människorna och de stora vägarna finns. Längre in i landet finns mest öken.
Moderna, sjögående luftförsvarssystem kan många konster och på hyfsat stora avstånd. Ett AWACS-utrustat (Airborne Warning And Control System)
flyg i luften och sjöstridskrafter som levererar eldkraft lär hålla luftrummet fritt längst kusten.
"Det är krig och politik som har fördärvat vår jord!", skrev Evert Taube i visan "Här är Den Sköna Sommaren". Belgien har ingen regering och där är det fred, medan Elfenbenskusten har två, åtminstone två presidenter och där är det krig.
Med vårt fina, nya insatsberedda insatsförsvar och med en hel BG i hög beredskap, händer det förvånansvärt lite ifråga om just problemen i Elfenbenskusten. Japan, Nordafrika och Arabiska Halvön verkar lite för stora problemområden för ett nyfattigt Europa och ett ännu nyfattigare USA, men just Elfenbenskusten är som klippt och skuret för en insats med möjlighet till framgång.
Tyst vår?
Sumatra,
SvaraRaderaJa, det finns nog många alternativa och samtidigt effektiva lösningar. Danmark meddelade idag att man, efter klartecken från Saceur, är berett frambasera till Sicilien i avvaktan på ett definitivt beslut om flygförbudszon. De vill tydligen ligga på framkant.
Sommaren 2006 besökte jag Camp Clara i Monrovia. Både före resan och efter hemkomsten försökte jag förmå regeringen Persson att kvarbli vid uppgiften. Det gick inte. Idag hade det ju varit ett gott utgångsläge i fallet Elfenbenskusten.
Mvh
Allan Widman
I god nordisk samarbetsanda vilket otaliga initiativ, som till exempel Stoltenbergsrapporten som NORDEFCO syftar till, så skulle Sverige nu kunna utfästa sig att med fyra med MIDS försedda JAS Gripen avlösa Danmark efter det att de löst uppgifter i tre månader i de mellersta delarna av Medelhavet.
SvaraRaderaHar vi vapen nog för en Gripeninsats över Libyen? Vad har vi för markmålsvapen integrerade och tillgängliga? Jag vet att vi har Paveway bomber, laserstyrda (och GPS måhända), har vi några SDB? Paveway är ju inte mycket till nytta om man vill slå ut luftvärnsinstallationer..
SvaraRadera@ Gustav Wasa
SvaraRaderaJag är rädd för att det möjligas fönster stängs om blott några dagar. Då börjar slakten - om den inte redan börjat - på oppositionen och då hjälper ingen flygförbudszon i världen. Då kanske vi får se de flyktingvågor från Libyen som Europa så länge fruktat.
Nu eller nyss gäller och det ända som står till buds i ögonblicket är sjöbaserat, vilket i sig inte alls är någon nackdel.
Är beslutsångesten och handlingsförlamningen ett tecken på början till västvärldens nedgång och fall, understött av ett utomordentligt allvarligt ekonomiskt läge?
George Bush, vad skulle du ha gjort?
@ Henrik:
SvaraRaderaBara för att en nation inte har alla verktygen i verktygslådan betyder inte att de inte kan delta i upprätthållandet av en NFZ. Det är därför vi har internationellt samarbete - nationer med HARM och dylikt slår ut luftvärnet, nationer med AMRAAM upprätthåller flygförbudet.
För övrigt håller jag med vår kloke kollega Sumatra. Vill man så kan man begränsa flygverksamheten kraftfullt i de intressanta områdena med de sjöstridskrafter som finns i, eller inom kort kan ombasera till södra Medelhavet.
Tyvärr tror jag det är för sent att rädda oppositionen genom en NFZ - det kommer inte att stoppa Khadaffis förband. Kanske ger det istället Khadaffi legitimitet hos vissa i arabvärlden då han står upp emot den västerländska imperialismen?
Intressant tanke Sumatra för fram - vad skulle George Bush ha gjort? Kanske hade det inte varit så stor skillnad med Irak och Afghanistan i bagaget?
/ Commander
http://commanderslog.blogspot.com/
Vänner,
SvaraRaderaSom vanligt insiktsfulla kommentarer. När man följer internationella bedömningar verkar tiden onekligen vara på väg att rinna ut.
Paradoxalt nog ökar väl samtidigt sårbarheten ju närmare Khadaffi kommer Benghazi. Hans försörjningslinjer sträcker sig nu nästan 1000 kilometer bakåt mot baserna runt Tripoli. Och som redan påpekats är hela infrastrukturen samlad i en tunn strimma utmed kusten.
Viss militär handlingsfrihet återstår nog.
Mvh
Allan Widman
Hmm, både signaturen Henrik och Commander nämner luftvärn som något farligt för en eventuell angripare (eller motsvarande som i detta fallet).
SvaraRaderaKanske något som också Sverige borde skaffa...
@Commander.
SvaraRaderaVarför jag nämnde just förmågan till att slå ut luftvärnsinstallationer grundar jag på Carl Bildts inlägg på sin blogg:
"Det handlar ju om att under en mer eller mindre lång tid låta ett förband med Gripen-flygplan operera under faktiskt amerikanskt kommando i en operation, och det ställer höga krav på förbandet i fråga och dess förmåga att medverka i denna typ av operationer.
Basering, intregration av stridsledning, flygtankning och annat måste kunna fungera. Medverkan i patrullering är en sak, men förbandet måste också kunna genomföra luftstrid och möjligen också kunna medverka i attackanfall mot t ex luftförsvarsinstallationer i Libyen."
http://carlbildt.wordpress.com/2011/03/15/sverige-i-flygforbudszon/
Att det sedan är patetiskt att vi inte har den förmågan tänker jag inte gå in på nu..
B-E,
SvaraRaderaOdd Werin spelade vid förra veckans Gripen-seminarium just in behovet av ett modernt, markbaserat luftförsvar i diskussionen om förmågelyft av Gripen. Det var klokt och modigt av honom.
Henrik och Commander,
Vid ett anförande på UI i höstas slog Carl Bildt fast att Sverige var precis så integrerat med Nato som vi behövde. Jag tänkte, när jag läste anförandet, på just de saker han nu ser som utmaningar. Bland annat stridsledning.
Igår meddelade Danmarks regering att man vid beslut om NFZ i Libyen är beredd att ställa fyra F 16 till förfogande. Ett "moderat" förslag från svensk sida kunde vara ett löfte om att så småningom avlösa våra grannar. Antalet kan vara väl avpassat bl.a. med avseende på stridsledning.
Mvh
Allan Widman
@Henrik
SvaraRaderaMen är det inte just de delarna som övats under flygvapnets deltagande i ett antal Red Flag?
@Forsno
SvaraRaderaUnder Red Flag var det simpla simuleringar av gammelsovjetiskt luftvärn, nu hade det varit på riktigt.
Vet någon ens hur det gick för Gripen under de moment som handlade om att slå ut luftförsvar? Vi vet att det gick åt skogen för Indierna medan Fransmännen som vanligt skryter runt fast de flyger ju också mer avancerade plan än vi.
Återigen, har vi ens vapen för detta? Att släppa laserstyrda Paveway är som sagt ej optimalt mot luftvärn. Jag vet inte om vi har SDB än? De är dock GPS-styrda vilket förutsätter att man vet alla koordinater i förväg och att Fi inte stör dessa signaler.
@Henrik
SvaraRaderaDet finns inget behov av att ha med egen förmåga att bekämpa radarstyrt luftvärn, annat än med motmedel, eftersom vi inte skulle agera över Libyen på egen hand.
Inte heller de danska eller norska flygvapnen har signalsökande robotar.
Det handlar mer om jakt och att bekämpa artilleri och pansar - till vilket Paveway är om inte optimal så i alla fall bevisligen mycket kapabel.
Kan det vara så enkelt att:
SvaraRadera1. Sverige inte blivit tillfrågade den här gången för att vi är så veliga, fega och har tackat nej för många gånger?
2. Kan det vara så enkelt att vi helt enkelt inte duger? Att vi bara kommer vara i vägen och bli en börda för de andra?
Förutsättningarna, de politiska och situationsmässigt, har aldrig varit bättre och ändå säger vi nej? Det känns som att Bildt & co letar alla möjliga kryphål för att inte behöva agera. Vad vet han om detta som vi inte vet?
@Forsno
SvaraRaderaKryssningsrobotar hade inte varit helt fel. Det är bra att ha en redig "stand-off" förmåga i vilket fall som helst. Det är inte alla gånger man vill komma för nära inpå Fi.
Vänner,
SvaraRaderaVi håller på att prata, men några nationer arbetar redan.
Mvh
Allan Widman
Widman,
SvaraRaderaja de arbetar redan. Till den dagen jag får höra från politiker den riktiga orsaken till att vi inte är med och "arbetar" kommer jag tycka att våran passivitet och urslingrande är patetisk.
Då rebellerna saknar vapen, utbildning och organisation, måste de inblandade fundera på hur de vill fortsätta. Vad gör vi om rebellerna förlorar?
SvaraRaderaEU visade ytterliggare en gång sin oförmåga att agera. Det här borde rätt snart få konsekvenser för det Svenska försvaret.
Att Statsministern inte tyckte det här borde ligga på EUs bord, är förvånade. Varför deltar vi då i EUs battlegroup? Att Sossarna kritiserar Statsministerns agerande var mindre förvånande. Dock är oddsen att en Sosseregering hade agerat mer kraftfullt ytterst minimala.
Svenska politiker är rädda för att skicka JAS plan för eventuella rubriker i kvällspressen ”Sverige bombar civila”.
Tack och lov så tog Frankrike, Storbritannien eget initiativ med stöd av USA.
Vad hade vi gjort utan dem?
Jag undrar också vad Kina och Ryssland fick för att de skulle lägga ner sina röster i säkerhetsrådet. Ett svar på det kommer jag nog aldrig få.
Jag tar mig friheten att kopiera in en kommentar av signaturen "The Mighty" från CIs blogg. Jag vet inte hur mycket sanning det ligger i det som skrivs, men det tål att funderas på. Kanske Widman har lust att ge en kommentar?
SvaraRadera"Efter att ha varit i Bryssel och hört både vår komissionär och NATO ambassadör så förstår jag vad BG handlar om. För viss länder är det ett reformeringsverktyg och för andra länder ett sätt att umgås och integreras. På frågan om BG skulle användas var svaret entydigt "nej". Samma inställning hade både EU komissionär och NATO representation. Det kan låta konstigt men är fullkomligt logiskt. Om vi helt plötsligt använder BG kostar det pengar, något som de flesta EU länder saknar. De luckor som finns i BG schemat skulle fortsätta att gapa tomma. För alla inblandade är det bättre att fortsätta den här charaden. Vår FML vet om detta och därmed är det märkligt att dom fortsätter dubbelspelet med "snart åker vi etc." Men dom är väl klokare än de flesta!"
Henrik,
SvaraRaderaOperativ nytta eller nedläggning. Jag har också varit i Bryssel och fått samma svar som Du. Det duger inte. Antingen använder vi förbanden eller ska beredskapen inte upprätthållas.
Nu har vi en beredskapsuppgift som måste utföras i enlighet med våra löften. Men jag anser att vi sedan måste ta oss en rejäl funderare. Andra tycks göra just det.
Mvh
Allan Widman