onsdag 26 januari 2011

Thank You, but we'll take it from here...

I Sälen fick även veteransoldatpolitiken ett utrymme. Fredsbaskrarnas Bo Wranker, Översten Peter Öberg och undertecknad fick en sammanlagd kvart på oss för insäljande. Naturligt, inte minst på tanke att den nya lagstiftningen just trätt ikraft med livslångt ansvar för skadade soldater, rätt till stöd även om arbetsskada inte kunnat bevisas och, för första gången, en självständig rätt till information och hjälp för anhöriga.

Peter Öberg satt med i utredningen som Försvarsmaktens sakkunnige. Han är en oförvitlig och mycket begåvad person. Finns det någon objektiv rättvisa kommer även han en dag att vara flaggofficer i våra väpnade styrkor. Han hade vänligheten att å myndighetens vägnar tacka för undertecknads engagemang för den goda saken. Sådant värmer. Likväl kan jag inte undgå känslan av att det handlade om att nu tar vi befälet: Thank You, but we'll take it from here...

Det är naturligtvis känsligt att utomstående blandar sig i myndighetens "inre angelägenheter". Mikael Odenbergs beslut att tillsätta en veteransoldatutredning var i sig oortodoxt. På något sätt implicerade det ju att soldaters väl och ve också kunde vara en politisk angelägenhet.

Min uppfattning är att Försvarsmakten behöver sina politiker. Om inte annat brukar just det som politiker vill ha få kosta pengar. Just nu befinner vi oss också i en anda när svenska soldaters hälsa, kanske för första gången någonsin, blivit ovärderlig. Därtill kanske det finns någon sorts ledarskap hos de folkvalda; representanterna för vår demokrati. Folkförankring?

Försvarsmakten har nu att implementera den nya lagstiftningen och svara upp mot regeringens regleringsbrev på området. Det handlar om anhörigpolicy, förbättrad rekrytering och personlig uppföljning samt veteranadministrativ enhet i Högkvarteret. En förutsättning för att detta ska ge avsedd effekt är också att det politiska trycket består. Sverige behöver en politiskt utsedd veterandelegation som värnar dem som satt sin säkerhet på spel för andras.

Allan Widman

4 kommentarer:

  1. Ja varför inte även en permanent politiskt utsedd materielanskaffningsdelegation?

    SvaraRadera
  2. Bättre sent än aldrig .
    Som vetran måste jag säja att det är bättre sent än aldrig . Att veteranpolitiken fått ta tid är inte bra men att man nu ta tagi saken min förhoppning är att det blir bra.
    Ett exempel som jag tycker är i god smak är Norger som har ett 10 talket heltidsanställda psykologer med dedikerad inriktignin - VETERANER, Noger har ett veteran center lite som ett fjäll hotell där man inför varje jul och nyår kostnads fritt bjuder in veteraner med prio ensamma, ensamsstående veteraner för att fira jul och nyår ett sätt att fånga upp veteraner i ensamhet att fira jul mm för att minimera risk för Suicid.
    Jag hoppas inte sveriger väljer som Norger och som var i norsk media där veteraner valde att offfentlig lämna tillbaka sina medaljer efter som olika ersättningar utbetalas till veterander beroende på enl lag fram till vilket datume de gjort gjort int tjänst där ersättningnar varierar stort.

    SvaraRadera
  3. a) Svenska staten deltar i det internationella samfundets säkerhetssektorreformer (SSR) på Västra Balkan genom att ekonomiskt stödja framväxten av veteransoldatorganisationer därstädes.

    b) Svenska statens stöd till försvarsmaterielexport motiveras av fler anledningar än rent försvarspolitiska varför det befanns lämpligt att lägga denna verksamhet utanför Försvarsmakten.

    c) ÖB har uttalat att den framtida personalförsörjningen, liksom värnplikten en gång var, måste bli ett ansvar för hela det svenska samhället.

    Det är i enlighet med ovan inte främmande för svenska staten att stödja veteransoldatorganisationer, ej heller att hantera brett motiverade försvarsfrågor i särskilda former.

    Det torde kunna ses som ett betydande svenskt samhällsintresse att vårt deltagande i fredsfrämjande internationella insatser har fortsatt stor acceptans i valmanskåren. Legitimiteten av dagens insatta insatsförsvar beror därav.

    Visst är det viktigt att Försvarsmakten har stark rekryteringskraft, men än viktigare är att Försvarsmakten upplevs, som en meningsfull statlig verksamhet. Det som en gång i tiden kallades för folkförankring av försvarsviljan.

    SvaraRadera
  4. Det grundläggande problemet med FM nu ambitiösa planer och direktiv rörande veteran/anhörigfrågan är att det byggs upp inom FM väggar med visst stöd till några fristående organisationer.

    Försöken till att bygga upp en fristående samlande organisation utanför FM, men med ekonomisk stöd därifrån, alltså ett veterancenter, är mycket svårt då inga pengar kan fås innan organisationen finns men för att skapa den så måste man ha pengar, moment 22 alltså.
    Fördelen med att ha en fristående organisation är dels att det blir svårare att använda den som budgetregulator och dels att många av de behövande inte vill att FM ska ha insyn. En objektivitetsfaktor alltså.

    SvaraRadera