Visst kan väl en blogg också var ett forum för lösa och närmast osammanhängande funderingar? Jag har nu lämnat Högfjällshotellet bakom mig och är tillbaka i huvudstaden. Någonstans inbillar jag mig ändå att det är här i riksdagen allt till sist avgörs. Åtminstone nu, när de parlamentariska förhållandena är djupt oförutsägbara.
Sälen är i första hand en tummelplats för av stunden ingivna utspel. Utspel som knappast har ambitionen att förändra något i sak, men som kanske i bästa fall skapar en illusion av en sådan vilja.
Svensk politik är fortfarande en form av demokratiskt hantverk. Motioner skickas till partistämmor, prövas och diskuteras, för att sedan komma till ett avgörande. Det är i alla fall min föreställning. När beslut väl fattats kan dessa partier sedan med visst förtroende kommunicera budskapen med allmänheten.
Liberalerna har fattat beslut om återupprättande av en selektiv, könsneutral värnplikt för grundutbildning av soldater. Ända sedan 1999 att Sverige ska söka medlemskap i Nato. Vid det senaste landsmötet kunde jag, som ordförande i utskottet för utrikespolitik och försvar, konstatera att ett enigt parti också ställde sig bakom att Sverige på sikt bör uppnå att minst två procent av BNP avsätts för det militära försvaret.
I utspelens Sälen tycks långt mindre förankrade budskap saluföras. Det är min tro att detta undergräver en folkligt förankrad, och därmed trovärdig, försvars- och säkerhetspolitik.
När jag nära midnatt vandrade mot mitt övernattningsrum på Riksdagen såg jag en tämligen välgödd brunråtta springa från Helgeandsholmen över Riksbron mot Rosenbad på Drottninggatan. Under snart fjorton år i Riksdagen har jag aldrig sett detta förut. Som naturintresserad förstår jag naturligtvis att man inte ska utläsa något alls av detta, men det var en sällsam iakttagelse. Som jag vill dela med eventuellt kvarvarande läsare.
Allan Widman
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Widman,
SvaraRadera"Råttorna piper aldrig gällare än när det skepp de just har lämnat inte sjunker."
Varför detta defaitistiska anslag?
Försvarsmakten har ju aldrig varit bättre än nu...
Gustav Wasa sa:
SvaraRaderaTyvärr missade alliansens statsministerkandidat att begära en försvarskommitté. Traditionellt så har svensk försvarspolitik stakats ut i parlamentariskt sammansatta kommittéer med betänkanden i SOU-serien och inte i departementsskrivelser i DS-serien.
Det kan tyckas vare en kosmetisk fråga, men en kommitté är att betrakta som en om än temporär, så likväl en självständig myndighet också gentemot andra betydligt större myndigheter till exempel Försvarsmakten och Polisen.
En beredning som försvarsberedningen är dock en del av sitt departement och i allt beroende av en (1) departementschef. Alldeles särskilt om totalförsvarstanken med samverkan mellan myndigheter tillhöriga olika departement ska aktualiseras, så vore det en avgjord fördel med en oberoende kommitté framför en beredning, som i allt väsentligt är en (1) departementschefs förhandlingsdelegation inför skrivande av en specifik proposition.
Den säkerhets- och försvarspolitiska beredningshierarki vi nu kan se framför oss torde vara:
a) Regeringens sedan makttillträdet 2014 nya säkerhetsråd med ett antal statsråd, dock ej finansministern,
b) den försvarsgrupp (av en deltagare i densamma benämnd som genomförandegrupp) som av fem partier instiftades 2015 i avsikt att under perioden 2016-2019 vårda sin försvarsuppgörelse,
c) den eventuellt nya försvarsberedning inom Försvarsdepartementet på förslag av oppositionsledaren och slutligen
d) riksdagens försvars-, justitie- och mest sannolikt ytterligare några utskott, som krävs för att skriva ihop en majoritet bakom varje enskilt förslag till beslut som sammantagna syftar till ett återupprättat totalförsvar.
- Går det att personalförsörja ovanstående organisatoriska bygge även om enstaka individer självfallet kan dubblera/tripplera?
Långt viktigare än ovanstående formella strukturer är givetvis med vilka personer de bemannas och dessa individers tyngd.
Statssekreteraren i Försvarsdepartementet och Chefen för Försvarsmaktens Högkvarter torde agera ordförande respektive föredra ärenden i de flesta av ovanstående grupperingar.
(Till ordförande i försvarskommittéerna kunde sådana politiska tungviktare som dåvarande LO-ordförande Gunnar Nilsson (1922-1997) utses. Han genomgick tillyttermera visso officersutbildning på Karlberg under andra världskriget.)
Hej Allan. kan konstatera att politiken och folket bör ha en bättre dialog som det är nu så sluter sig politiken mot gemene man och öppnar sig mot div lobbyister, borde skapas forum där väljarnas uppfattning får komma till tals under ordnade former. sen kan man ju tycka att hela borgerligheten borde ta sig i kragen och försöka få stopp på de värsta dumheterna som extra skatter på kärnkraft och höjda skatter på drivmedel, rot och rut är trevligt men kanske inte ett grundbehov i ett modernt samhälle på våra breddgrader.
SvaraRaderafm är ett kapitel för sig och ett första steg borde ju vara att bestämma vad man ska ha sen betala vad det kostar, vilket politiken inte är så duktiga på då man beställer en rolls och betalar för en skoda sen tar man dessutom tillbaka pengar genom att hyra ut fm egna lokaler till fm med bristande underhåll som följd. ja finns som sagt mycket mman kan göra utan att det faktiskt kostar så värst mycket mer.
/maggan
Värnplikten är redan könsneutral. I varje fall sa utredaren detta igår!
SvaraRaderaJapp, värnplikten blev könsneutarl när den lades i träda. Ville bara vara övertydlig med L:s ståndpunkt.
SvaraRaderaAnnan Anonym,
Jo, politiken beställde genom Försvarsberedningen. ÖB sa att det kostade 17 Mdr i ökade anslag. Han fick drygt hälften.
Allan Widman