fredag 29 oktober 2010

FMV påminner...

I veckan skrev Blekinge Läns Tidning om att en av de Hkp 4 som ställts i malpåse skulle iordningställas åt FMV. Idag fick jag också möjligheten att kommentera detta i samma tidning:

När Försvarsmakten till sist beslutade sig för att avveckla vertolerna fortsatte FMV att flyga en av maskinerna. När denna sedan gick till museum beslutade FMV att ännu en skulle klargöras för flygning. Under ett par veckor har Patria Helicopters AB nu mekat på en av de helikoptrarna.

Det är svårt att undgå slutsatsen att FMV genom sitt agerande försöker skicka en signal till den politiska nivån om att vertolerna bör tas till vara och försättas i brukbart skick. Försvarsmakten, som under många år drivit på för en avveckling av helikoptern, känner sig naturligtvis provocerad av tilltaget. Av prestigeskäl kommer Högkvarteret heller aldrig att ta tillbaka vårt mest habila helikoptersystem. Hellre får soldaterna marschera.

Det som BLT inte rapporterade om var till vilken kostnad som den förrådsställda vertolen gjorts flygduglig. Enligt entreprenören kommer man totalt att debitera 169 000 kr med indexuppräkning från 2007 års prisläge. I militära helikoptersammanhang är summan en ren nullitet. Alla de som sagt att det skulle kosta miljarder att rusta upp vertolerna får nu något att fundera över.

Men även om ett återupplivande av helikoptersystemet skulle rädda förmågan till luftburen ubåtsjakt och taktiska trupptransporter kommer Försvarsmakten vägra befatta sig med det. Rädslan för en ny debatt om helikoptern påstås till exempel ha lett till särskilda förhållningsorder på Kallinge om när helikoptern får vistas utanför hangaren.

De återstående helikoptrarna kan ej kvarbli hos FM utan måste nu överföras till Kustbevakningen. Under det huvudmannaskapet bör vertolen också kunna tjäna andra statliga verksamheter. Behovet av helikoptertransporter är stort inom till exempel polisen, räddningstjänsten och sjöräddningen. Bortsett från några Helikopter 10 A är vertolen idag vår enda medeltunga och sjöoperativa helikopter. Och om den nationella insatsstyrkan snabbt ska förflyttas för insatser utanför Mälardalen förblir vertolerna det optimala alternativet.

Bristen på medeltunga och tunga helikoptrar ute i världen är också så stor att länder går samman i pooler för att kunna säkra tillgången till sådan kapacitet. Som svenska skattebetalare bör vi kunna kräva motsvarande samarbete också mellan statliga myndigheter. Våra vertoler är redan betalda, de har många tusen flygtimmar kvar och kommer att behövas om och om igen. I årtionden har de visat sig ovärderliga vid skogsbrandsläckningar, färjekatastrofer och andra nationella krissituationer.

Heder åt FMV för att man på nytt våga påminna Sverige om detta.


Allan Widman

34 kommentarer:

  1. Den personal vid helikopterflottiljen, som svarat nej eller avstått från att svara på myndighetens erbjudande om internationell tjänstgöringsskyldighet torde vara fri, i vart fall i moraliskt avseende, att utan fördröjning övergå i en annan statlig myndighets tjänst.

    Det kan vara en ny statlig myndighet, eller en befintlig som ovan nämnda kustbevakning, eller varför inte polisen, som sedan lång tid opererat helikopter och uttryckt önskemål om större helikopter för bruk av bland andra nationella insatsstyrkan, som är baserad i Stockholm.

    En särskild händelse vid ett kärnkraftverk (t ex Ringhals) eller kriminalvårdsanstalt (t ex Tidaholm) avses hanteras genom tilltransport i minibussar tvärs över landet.

    Det måste vara välkommet också för Försvarsmakten att snabbt befrias från sådan personal, som av myndigheten vid upprepade tillfällen under sommaren och hösten förklarats som varande umbärlig i det framtida militära försvaret.

    Det kan inte strida mot statsmaktens intresse att statlig personal följer statlig materiel i akt och mening att lösa uppgifter inom statlig räddningstjänst.

    SvaraRadera
  2. Eller så gör man om och gör rätt genom att införliva Kustbevakningen i Marinen likt ALLA ANDRA länder.

    SvaraRadera
  3. Men jag måste ge dig Widman eloge för ditt kämpande. Du slår Tolgfors med hästlängder och är definitivt den bästa försvarspolitiker vi har.

    SvaraRadera
  4. Henrik,

    Jag blygs av Dina uppmuntrande ord.

    Likväl torde vertolernas öde vara beseglat om FM ska ansvara. Marinen har inte lyckats freda en av sina viktigaste tillgångar när FV fick ansvaret.

    Mvh



    Allan Widman

    SvaraRadera
  5. Widman,

    Jag är glad att du uppmärksammar något jag stört mig på och det är just sammanslagningen av försvarsgrenarna och borttagandet av Armé- och Marinflyg. Marinen, FV och Armén hade alla (och fortfarande har) olika kulturer och olika sätt att arbeta på. De hade dessa för att det passade sin "nisch" (verksamhetsgren) bäst.

    Att lägga alla helikoptrar på FV bara för att de flyger var en av alla korkade saker som gjordes och görs i centraliseringsivern. Helikoptrarna bör rimligen tillhöra och drivas av de som använder dem, dvs Armén och Marinen. Resurser förvaltas och tillvaratas bäst av de som är beroende av dem. Utbildning, inköp och underhåll görs givetvis med fördel gemensamt vapengrenarna emellan för att finna stordriftsfördelar.

    Med olika försvarsgrenar med separata budgetar blir det svårare för FV "att ta pengar från" Marinen osv.

    Mvh

    SvaraRadera
  6. US Coast Guard (USCG) tillhör Department of Homeland Security.

    Dessförinnan tillhörde USCG Department of Transportation och innan dess Treasury Department.

    Gendarmeri, det vill säga rättsvårdande uppgifter organiserade i förband, inordnas nog oftast under inrikesministeriet, såsom Finland gör med sin gränsbevakning inkluderande dess sjöbevakning.

    Det kan möjligtvis finnas argument för att även utom örlog ställa kustbevakning under marinen. Men de kan knappast vara grundade på otvetydiga internationella erfarenheter, ej heller på att marinen idag skulle besitta en större professionalism som resultat av en större erfarenhet av sjötjänst.

    SvaraRadera
  7. @ Gustav Wasa:

    Att Kbv idag är en civil instans gör interoperabiliteten svårare. KBV får inte dela med sig information till FM medan FM måste dela med sig till KBV. Man dubblerar helt i onödan. Dessutom hade KBV fartyg kunnat gå beväpnade under Marinen och kunnat stödja därefter.

    SvaraRadera
  8. Allan,
    jag gillar din oförtrutenhet. Men tyvärr fortsätter du när det gäller just hkp 4 att dra på skygglapparna och enbart höra den del av sanningen som passar din syn.

    FMV återställer en hkp 4 för enklare flygning inom landet - under en kort tidsperiod. Klart att det blir "billigt"!

    Dyrare summor som räknats fram handlar om att ställa helikoptrarna i skick för fortsatt tjänst i utlandet och med ny utrustning för dagens krav.

    SvaraRadera
  9. Allan,
    Tack för din oförtrötlighet att hävda sunt förnuft och för att försöka skapa pang för pengarna.
    Även idag var det glest med flygande hkp på Malmen och finner god lust varje gång jag passerar flottiljvakten att rekommendera nedläggning av hela helikopterflottiljen med förband som INTE leverarar något vettigt.
    Gåtfullt att ansvariga får sitta kvar.
    Skulle önska att vi får en kultur med ansvarsutkrävande som i många andra länder.

    För dessa miljarder vi har plöjt ned och kommer att plöja ned enl beslut hade vi kunnat skapat ett betydligt bättre försvar än dagens ihåliga och felfokuserade försvarsmakt.
    Nej uppgradera alla hkp4 för just enkla nationella behov som FMV just påvisat går.
    Hellre ett antal hkp 4 för nationell tjänst än inga alls.
    Avveckla prestigefulla officerare i försvarsmkaten som inte kan vill eller vågar ta ansvar för sveriges försvarsmakt.

    SvaraRadera
  10. Riksrevisionens granskning av förbandsuppbyggnaden av stridsgruppen NBG08 har följande rubriker i rapporten:
     BG08 organiserades och styrdes inte på ett effektivt sätt.
     NBG08 saknade rätt materiel och hade inte tillräcklig utbildning när beredskapsperioden började.
     Bristande styrning av personalförsörjningen.
     NBG08 var inte tillräckligt samövat.
     Otillfredsställande kostnadskontroll under uppbyggnaden.
     [O]Förmåga att transportera stridsgruppen.
     Sen och otillräcklig rapportering till riksdagen.

    Riksrevisionen sammanfattar:
    ”…Riksrevisionen [bedömer] att Försvarsmaktens och regeringens arbete med stridsgruppen inte organiserades och styrdes på ett effektivt sätt.

    Personalförsörjning, materielförsörjning och samövning är tre väsentliga faktorer för att producera ett förband som sedan kan lösa sina uppgifter. Styrningen av varje enskild produktionsfaktor och samordningen av dessa är grundläggande för att skapa ett fungerande förband. Under produktionen av NBG08 fanns brister i alla dessa avseenden.

    Högkvarteret hade inte en tillräcklig kontroll över materielförsörjningen. Förbandet hade därför inte tillgång till rätt materiel eller tillräcklig utbildning förrän halva beredskapsperioden förlöpt. Inte heller personalförsörjningen styrdes på ett samordnat sätt.

    NBG08 var inte tillräckligt samövat och de brister som framkommit i granskningen får Riksrevisionen att ifrågasätta om förbandet hade förutsättningar att klara de taktiska uppgifterna mot scenarierna på den högre konfliktnivån.

    […]De ekonomiska aspekterna i produktionen av NBG08 prioriterades varken i planeringen eller i de styrande förbandsmålsättningarna. Kostnadskontrollen var därför otillfredsställande under produktionen av NBG08.

    Regeringens återrapportering till riksdagen var sen och otillräcklig och riksdagen har därmed inte fått en rättvisande bild. Den stridsgrupp som producerades svarade inte mot regeringens förslag till riksdagen. Mer än dubbelt så många svenska soldater stod i beredskap och NBG08 kostade flera gånger mer än vad riksdagen hade föreställts.

    Chefen för ledningsstaben, generallöjtnat Jan Salestrand, kommenterar på försvarsmaktens hemsida Riksrevisionens rapport:
    ”Först efter att en styrka varit insatt kan man med säkerhet veta om den klarade sina uppgifter eller inte. Allt annat är bedömningar som från mitt perspektiv är svåra att värdera. Min tydliga uppfattning är dock, att NBG var väl förberedd och hade goda förutsättningar att lösa sina uppgifter om den hade blivit insatt.”

    Oavsett vilken oönskad egenskap som är mest besvärande - megalomani eller enfald - så framstår varumärkesförlusten för försvarsmakten som betydande.

    SvaraRadera
  11. Helge, vilken utrustning är det som behövs? Ballistiskt skydd finns, modernt navigeringssystem (GPS) finns. VHF, UHF, KV, NVD, kulspruta. VMS saknas men finns som hyllvara. Partikelfilter till Hkp4 finns som hyllvara och är inte dyrt. Det saken gäller är just kostnaden att få maskinen klar för flygning, trots att den stått still i hangar i två år. Man trodde inom FM att det gått för lång tid att inom rimliga kostnader få maskinen i flygdugligt skick.
    Allan Widman, det är ni politiker i riksdag och regering som är försvarsmaktens arbetsgivare. Säger ni att det inte blir tal om någon Hkp16 utan ni skall rusta Hkp4, så är det det som gäller oberoende vad våra flaggmän säger och tycker. Passar det inte kan de söka jobb utanför försvarsmakten likt det alternativ som de själva uttalat för försvarsanställda som vägrat skriva på nya anställningsavtal

    SvaraRadera
  12. Allan, jag trodde det var din tur att bli försvarsminister i år. Vad hände?

    SvaraRadera
  13. I stället för att i rapporten utfärda rekommendationer till försvarsmakten avser Riksrevisionen att granska effekterna av omställningen som NBG08 medfört i en uppföljningsgranskning av NBG11.

    Smaka på den – fortsatt uppföljning av NBG11.

    Allvarligt - känns inte det som lite resursslöseri?

    Alla vet väl att försvarsmakten är en lärande organisation och en fortsatt granskning kommer följaktligen inte att finna några brister… ;-))

    SvaraRadera
  14. Henrik, då borde det vara lika korkat att år 1925 besluta om att bilda flygvapnet bara för att flygplanen flyger.

    I stället borde flygplanen ha anvarats av brukarna, d.v.s marinen för sjöspaning, flygskydd och senare sjömålsförmåga respektive Armen för indirekt eld,direkt flygunderstöd, flygskydd, luftförsvar och spaning mot markmål.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  15. @ Nilsson

    Sluta missuppfatta med flit. Antalet flygplan växte kraftigt och under Kalla Kriget hade vi rätt många, dvs. tillräckligt för att bilda egen försvarsgren såsom det gjorde i flertalet länder världen över.

    I hur många länder i världen tillhör helikoptrarna uteslutande FV? Det finns ingen anledning över huvudtaget att helikoptrarna ska tillhöra FV. De bör ses som ett redskap för Armén för förflyttning och evakuering, se det som "flygande lastbilar".

    Kom gärna med bra argument till varför de ska tillhöra FV?

    SvaraRadera
  16. Och som ett redskap för Marinen att från fartyg och land bedriva ubåtsjakt. Här finns det heller ingen som helst logik i att låta FV bedriva ubåtsjakt, speciellt inte i framtiden med fartygsbaserade helikoptrar. Återigen, de ska tillhöra de som använder dem som redskap.

    SvaraRadera
  17. jan-olov:

    Det är dumt att bilda sig en uppfattning om hur aktiv hkpflj är genom att enbart studera antalet rörelser genom staketet på Malmen. Det flygs mer på andra platser i landet (och utlandet) än det gör från Malmen. Älvdalen, Karlsborg, Abisko och nu senast från Hagshult är de platser där krutet läggs.

    http://www.forsvarsmakten.se/sv/Aktuellt/Ovningar/Nordic-Battlegroup---ovningsserien-2010/Nyheter/Flygande-vagsparr/

    SvaraRadera
  18. Taktisk luftrörlighet med helikopter är liksom strategisk luftrörlighet en förmåga som inte längre behöver realiseras på nationell basis.

    Det är upp till europeiska försvarsministrar att komma överens om en multinationell pool 9:e december.

    http://defensenews.com/story.php?i=4995447&c=EUR&s=AIR

    SvaraRadera
  19. @ Gustav Wasa

    Det kommer dock knappast att ersätta behovet av nationell taktisk luftrörlighet, vi har trots allt likt de flesta länder kvar våra Herculesplan.

    Blir det nån form av kris kommer alla vilja ha helikoptrarna på samma gång. En C-17 behöver du oftast inte på ett par minuters varsel som en helikopter vid en Estonialiknande katastrof. Kommer dessutom länder som Frankrike vara inblandade kan vi ge oss sjutton på att de inte kommer vara baserade i närheten av Sverige.

    SvaraRadera
  20. Henrik om vi bortser från dagens RML och att försvarsmakten är en flygoperatör istället för att det är förbanden som är flygoperatörerna.

    I dag har vi ordnat med Materielsystemkontor (MSK) för Mark, Luft och Sjö. Under dessa kontor har man de olika tekniska kontoren (TeK). under MSK flyg har man teknikkontor för de olika flygande farkosterna. MSK flyg bemmans till stor del av flygvapenofficerare och de är de som är de egentilga ägarna av luftfarkoster. Flygvapnet är en organisation för att producera stridsflygdivisioner, basbataljoner, helikopterskvadroner och strilbataljoner. Under insats leds dessa av flygtaktiska staben. Flygplanen har MSK flyg som husse, MSK.t fördelar flygande skrov till det förband som behöver dessa bäst. Skall vi ha en insats utomlands så är det väll rimligt att man startar med så fräscha skrov som möjligt? Ponera att stridsflygenheten som nu står i beredskap skall åka på insats till Afghanistan, MSK flyg vet statusen på de i landet olika skroven, därför kan MSK.t plocka skrov i från F7, F17 och F21 för att tilldela Stridsflygenheten, kompaniet som har beredskapen är inte ansvariga för att tillhandahålla skrov till stridsflyenheten. Det förband som har ansvaret för den dagliga incidentberedskapen kommer också att tilldelas flygmaskiner beroende på hur slitkurvorna ser ut. Man skickar flygplan som har nära till stor service till andra förband och man tar enmot fräschare skrov just för att avlasta teknikerkadern som skall producera incidentberedskap.

    Det jag menar är att förbanden som operar de flygande farkosterna skall vara flygvapenförband, då behöver vi bara en organisation/ett stuprör för att hantera flygsäkerhetsfrågor i. Flyplatsfrågorna behöver inte spridas ut, även ett fartygsdäck som skall ta emot en helikopter är en flygplats med tillhörande lagkrav.

    Skulle vi betona Tillhörigheten med Armén och Marinen så skulle vi ha ett TeK 15A för MSK Mark och ett TeK 15B i MSK Sjö. Ett rent slöseri enligt min mening. Dagens och morgondagens moderna helikoptrar är lika multiroll om våra flygplan. Ett 15B skrov som står still på Ronneby är bara en onödig kostnad om man behöver skrovet för att öva på Malmen inför insats. En ubåtsjaktpilot som står still på Ronneby behöver ändå göra flygmedicinska tester och denne kan dessutom användas för flygningar med andra profiler än just ubåtsjakt.

    Vi har inte råd att köpa så avancerade Helikoptrar och tinga dom till exklusiv användning.

    Och för övrigt så kan de olika försvarsgrenarna missunna varandra ändå.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  21. @ Nilsson

    Tack för genomgången. Dock förklarar det inte varför hela helikoptersmeten gick åt helvete från dag ett då helikoptrarna sorterades in under FV. Jag vill fortfarande hävda att helikopterfrågan hade behandlats bättre om Armén och Marinen haft sina egna helikoptrar då de hade vårdat dem bättre eftersom de till viss del är beroende av dom.

    Allt måste inte centraliseras och koncentreras, vilket de senaste två decennierna är bevis för. I våra grannländer har vapengrenarna sina egna helikoptrar, varför kan inte vi också det?

    SvaraRadera
  22. Vad händer i framtiden som man frågade sig för snart ett decennium sedan, redan innan FV tog över huvudmannaskapet? Man såg framför sig att försvarsmakten skulle operera två helikoptertyper. En Trainer av världsklass som dessutom kunde användas för enklare skarpa uppdrag och en tyngre multirollhelikopter som skulle kunna klara av profilerna räddning, tung ubåtsjakt och transport. För marinen försökte man integrera en hangar på Visby och man beställde Hkp15B.

    Vad hände mellan gårdagen och morgondagen? Jo vi fick den underbara förändringskatalysatorn NBG08. Helt plötsligt hade man ett behov av ett fåtal bättre helikoptrar. Man valde att modda ett antal hkp 4 och 10. Här skulle jag hellre sätta en peng på att FMV inte lyckats leverera bra avtal men det har sin grund i vad vi kan läsa i riksrevisionens rapport om NBG08. Man jagade HeliOne om än det ena och än det andra om vad kunden Armen ville ha för förmåga på Helikoptern, likt den köpfest man hade på annan materiel.

    Tittar vi på vad man vill göra med hkp15 av vissa köpare benämnd som "Världens bästa trainer" så ser vi att många saker tar tid att utveckla samtidigt som man ändrar kraven under resans gång. Hkp14 är ett sorgebarn av högre skolan och det har inget med val av material eller skrovhöjd att göra utan det har med dokumentation att göra.

    Tittar vi rent krast på vad "helikoptersmeten" är för något så finner vi sorgliga attityder och det är inte flygvapnet som står för dom. Snarare är det dom nya kunderna som förväntar sig att det är som att köpa en ny bil. Den startar alltid, skulle man behöva lite mer lastutrymme så fäller man ihop baksätet och brukaren skall bara flyga. Men vi går ifrån tekniksteg i vissa fall som om flygvapnet skulle gå ifrån J29 till JAS39A/B på F21 på F7 skulle man skola om ifrån J32B till JAS39E/F och på F17 skulle man gå ifrån Sk60 till JAS39. Ifrån det att flygvapnet tog leverans av flygdugliga flygplan till dess att vi har förband som är klara för internationell tjänst så tog det tio år. Med utveckling och utprovning av flygplan med IOC så talar vi om längre tid än så. Men Helikopter skall bara fungera när dom kommer. Det Flygvapnofficerare försökt få in i helikopterorganisationen är just förståelesen för vad det är som pågår. Erfarenheter ifrån införandet av JAS39 är inte vatten värda och man vill göra misstagen själv.

    Men frågan är vad som menas med "Vapengrenarna har sina egna helikoptrar". Inte ens flygvapnet äger sina egna flygplan. Vad är det vi skall diskutera? Är det förband som skall operera med helikopter?

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  23. Blogger lever sitt eget liv.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  24. Upprustningen av En HKP 4 har gjort tack vare att man plockat delar från redan betalade av avställda övriga HKP 4:or.

    Man säkrar även driften av denna med att plocka redan betalda reservdelar från övriga maskiner och gammalt lager.

    Man kan ICKE jämföra detta med att återställa ett större antal maskiner, uppgradera dom för internationella insatser, köpa nytt reservdelslager och för att ha i operativa i flertal år.

    Det första är prisvärt. Det senare är idiotiskt pengaslöseri som skulle kosta mycket stora belopp.

    SvaraRadera
  25. J.K Nilsson

    När det gäller Tek Hkp15A resp 15B så är det väl så att om Armén fått bestämma så hade vi inte haft några 15A utan man hade köpt en för arméns behov användbar helikopter.

    SvaraRadera
  26. Vänner,

    Att av ca 500 relativt standardiserade helikoptrar beställa 18 stycken med unik kabinhöjd (utan flygtunneltestning) och med svenskt ledningssystem är inte omdömesgillt.

    De problem som tyskarna upplever kommer att med en tiopotens möta Sverige innan vi är operativa.

    Nej, 169 000 kr motsvarar inte kostnaden för att ställa i ordning vertoler för internationellt bruk. Detta nämndes heller inte i min debattartikel. Jag pekade på vårt nationella behov, såväl militärt som civilt.

    Likväl tror jag alltjämt att Hkp 4, fram tills för ett år sedan, representerade det mest kostnadseffektiva sättet för MEDEVAC och taktisk trupptransport i Afghanistan.

    Mvh


    Allan Widman

    SvaraRadera
  27. Martin, Det behovet man hade av 15A var flygutbildning och möjligtvis enklare taktiska uppdrag. Frågan var mer retoriskt vem som skulle ha ansvaret, MSK flyg, mark eller sjö?

    Allan, är det tillverkaren eller beställaren som bestämmt att det inte skall vindtunneltestas? Om det nu är så att beställaren har bestämmt det så har jag svårt att se att flygetygt någonsin skulle kunna få flyga typcertinnehvaranden har då slirat något enormt. Jag skulle inte fästa så mycket vikt vid den uppgiften.

    Däremot skall vi betrakta SAAB som en partner till NH industries och ett stort problem för SAAB är det som drabbat övriga i projektet samt tekniker. Nämligen bristen på information om vad flygetyget gör i sitt avionicsystem. Om man inte kan leverera tillräckligt mycket information så att beställaren kan ha IOC på helikoptern, hur skall då SAAB kunna byggga ett ledningssystem till den?

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  28. Signaler från HKP 14:s flygkritiska system överför data om treaxlig (roll, tipp & gir) både position och acceleration till uppdragssystemen i så nära realtid som möjligt.

    Saab utvecklar uppdragsystemet TMS som ska klara bistatisk ubåtsjakt ínstallerat i maximalt fem (5) stycken exemplar av vår särlösning HKP 14.

    När en försvarsindustri, som Saab tar på sig uppdraget att utveckla något rimligt avancerat, så bör den i sina aktieägares intresse först göra en sårbarhetsanalys. Det vill säga vad kan inträffa som skulle äventyra lönsamhet i projektet?

    Jag tror att man ganska snart identifierar risken med att låta fransmän, italienare och tyskar allihopa vara med och skruva på världens första fly-by-wire system för helikopter avsett att serielevereras. Kommunikationen inom konsortiet NH Industries (NHI) sker naturligtvis på engelska och konsortiets bäst engelskspråkiga nation Nederländerna är dessvärre inte med i just fly-by-wire systemet.

    En av svårigheterna med utvecklingen av HKP 14 är att så mycket är nyutvecklat bara för våra 18 stycken exemplar.

    Om det i uppdragssystemet TMS av en algoritm fattas ett felaktigt beslut, så kan det bero av många orsaker: Algoritmen kan vara fel, vilket i så fall enkelt kan rättas av Saab med att algoritmen konstrueras om eller byts ut.

    Men om det är indata från det flygkritiska systemet överfört till en algoritm i TMS, som vanligtvis fungerar bra, som verkar vara fel, så kan det bero på ett generellt fel i det flygkritiska systemet eller att det svenska skrovet uppför sig annorlunda i lufthavet.

    När Saab:s TMS-utvecklare till NHI klagar på det flygkritiska systemet, så får de nog ofta svaret tillbaka att "beyond reasonable doubt" säkerställa att det verkligen är det generella flygkritiska systemet som underpresterat och inte bara särpräglade data som överförts på grund av särpräglad aerodynamisk strömning kring ett också flygmekaniskt särpräglat skrov.

    HKP 14:s fysiska skrov och alla dess konsekvenser i andra dimensioner är naturligtvis helt och hållet ett svenskt nationellt ansvar.

    Eftersom vi genom motköp och särlösningar vill bygga upp en egen svensk helikopterindustri, så blir det ytterst vårt och inte NHI:s ansvar att få ordningen på utvecklingen av HKP 14!

    SvaraRadera
  29. I en rak upphandling så kan beställaren, till exempel FMV, förhandla med leverantören, i ovanstående exempel NHI, närhelst som tidplan eller levererad prestanda inte uppfyller det undertecknade kontraktet.

    Genom att NHI har Saab som underleverantör, så låter detta inte sig enkelt göras. Varje gång som FMV ifrågasätter HKP 14 hos NHI och säger sig inte kunna betala för något som ännu inte levererats, så medvetandegörs FMV om den automatik ett sådant innehållande med pengar skulle medföra.

    Självfallet kan inte NHI skicka vidare den andel som tillkommer sin underleverantör Saab om man inte får betalt av svenska staten. NHI har mycket små egna marginaler. Det är NHI:s huvudägare Eurocopter och dess ägare i sin tur EADS, som är kreditvärdiga.

    Skulle det för HKP 14 föras på tal helt kontraktsenliga böter, viten eller skadestånd, så är det ytterst EADS franska och tyska ägare som skulle känna sig tvingade att föra upp frågan på mellanstatlig nivå. Europeiskt försvarsmaterielsamarbete får inte handla om att en regering skandaliserar en annan regerings statliga företagsinnehav.

    Ingen av de inblandade regeringarna vill rimligen förstöra stämningen över en i sammanhanget, så obetydlig fråga som svensk överambition eller rent av inkompetens inom helikopterområdet.

    Det svenska försvarsanslaget är dömt att i än många decennier betala för hoppet om en unik svensk helikopter och dito industri.

    SvaraRadera
  30. GW, du är fortfarande glidande vem som har typcertansvaret och hur det skall gå till att utfärda MTC. Jag tvivlar på att vi kan utfärda godkännande för typen om inte alla lagkrav är uppfyllda.

    Dessutom måste det ligga i alla inblandade parters intresse att helikoptern blir godkänd. Problemen som gjort att helikoptern inte flyger än kan inte SAAB lastas för. Klarar inte SAAB av uppdrage så skiter det sig med TMS för fem helikoptrar. Men varför flyger vi inte IOC med våra levererade Helikoptrar än?

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  31. Den yttersta politiska makten behöver inte gilla allt man betalar för och det är inte heller för myndigheter brottsligt att vara oskicklig i sin affärsverksamhet.

    Således kan svenska staten besluta sig för att hålla god min i elakt spel och inte bara betala den ursprungliga kontraktssumman för HKP 14, utan till yttermera visso betala samma summa en gång till utan att det därmed är särdeles mycket större utsikter för leverans av operativt användbara exemplar av typ HKP 14.

    Frågan om vem som utfärdar vilka certifikat och om vi flyger HKP 14 och i så fall mot vilka operativa krav är närmast att betrakta som tekniska detaljer. De är i vartfall frikopplade från de viktigare frågorna om fortsatt flöde av betalningar till berörda intressenter.

    SvaraRadera
  32. GW, nu förstår jag inte. FMV har lagt en beställning på en helikopter som tillverkaren inte avser skaffa ett MTC i Sverige för och du kallar det för tekniska detaljer?

    Fuskande hästhandlare rullades för i tjära och fjäder innan de hängdes men nu skall vi acceptera att handlaren levererade en sjuklig pålle?

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  33. Betrakta gärna försvarsmaterielanskaffning som inriktad mot produktion av teknikmoln i full enlighet med professor emeritus Eliassons teser.

    Man kan också se på försvarsanslagets materieldel som ingående i statens transferingssystem för generell välfärd. I detta fall försvarindustrin i Sveriges fortsatta väl och ve i största allmänhet.

    Det är inte helikoptrar som är målet med HKP 14-projektet. I bästa fall är leverans av något flygande att betrakta som en välkommen bonus.

    Vad HKP 14-projektet i realiteten mäts mot är dess förmåga att generera merförsäljning. Så fort ett projekt är slutlevererat är projektet dött. Riktigr bra projekt bara rullar på decennium efter decennium.

    Staten har genom Militärhelikopterutredningen och dess ytterligt väl förtrogne utredare fått ett expertutlåtande att luta sig mot. Vem kan veta bättre vilka kloka beslut som FMV fattat vid anskaffningen av HKP 14 än en före detta generaldirektör på sagda myndighet? J-O Lind har självfallet belönats för sitt goda verk med ovan nämnda utredning och är nu generaldirektör för FOI.

    SvaraRadera
  34. @ Allan Widman

    Jag har publicerat ett inlägg om sjöoperativ helikopter som kanske kan intressera.

    http://navyskipper.blogspot.com/2010/11/sjooperativ-helikopter.html

    SvaraRadera