fredag 20 januari 2017

Några timmar sedan

Det är nu bara några timmar sedan en man i grå paletå närmade sig Donald Trump med en mörk metallportfölj innehållandes diverse koder.

Allan Widman

49 kommentarer:

  1. Det är väl bra? Antag att det inte hade hänt, hade du då tyckt det var bra? Ibland undrar jag varför inte Liberalerna har någon bättre på posten som talesperson för försvar- och säkerhetspolitik?

    SvaraRadera
    Svar
    1. En undran varför ett visst riksdagsparti inte "har någon bättre på posten som talesperson för försvar- och säkerhetspolitik" bör rimligen riktas till relevant partiledare.

      De främsta företrädarna för flera partier i olika av riksdagens utskott har det senaste året av sina partiledare degraderats till lägre rang utan vidare omgång eller offentligt kommunicerad motivering.

      - Att byta ett partis talesperson för ett visst politikområde är inte förenat med vare sig lagliga eller avtalsmässiga villkor i övrigt.

      Radera
  2. Thomas B ! jag har inga problem med Allan Widman. jag har problem med att politiker idag säger en sak och gör en helt annan Som med försvarspolitiken: Vill en sak i försvarsberedningen. men är sedan inte beredda att betala för det. Politikernas absolut viktigaste kärnuppgift är att försvara samhället civilt och militärt: Utan dessa 2 saker kvittar allt vad bra skolor och god vård heter. Tyvärr har ansvariga politiker, nu som de senaste 20 åren helt misskött dessa 2 kärnuppgifter, Och nu återstår för många bara att rösta på Sverigedemokraterna eftersom de vanliga politikerna misslyckats så kapitalt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och på ett liknande sätt har Donald Trump fått tillgång till kärnvapenportföljen i USA. Och då ska man komma ihåg att jag definitivt föredrar Obama som president framför en populist som Trump.

      Radera
  3. Jag tycker Allan mer ska ägna sig åt att fundera över varför Liberalerna ligger på mellan 4%-5% i olika opinionsundersökningar. Det är mindre än Vänsterpartiet (kommunisterna), dvs Liberalerna har reducerats till en liten sekt, bara slagna av (sekten) KD, aka "Livets ord/Pingstkyrkan".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Funderingar kring varför ett visst riksdagsparti har x procent och inte y i en viss opinionsundersökning z är av partiledaren delegerat till partisekreteraren. Denne senare är självfallet fri att inom och utom partiet bolla idéer därvidlag.

      Att rangordna partierna sinsemellan och förutse de etiketter, som möjligen kan komma att attribueras vart och ett av partierna vid varje enskilt mättillfälle torde vara bland de enklare momenten för en partisekreterare.

      Enskilda riksdagsledamöter har att främst ägna sin tankemöda åt ett till sig avdelat sakpolitiskt område.

      Radera
  4. Polismyndigheten hemställde om nedläggning av Beredskapspolisen och politiken levererade.

    Överbefälhavaren (ÖB) har på sin kant inte behövt förödmjuka sig på samma sätt. Trots att alla parlamentariska försvarskommittéer och senare försvarsberedningar skrivit om vikten av att använda sig av reservofficerare, så har de i praktiken fasats ut ur myndighetens verksamhet.

    Om en tappad förmåga ska återtas, så rekommenderas att mindre fokusera på när det ska vara klart i alla sina delar och mer på hur det går att smyga igång i liten skala i närtid.

    Till exempel finns det nog hundratals frågeställningar rörande vad en återupptagen grundutbildning med plikt skulle innebär socialt, ekonomiskt och rättsligt för dagens unga kvinnor och män. Det har ju hänt en del inom dessa tre sektorer de senaste åren och fortsätter nog också att göra så framgent.

    Som komplement till att utreda ikapp ett ständigt föränderligt nuläge, så skulle det gå att redan hösten 2017 med plikt börja utbilda ett mindre antal tolkaspiranter i ryska och musikelever i träblås.

    Med stöd av att elitförankring föregår folkförankring, så gäller det att identifiera de hundra mest högpresterande och studiemotiverade ungdomarna, som våren 2017 kommer ta gymnasieexamen och kalla in dem till grundutbildning med plikt. Det svenska totalförsvaret kan krigsplacera ytterligare femtio förhörsledare respektive fältartister.

    Historiskt har det gått utomordentligt väl inom förvaltning och näringsliv för de som blivit militärtolkar eller musiksoldater.

    - Kanske skulle dessa mer extraordinära exempel till och med kunna sporra några av deras jämnåriga att söka till yrkesofficersprogrammen på Försvarshögskolan (FHS)?

    I vart fall så skulle argument om att lumpen inte är något för den som har höga ambitioner eller att överhetens barn slipper lumpen med exemplens makt vederläggas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Idag måndag 30 januari går remisstiden ut för slutbetänkandet om återupprättad grundutbildning med värnplikt.

      Huruvida vapenutbildning med plikt av några enstaka procent av årsklassen är rättvist eller ej avhandlas inte i detta inlägg.

      Däremot så bedömer uppenbarligen Försvarsmakten och Rekryteringsmyndigheten att mönstring med plikt är vida träffsäkrare jämfört med mönstring utan plikt.

      - Av förslagna tvåtusen mönstrande med plikt antas 75% påbörja militär grundutbildning.

      - Av föreslagna sextusen frivilligt mönstrande antas 42% påbörja grundutbildning.

      Det är inte orimligt att anta att det är de mest högpresterande och studiemotiverade ungdomarna som kommer att kallas till mönstring med plikt.

      Den grundutbildning som denna årsklassens "elit" efter mönstring erbjuds av Försvarsmakten kommer att forma framtida opinionsbildares uppfattning om försvaret av Sverige för lång tid framåt.

      Det vore därför direkt kontraproduktivt av statsmakten att inte ge årsklassens mest högpresterande och studiemotiverade ungdomar som kallas in till grundutbildning med plikt synnerligen kvalificerade krigsbefattningar och utbildning som motsvarar dessa.

      Det är allmänt omvittnat att journalister som gjorde sin värnplikt på dåvarande tidningen "Värnpliktsnytt" alltjämt återfinns på snart sagt alla svenska redaktioner och att domare i våra domstolar och kyrkoherdar i våra församlingar, så länge som dessa yrken var mansdominerade ofta genomgick reservofficersutbildning varvat med sina akademiska studier.

      När nu värnplikten görs könsneutral, så bör också framtida kvinnor i höga positioner i förvaltning och näringsliv kunna tillägna sig kvalificerad militär grundutbildning till gagn för samhället som helhet och dem själva som individer.

      Radera
  5. En förståndshandikappad idiot har nu fått hand om koderna till USA:s kärnvapenarsenal. En lika begåvad församling ansvarar för Sveriges inre och yttre säkerhet.

    Man tar sig för pannan!

    Flygsoldat 113 Bom

    SvaraRadera
  6. Är det krigsförbandet "Amfibiebataljon" eller organisationsenheten Amf 1:s depåförband, som tillförts den återtagna förmågan sjömålsbekämpning med tung kustrobot?

    På sidan 86 i Prop. 2014/15:109 står det:

    "I depåförbanden krigsplaceras aktuella organisationsenheters tillgängliga personal och materiel som inte är krigsplacerad vid andra krigsförband."

    "Geografiskt spridda depåförband...som stöd vid aktivering i fredstid och mobilisering vid intagande av höjd beredskap."

    I enlighet med regeringens förslag i proposition 2014/15:109 kapitlet Stridskrafternas utveckling, så beslutade riksdagen i försvarsbeslut att Försvarsmaktens organisation 2016 ska bestå av krigsförband, däribland fyrtio (40) hemvärnsbataljoner och nitton (19) depåförband.

    Hemvärnsbataljonernas manskap och befäl har oberoende av hur och när individerna en gång i tiden grundutbildades redan i fred sig tilldelade personliga handeldvapen.

    Lika självklart som att reservofficer som är uppenbart olämplig inte krigsplaceras bör det vara att krigsduglig reservofficer krigsplaceras i krigsförband till exempel ovan nämnda depåförband och inte i personalreserv. Det kan vara aktuellt att reservofficer för krigsplacering i förband avkrävs att uppfylla samma villkor för tjänstbarhet, som gäller för yrkesofficer i motsvarande ålder med avseende på fysisk prestationsförmåga, skjutskicklighet eller annan relevant färdighet.

    Beredskapsskäl talar för att i förband krigsplacerade reservofficerare redan i fred tilldelas personliga handeldvapen.

    Kvar från det numerärt mycket stora mobiliserande invasionsförsvaret torde finnas en i sammanhanget högst betydande mängd med väl beprövade i Sverige utvecklade och tillverkade handeldvapen för niomillimeters parabellumammunition, som kan tilldelas personal krigsplacerad i depåförband.

    Det går att kan tänka sig ett invasionsförsvarsmässigt mobiliserande depåförband enligt ovan med bekämpningsförmåga realiserad, som en kombination av Robot 15 och Kpist m/45.

    - Vill vi det?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alla vill säkert "öka Försvarsmaktens operativa förmåga" som det brukar formuleras.

      Och alldeles särskilt så om det kan ske på ett kostnadseffektivt sätt genom att bara omgruppera tillgängliga resurser på ett nytt sätt.

      Men i ett läge i Sverige där personer mer eller mindre dagligen oprovocerat skjuts ner på öppen gata kan det svårligen delas ut skjutvapen till vita medelålders män.

      - Vilken signal skulle det sända?

      Gatuvåldet är fullt tillräckligt utmanande utan att del av statsmakten ska tvingas försvara ännu fler skjutvapen i omlopp gentemot andra delar av det samma. Erfarenhet talar dessutom för att utagerande unga män växer upp, bildar familj och blir successivt allt mindre våldsbenägna, så snart kan situationen mycket väl på detta område åter ses som hanterbart.

      Då kan beväpning i fred av annan krigsplacerad personal än hemvärnets möjligtvis tas under övervägande. I värsta fall kanske ett ansvarslöst prematurt agerande i dagsläget vore direkt kontraproduktivt och bara "väcker-den-björn" som sover därmed ledande till att polismyndigheten kräver att hemvärnet lämnar tillbaka sina AK4:or?

      Därtill har väl inte Försvarsmakten själva uttryckligen framfört önskemål om att krigsplacera anställd personal av kategorien reservofficer (RO) i depåförband? Det är bara något som skulle kunna rymmas inom ramen av senaste försvarsbeslut.

      - Finns det ens krigsförbandschefer för de 19 depåförbanden utsedda?

      - Behövs det verkligen depåförband om expertmyndighetens kvalificerade bedömning är att det inte föreligger något invasionshot mot Sverige under innevarande försvarsbeslutsperiod?

      Om svaret på de två frågorna omedelbart här ovan är nej, så har nu tillsatta försvarsberedning sedvanligt rådrum om två till tre år för reflektion innan dess rekommendationer behöver komma regeringen till känna avseende depåförbanden och reservofficerarna.

      Det kanske inte ens är bråttom att fylla på det ekonomiska utrymmet för A26 och JAS 39E?

      Radera
  7. Vanligtvis välunderrättade källor gör gällande att det sedan en tid tillbaka förelegat "icke obetydliga och tilltagande meningsskiljaktigheter" mellan det ryska utrikesministeriet och den nyss avlidna ryska FN-ambassadören Vitalij Tjurkin.

    Att hjärtattack är en mycket smittsam och dödlig sjukdom som tenderar att plötsligt drabba ryska politiker, tjänstemän och journalister som av den maliciösa Putinregimen inte anses vara obrottsligt lojala, har vi i flera fall under de senaste åren tvingats konstatera.

    Med en "bred ansats" i förhållandet till Ryssland kan Wallström säkert komma tillrätta även med denna lilla disproportion...

    SvaraRadera
  8. Myndighet, industri och politik kan enas om det fördelaktiga med att JAS 39 Gripen i fred, som till exempel under Almedalen, opererar från Visby flygplats.

    - Men är det med flygstridskrafter baserade på Gotland, som Sverige försvaras i krig?

    Marinens fartyg och båtar behöver om än tillfälligt kunna baseras på Gotland också under krigstida förhållanden. Bara Fårösund, som Försvarsmakten lämnat, och Visby räcker inte i ett läge när svenska stödfartyg av typ L10 ligger långt bort i planeringen.

    Förnödenhetsförsörjning i hamnar på fastlandet stödjer ett kustnära marint uppträdande, men räcker inte om ytstridsfartyg mer uthålligt ska operera på gotländskt sjöterritorium.

    - Hur långt upp i en säkerhetspolitisk eskalation bör det planeras för att JAS Gripen landar på och startar från Visby flygfält?

    Under skärpt beredskap kan en rote JAS Gripen i luften i patrullbana över östgötakusten ha uppgiften att vara beredd att incidentmässigt ingripa mot hotfullt uppträdande flygplan, som rapporteras av till exempel alltjämt opererande ordinarie civilt trafikflyg i de mellersta delarna av Egentliga Östersjöns svenska luftterritorium.

    För att effektivt skydda flygtrafik till Visby flygfält från luftburna hot, så bedömer jag att JAS Gripen behöver ligga i patrullbana mer framskjutet österut än fastlandskusten. Och det är inte ett ofarligt ställe att befinna sig på om det finns fientligt långräckviddigt luftvärn i Kaliningrads oblast eller mer korträckviddigt luftvärn på fientlig köl i Egentliga Östersjön.

    Svenskt och med Sverige i krig militärt allierat transportflyg (t ex TP 84/C-130) bör använda ett antal gräsfält utanför den omedelbara närheten av Unesco:s världsarv Visby ringmur. Samtidigt måste Visbys hårdgjorda rullbana skyddas från att utnyttjas av fientliga stridskrafter för ett kuppanfall. Det senare genom att förstöras mer permanent eller åtminstone med förberedd fast tung kulspruteeld dygnet runt från en eldställning bemannad med hemvärnsmän uppe på Visby soptipp.

    Alla resonemang här ovan kan behöva modifieras den dag Sverige har medelräckviddigt kvalificerat luftvärn av typ Patriot anskaffad, bemannad, övad och baserad på Gotland. Det är bedömt tidigast om tio år.

    Försvaret av Sverige inklusive Gotland bör inte heller ta sin utgångspunkt i att Tyskland eller med Tyskland förbunden stat ger Sverige säkerhetsgarantier samt tillhandahåller försvarskapacitet i vid varje given tidpunkt nödvändig omfattning.

    Svenskt spetsigt stridsflyg bör i krig baseras på krigsbaser helt nära den norska gränsen till exempel Hagfors, Torsby, nya Sälen-Trysil, Östersund och Hemavan.

    Hagshult, Jokkmokk, Kallax, Kallinge Malmen, Såtenäs, Ärna, Vidsel och Visby ligger jämförelsevis framskjutna och därmed exponerade även om de förses med luftvärnsskydd och flygplansvärn. Som de säger i fastighetsmäklarkretsar: Det är de tre faktorerna läget, läget och läget som avgör värdet!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allt talar för att svenskt stridsflyg tidigt i en konflikt bör baseras i Norge!

      På DN Debatt 2017-02-13 (också publicerad i norska Dagens Næringsliv) skriver försvarsministrarna Ine Eriksen Søreide och Peter Hultqvist i generella termer om "stridsflygsamarbetet" och "det förstärkta svensk-norska samarbetet" samt helt konkret:

      "Både Sverige och Norge ska återinföra försvarsattachéer i Stockholm och Oslo. Detta för att säkra ett kontinuerligt informationsutbyte."

      Med beaktande av att hårdgjorda flygplansvärn inte avses anläggas vid flygplatser i Sverige och att Ärnabasen (fd F16) i Uppsala är det enda kvarvarande flygfältet, som Försvarsmakten inte lämnat för att säljas, som har berghangar samt att Sveriges tillgång till markbaserat luftvärn är såväl kvantitativt som kvalitativt begränsat de närmaste tio (10) åren, så är det inte långsökt att svensk spetsigt stridsflyg av typ JAS 39 Gripen i ett försämrat omvärldsläge ombaseras till flygplatser i Norge med ett större strategiskt djup än Kallax/Luleå, Kallinge/Ronneby, Malmen/Linköping, Såtenäs/vid Vänern och Ärna/Uppsala.

      Uppenbarligen är nu de norsk-svenska relationerna åter på topp efter Ubåtsprojektet Viking, Stoltenbergs ord om JAS Gripen och ARCHER-affären?

      När internationellt lågprisflyg (t ex Ryanair, Wizz...) vid en uppseglande konflikt drar ner på turtätheten till och från Norge och det norska inrikesflygbolaget Widerøe gått över från ett stort antal mindre turboprop till färre och större jetflygplan, så friställs kapacitet på ett fyrtiotal flygplatser fördelade över hela Norge redan i fred.

      Nedan klipp från:
      http://www.wideroe.no/Nyhetsarkiv/Widere-anskaffer-nye-og-miljvennlige-regionale-jetfly/356BD7C6-05C0-4CD7-8005-44755F82E673/1

      Widerøe har signert kontrakt med Embraer om kjøp at tre Regionale Jetfly for levering i 2018. I tillegg kommer en opsjon på levering av ytterligere 12 fly.

      Nedan klipp från:
      https://www.flightglobal.com/news/articles/wideroe-to-be-e190-e2-launch-operator-434117/

      Norwegian regional carrier Wideroe will be launch operator of the Embraer E190-E2, making a move up to jet operations after years of operating Bombardier turboprops. Wideroe currently operates a fleet of 41 Bombardier Dash 8s to destinations within Europe.

      - Senast samtidigt som sprängning av Apotekarkajen i Slite verkställs bör den hårdgjorda rullbanan i Visby likaledes förstöras. Finns ett hot om att den förstnämnda infallsporten inom kort kan komma att utnyttjas av en motståndare, så finns garanterat också ett motsvarande hot mot den senare.

      Radera
    2. - De internationella avtalsmässiga förutsättningarna för krigstida basering av svenskt stridsflyg i Norge är till stora delar redan på plats, som framgår av klippet nedan ur Försvarsmaktens årsredovisning för 2016 huvuddokumentet sidan 60:

      "I juli 2016 undertecknades avtalet om alternativa landningsplatser (Alternate Landing Base Concept, ALB). Avtalet möjliggör för de nordiska ländernas flygstridskrafter att nyttja en alternativ landningsplats vid någon av de andra nordiska ländernas flygbaser då väderförhållandena kräver detta.

      Under försvarsministermötet i november 2016 undertecknades avtalet Easy Access Declaration (EAD), ett avtal vars ambition är att förenkla det territoriella tillträdet mellan de nordiska länderna.

      Arbetet med Nordic Cooperation on Air Surveillance (NORECAS) fortgår. Vid ministermötet i november beslutades det att avtalet, som möjliggör utbyte av radardata, ska gälla vid alla konfliknivåer ˗ fred, kris och krig.

      Nordic Cooperation on Tactical Air Transport (NORTAT) som syftar till ett nordiskt samnyttjande av respektive länders transportflygplan avses undertecknas under första kvartalet 2017."

      - Till ALB, EAD, NORECAS och NORTAT här ovan beskrivna bör det av nationella parlament redan ratificerade avtalen om Host Nation Support/Värdlandsstöd (HNS) med Nato läggas samt naturligtvis att all av Försvarsmakten anställd personal inklusive reservofficerarna i sina anställningsavtal sedan fem år har med ett obligatorium om tjänstgöring utomlands.

      Radera
    3. För Sverige är inte Natomedlemskap en officiellt antagen säkerhetspolitisk option, som det är för Finland.

      - Därmed är Finland inrikespolitiskt långt mer mentalt förberett och följaktligen närmare en ansökan om medlemskap i Nato än vad Sverige är.

      Det är min bedömning att en finländsk ansökan om medlemskap i Nato inte bör avges om det inte står bortom rimligt tvivel att en sådan ansökan skulle ratificeras utan vidare dröjsmål av parlamenten i Nato:s 28 medlemsstater.

      - Finland kan knappast på egen hand försätta sig i en sämre position än att ha en utestående ansökan om medlemskap, som inte träder i kraft?

      Estland avsätter sedan ett antal år två procent av BNP till försvaret. Lettland har avgett avsiktsförklaringen att de skyndsamt avser att göra sammalunda.

      - Det minimum av förtroendebyggande som Finland har full rådighet att själv vidta för att understödja att en eventuell framtida ansökan om Nato-medlemskap blir lyckosam är att snarast nå upp till två procent-målet.

      Conditio sine qua non.

      Radera
  9. Osthyvel har varit sättet att skära ner.

    - Om försvarsanslaget höjs ska vi då bre på jämnt över hela bredden?

    Saab tecknade 30 juni 2015 kontrakt med Försvarets Materielverk om att bygga två ubåtar av typ A26 försedda med världsunika bogvisir för specialförbandsoperationer, samt att genomföra halvtidsmodifiering av två ubåtar av Gotlandsklass. Beställningarna omfattar perioden 2015-2024 och det totala ordervärdet uppgår till SEK 8,6 miljarder.

    Om inte en exportkund för A26 kan vinnas, så har industrin rätt att omförhandla kontraktet. Det sades vara Australien, Malaysia, Nederländerna, Norge, Polen, Singapore och Thailand som var prospects för att anskaffa A26. Av dessa stater återstår idag formellt Nederländerna och Polen även om de har ett studiearbete tillsammans med Norge avseende ubåtssamarbete och Norge valt tysk ubåt. De baltiska staterna, Danmark, Finland och Nya Zeeland är för små för att vara aktuella.

    Mitt råd är att staten tar initiativet och sätter agendan. Det är dyrt att vidmakthålla ubåtsutvecklingsförmåga för exklusivt svensk användning. Det behövs en serie längre än två exemplar att slå ut utvecklingskostnaderna på och det kostar självfallet ytterligare en peng. Mitt förslag är att 17,2 miljarder det vill säga 2 gånger 8,6 miljarder avtalas med industrin mot att staten beställer fyra (4) A26:or och tar bort bogvisiret.

    Teknisk utveckling innebär alltid ett risktagande. Annars vore det knappast utveckling. Men risktagandet bör kunna motiveras. Att bara Sverige, men inte USA eller Israel behöver ett bogvisir för specialförbandsoperationer är inte tillräcklig motivering för att göra ingrepp inte bara i formskrovet utan också i det långt dyrare tryckskrovet. Även utan bogvisir finns det projektrisker i A26, men sannolikheten för att projekt A26 bidrar till svensk säkerhet är oändligt mycket större med en bas om 4 istället för 2 samt efter att bogvisiret aborterats.

    Argumentet "ensad flotta" anses relevant när spetsigt stridsflyg ska hanteras i det svenska försvaret. Det borde äga lika stor tyngd avseende en framtida ensad flotta om fyra ubåtar av typ A26?

    I avsaknad av ovanstående kan vi se fram emot ett par decennier av i längden lika kostbar "skedmatning" till svensk ubåtsutveckling, som vare sig leder till export av A26 eller fullt operativ A26 till gagn för nationellt försvar av Sverige.

    Men visst kommer i så fall två A26:or med sina världsunika bogvisir i sinom tid kunna visas upp på örlogsbesök utomlands även om de är att betrakta som begränsat operativa i jämförelse med sina krigsförbandsspecifikationer.

    Och visst kan vi fortsätta att sälja bättre begagnade svenska ubåtar till konkurrenskraftigt pris till stater, som vill komma in på ubåtsområdet utan att ännu förfoga över egen inhemsk mer kvalificerad varvsindustri. Angola, Brunei och Mozambique är självklara marknader för Gotlandsklassen.

    SvaraRadera
  10. För EU:s alla politiska utmaningar är inte den optimala lösningen självklar. Det kanske till och med är svårt att se en rationell metod för hur ytterligare svårigheter ska kunna minimeras?

    Då återstår att "laga efter läge". I EU:s fall innebär det att bladdra igenom Lissabonfördraget.

    - Är "PErmanent Structured COoperation (PESCO)" vår tids EU BG?

    För tolv år sedan sades Nato stå inför utmaningen "Go Out-of-Area or Go Out-of-Business". EU sades vara "en ekonomisk jätte, men en säkerhetspolitisk dvärg". Storbritannien, Danmark och Italien stod på ena sidan och Frankrike och Tyskland på den andra sidan avseende väpnad intervention i Irak.

    Enighet säges vara styrka och EU:s minsta gemensamma nämnare var konceptet EU Battlegroup (BG), som alla dess medlemsstater kunde acceptera om de gavs frihet att själva utforma dem. Det svenska militära rådet var att låta alla Försvarsmaktens lokala organisationsenheter utom Ubåtsflottiljen och Hemvärnets stridsskola bidra med trupp och materiel till den svenska implementationen av EU BG. Därtill skulle i bataljonstridsgruppen (NBG 08) för markoperativa uppgifter ingå nationella bidrag från flera av våra grannländer samt Irland. Förvisso ett synnerligen kvalificerat beting, kanske till och med en överkomplicerad uppgift närmast omöjlig att lyckas med?

    - Det är svårt att veta om dagens säkerhetspolitiska situation är lättare att analysera och förutse konsekvenserna av än vad det var för tolv år sedan? Att den svenska staten är sårbarare och lever med större risker idag jämfört med för tolv år sedan torde det däremot råda närmast enighet om.

    Det är efter BREXIT inte orimligt att Storbritannien gärna ser att EU lämnar den militära delen av säkerhetspolitiken helt och hållet till Nato. Likaledes att Rest-EU:s fyra största stater (Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien) värnar om sitt inflytande genom GUSP och bedömer att Eurocorp med HQ i Strassburg är just den nivå av kapacitet, som Lissabonfördragets artikel 46 uppställer som villkor för att ingå i PESCO.

    Om Sverige av inrikespolitiska skäl inte kan förena sig med Storbritannien inom Nato:s ram, som medlem och den svenska politiska eliten inte känner sig hemma i EU:s innersta kärna, vare sig dess monetära eller säkerhetspolitiska samarbete, då återstår att tillsammans med Višegradsstaterna ställa sig utanför PESCO.

    - Ett beslutsläge uppstår för oss om Finland en dag upplever sig tvingad att välja mellan närmare säkerhetspolitiskt samarbete med Eurostaterna eller med den svenska kronstaten.

    Med det är ju i högsta grad ett hypotetiskt läge som vi får ta ställning till den dag som det uppstår. Tur att vi hunnit återinsätta Försvarsberedningen, som ett beredningsorgan under regeringen för just denna typ av frågor.

    (När Krigsvetenskapsakademin nu tar fram tre koncept för Försvarsmakten i perspektivet fram till 2030, så kan dess koncept nummer två sägas ha landat i en satsning på ubåtar och lätt infanteri. Det vill säga de delar som inte fick plats i NBG 08.)

    https://www.grip.org/en/node/1751
    https://www.svd.se/sverige-stretar-emot-militart-eu--och-hoppas-pa-nato/om/det-skarpta-sakerhetslaget

    SvaraRadera
  11. Att kalla Ny Generation Ubåt NGU/A26 för en bojsten i framtidens svenska örlogsflotta är hårt, men dessvärre nog redan en realitet!

    - Det är nog en högst avsevärd operativ fördel för nationellt svenskt sjöförsvar om övergången till större ubåt än idag fast med färre torpedtuber än idag försenas eller inte ens blir av?

    De senaste decennierna har en svensk väl beprövad ubåt regelmässigt överförts till skarp operativ drift i tropiskt synnerligen korrosiv miljö när den utgått ur den svenska krigsorganisationen avsedd att utnyttjas i kalla och bräckta vatten.

    Singapore bör kunna anses hantera en säkerhetspolitiskt väl så utmanande uppgift i Malackasundet när de parerar konfrontationen mellan Indiens och Kinas regionala ambitioner och dess modernaste sjömilitära instrument för väpnad strid.

    Kan specialförbandsoperatörer i USA och Israel klara sig utan ubåt med bogvisir, så bör också dito svenska kunna göra detsamma. Det handlar om avsevärda kostnaderna och likaledes projektrisker att öppna stora och geometriskt inte helt runda genomföringar av också tryckskrovet i en ubåt.

    En mingördel sitter utanpå formskrovet, så det är inte hållfasthetsmässigt jämförbart. Experimentera gärna med hydrodynamiken, men aldrig med hållfastheten. Varje gång en svets görs om i ett metalliskt material, så försämras metallens mekaniska egenskaper, närmast alltid duktiliteten, ofta segheten samt inte sällan till och med hårdheten.

    SvaraRadera
  12. Beaktat att de diktatur- och korruptionskristiska demonstrationerna var på god väg att bli allvarligt besvärande för kleptokratregimen i Kreml – lite för många och lite för stora – inträffade bombdådet i S:t Petersburg aningen för lägligt. Nu kan det ryska folkets missnöje i stället riktas mot en yttre fiende.

    Minns den serie fruktansvärda bombdåd som inträffade under augusti och september 1999 där hundratals oskyldiga fick sätta livet till. Dessa ledde till en bred nationell enighet om att det var hög tid för Jeltsin att överlämna makten till den ”handlingskraftige” Putin. Tjetjenska separatister beskylldes för dåden, men trovärdiga källor har i efterhand gjort gällande att bombdåden var iscensatta av FSB (se Masha Gessens Putinbiografi ”Mannen utan ansikte”).

    SvaraRadera
  13. Oppositionsalliansen Det andra Rysslands kandidat inför det förestående presidentvalet i Ryssland, Garri Kasparov, twittrar på samma tema:
    https://twitter.com/Kasparov63/status/848953545021960192

    SvaraRadera
  14. Vem inom svensk statsförvaltning har fått betalt – hur mycket och från vem – för att utse den med Putin förtrogne Gennadij Timtjenkos målvakt Torbjörn Törnqvist till svensk honorärkonsul i Genève?

    Mot bakgrund av ekoredaktionens rapportering av det av Törnkvist majoritetsägda oljehandelsbolaget Gunvors inblandning i smuggling av olja från RU till EU via Belarus samt omständigheterna kring Timtjenkos inblandning i Assadregimens försäljning av olja till IS är det av lätt insedda skäl helt nödvändigt att regeringen klarlägger samtliga fakta i denna soppa…

    SvaraRadera
  15. En regering vill inte styras av tillkännagivanden. Eftergivenhet en (1) gång skulle glänta på dammluckorna.

    Det är inget recept för vinst i valet 2018 för regeringskoalitionen att gå oppositionen och dess tillkännagivanden till mötes. Det visar på svaghet och om det därtill förverkligar förslag, som man tycker innerligt illa om, så retar det de egna allra mest trogna av partimedlemmar.

    - Veterandagen som allmän flaggdag är nationalistisk signalpolitik. Om än positiv sådan likväl just nationalistisk signalpolitik. Det finns inget statens erkännande i en nationalstat som inte samtidigt är nationalistisk signalpolitik. Veterandagen som allmän flaggdag signalerar allas vårt behov av nationen samt nationens behov av veteranerna och vad de åstadkommer. Sveriges veteraner har historiskt oftast varit militärt utbildade och militärt utrustade svenska medborgare.

    Förslaget om veterandagen som allmän flaggdag hade i Sveriges riksdag utan vidare uppmärksamhet kunnat förpassas dit där närmast alla tillkännagivande hamnar. Att så inte blev fallet tror jag till stor del orsakades av hur förslaget sågs som en nationalistisk provokation och något som partimedlemmar som identifierade sig som världsmedborgare skulle kunna reta sig på. Det vill säga att det var värt att med minoritetsskyddet ta strid emot. En strid man nog redan från början förstod att man skulle förlora.

    - Det är min bedömning att regeringen inte avser utnyttja sina begränsade resurser i regeringskansliet för att lägga till två ord (Sveriges veterandag) i Förordning (1982: 270) om allmänna flaggdagar. Ett förslag som man i riksdagen varit starkt emot.

    Därför behöver detta ske som ett utskottsinitiativ om riksdagens stiftande av Lag (0000:00) om ändring i Förordning (1982: 270) om allmänna flaggdagar.

    Konstitutionsutskottet har ju bedömt att sakfrågan är tillräckligt beredd. Detta har skett bland annat genom slutbetänkandet SOU 2014:27 och dess allmänna remiss till myndigheter och organisationer.

    SvaraRadera
  16. Självfallet ska svenska veteraner visas all tillbörlig respekt och äras med en allmän flaggdag.
    Men det är rimligen inte tillskapandet av en sådan som bör stå högst på våra folkvaldas agenda. Det finns alltjämt åtskilliga allvarliga brister inom den verksamhet försvaret ålagts att bedriva vilka borde uppta politikernas medvetande i en betydligt högre grad än vad som är fallet.

    Vanligtvis välunderrättade källor gör gällande att vid onsdagseftermiddagens granatattack mot den svenska FN-basen i utkanten av Timbuktu i Mali, blev skadeutfallet för den svenska personalen mer allvarligt än vad FM valt att offentliggöra. Beslut fattades i ett tidigt skede om att en allvarligt skadad svensk soldat måste skickas till Sverige för specialistvård. Besvärande brister i FM rutiner för medicinsk repatriering satte emellertid käppar i hjulen. Såvitt känt flögs den allvarligt skadade svenske soldaten från Mali först så sent som natten till lördag. Vilka medicinska konsekvenser den oönskade förseningen kommer att resultera i för individen i fråga är för närvarande okänt.

    Det går uppenbarligen utmärkt att med stöd av obligatorium tvinga försvarets personal att tjänstgöra i, den enligt många bedömare, mest riskfyllda FN-missionen på mycket länge. Detta trots att såväl politiska som strategiska målsättningar framstår som synnerligen diffusa. Adekvat och kvalitativ sjukvård till de svenska flickorna och pojkarna i kungens tjänst är däremot uppenbarligen allt för svårt/kostsamt att tillhandahålla.

    Försvarsmakten - möter varje hot och klarar varje utmaning...

    SvaraRadera
  17. Vad som händer i Mali, hur det går att sätta bogvisir på en ubåts tryckskrov, att JAS39E utvecklas utan svensk kravspecifikation samt en hel del annat är hemligstämplat och därmed utanför riksdagsledamöters domvärjo.

    Riksdagen får inte ens tillgång till Försvarsmaktens uppfattning om vilket belopp, som behövs för att realisera det nu gällande försvarsbeslutet.

    I ett par års tid har allianspartierna pendlat mellan att lägga en gemensam budget eller inte. Om det blir någon gemensam budget innan valet 2018 torde alltjämt stå skrivet i stjärnorna.

    Allt oppositionens ansträngningar resulterar i är så kallade tillkännagivanden, som regeringen inte känner sig förpliktade att lyda.

    - Man blir ju knappast omvald på att ha förverkligat andra partiers prioriteringar. Och avsätta regeringen innan valet 2018 är ju inget alliansen vill. DÖ:s anda lever i högönsklig välmåga.

    SvaraRadera
  18. Det svenska totalförsvarets momentana beredskap är god:

    - Detta tack vare välutbildade heltidsanställda i Försvarsmakten, Polismyndigheten och Räddningstjänsten. Den akademiska meriteringen är överlag större än någonsin, likaledes de anställdas färdigheter i arabiska, bosniska, dari, farsi, kurdiska och spanska. Däremot är av anledningar i många fall utanför myndigheternas egna kontroll deras anställdas kunskaper i finska, franska, tyska och ryska sämre än för femton år sedan.

    Det svenska totalförsvarets uthållighet är idag långt lägre än 2002:

    - All organisationsutveckling har syftat till centralisering och specialisering. Därmed finns idag inte längre några mobiliseringsförråd. Hela Sveriges militära försvar försörjs med vapen, uniformer och annat från ett (1) centralförråd i Arboga. Beredskapspolisen är avvecklad och antalet deltidsbrandmän är färre än någonsin.

    Sveriges förre Överbefälhavare har beskrivit detta som ett enveckasförsvar. Väl att märka med uthålligheten en vecka på en plats i Sverige den dag som myndigheten får det ekonomiska tillskott, som det ej får tillkännage summan av för riksdagen. Till dess är uthålligheten enligt min bedömning enstaka dagar.

    För en suverän stat är detta att underprestera. Och detta gäller oaktat huruvida vi är alliansfria och syftar till neutralitet i krig eller ej. Sveriges befintliga medlemskap i internationella organisationer ger oss tillbaka i proportion till vad vi sätter in. Under en begränsad tid kan det vara lite mer och under en annan period blir det då lite mindre. Men det finns inga främmande stater som anser det befogat att över tid subventionera svenskt nationellt oberoende. Och detta skulle också gälla den dag vi är medlemmar i Nato.

    Var och hur Sverige bäst försvaras militärt är en fråga, som kräver fackmannamässiga överväganden. Men resultatet av dessa överväganden måste kunna bedömas som politiskt rimliga. Och om rimligheten ifrågasätts är det politikens uppgift att korrigera.

    - Sveriges internationella insatser i Afghanistan och Mali kan ha alla sina ägg i en och samma korg. Men de materiella förutsättningarna för svenskt nationellt militärt försvar måste hållas åtskilda på fler platser än en.

    SvaraRadera
  19. "Men de materiella förutsättningarna för svenskt nationellt militärt försvar måste hållas åtskilda på fler platser än en."

    Sorry, den funktionaliteten finns inte i PRIO...

    SvaraRadera
  20. Undviker vi nya beslut av karaktären "centralförrådet i Arboga"?

    Alla måste få göra misstag bara hen lär sig därav.

    - Inget skulle nog minska vår interoperabilitet mer än att anskaffa nyutvecklade brasilianska tvåmotoriga jetflygplanet av typ KC-390, som ersättning för C-130 Hercules (TP84)!

    Ja visst, de äldsta herkorna är från 1960-talet, de är dyra att underhålla, vi har kanske förstört en av dem genom ett egenutvecklat elektriskt drivet lufttankningssystem istället för att köpa från hyllan det hydrauliska, som tiotalet stater i decennier använt för lufttankning innan oss och vi har kastat bort i storleksordningen miljarder under något decennium på att tillsammans med USAF utveckla Avionics Modernization Program (AMP) hos Boeing. Det är konkurrenten Lockheed som tillverkar C-130.

    Men Brasilia uppfattar nog att vi lovat dem motköp och om vi som ersättning för jetflygplanet SK60 köper schweizisk turboprop av typ PC-21 eller amerikansk T-X istället för Super-Tucano, så blir det nog ändå i slutändan KC-390 för oss? Förespeglade löften måste hållas.

    Vi vill rakt över ha världens mest moderna flygande materiel i vårt flygvapen. Och vi vet av projekt som HKP14, NBF, SDB & SPK39 att den som ligger först i spåret är tämligen ensam. Vill vi verkligen klara oss själva i så många avseenden, som möjligt?

    Om vi istället jämför oss med amerikanska Air National Guard, så ser vi att det går att byta ut vingbalkar och propellrar i gamla C-130. Det finns annan avionik att uppgradera med än AMP och det finns hundratals gamla C-130:or i vårt närområde att vara interoperabla med och därför kunna samarbeta med om sådant som utbildning, träning, övning samt uppgraderingar.

    Ett nästan lika fånigt dumt beslut är att flytta Arméchefen med stab från Östermalm till Kungsängen istället för Enköping.

    Kungsängen är i allt väsentligt en ö i Mälaren. I händelse av kris-beredskap-krig, så skulle den lokala organisationsenheten Livgardet med sin förbandschef, Militärregionchefen med stab och Arméchefen med sin stab samtliga sitta i en och samma båt. De skulle inte utan sina svårigheter kunna tillföras krigsplacerad personal och förnödenheter. Vill vi lokalisera alla den markoperativa ledningens nivåer till en plats? Blir inte det sårbart?

    Till Enköping kan man färdas flera vägar i händelse av att en bro eller två sprängs eller blir oframkomlig av annat skäl. Dessutom är de rent fredsrationella besparingarna av att pendeltågsstationen i Enköping ligger på gångavstånd från vakten inte försumbara.

    SvaraRadera
  21. Tvivelsutan har nu även Carl Tham sällat sig till den skara av perfida mörkermän – Linderborg, Schori, Hirdman, Blix, Göransson, Gharton m.fl. - som ägnar sig åt att skamlöst kolportera ut krigsförbrytardiktaurens i Kreml bisarra narrativ…

    http://www.dalademokraten.se/opinion/ledare/carl-tham-overdrivna-hotbilder-mot-sverige

    SvaraRadera
  22. Fjärrstyrda flygplatser och outsourcad drift & underhåll kan precis som centraliserad förrådshållning ge lägre kostnader i en investeringskalkyl.

    För lagom kunniga och lagom självständiga beslutsfattare räcker det som beslutsunderlag att översiktligt beskriva en förändrad ansvarsfördelning för att de ska fatta beslut om att sätta igång en omorganisation också av för samhället kritisk verksamhet.

    - Hur den skissade rationaliseringen ska implementeras är det kanske ingen som vet? Det överlåts inte sällan åt en organisationskommitté att efter eget huvud lösa.

    Evidens talar för att rationalisering i mycket handlar om vinsthemtagning med enstaka procent per år och mer sällan om drastiska grepp. I en bilfabrik så kan man byta årsmodell som tillverkas genom att under "industrisemestern" stänga löpande bandet. Och sedan trimma ny och effektivare arbetsmetodik till dess bandet sätts igång igen. När det lyckas så kan man inte sällan rationalisera sammansättningen med flera minuter.

    För den händelse att det fanns en investeringskalkyl för anläggandet av Centralförrådet i Arboga, så kommer dess förespeglade vinster aldrig någonsin att materialiseras. Det samma gäller också för investeringen i fjärrstyrda flygplatser. Det är inte tekniken för fjärrstyrda flygplatser som saknas.

    Det är metodiken för att kostnadsrationalisera med framgång som fattas oss.
    ---
    Simpel tabbe bakom brittiskt flygstopp

    Den gångna helgens kraschade IT-system på flygplatserna Heathrow och Gatwick i Storbritannien kan ha berott på den mänskliga faktorn – inte ett tekniskt fel som flygbolaget British Airways tidigare påstått. En källa inom British Airways säger till The Times att IT-systemet fungerade klanderfritt, men att en inhyrd tekniker stängde av strömkällan av misstag.

    Omkring 75 000 resenärer drabbades av det kraschade IT-systemet, som ställde in flyg och stängde ner telefonsupporten och företagets sajt.

    https://www.svd.se/simpel-tabbe-bakom-brittiskt-flygstopp/i/senaste

    SvaraRadera
  23. Efter nedläggningen av den svenskspråkiga versionen av den ryska nyhetstjänsten Sputnik, har uppenbarligen Schibstedkoncernens sjunkande flaggskepp SvD axlat rollen som en ledande plattform för att till svensk publik skamlöst sprida krigsförbrytardiktaturens i Kreml desinformation och propaganda:

    https://twitter.com/patrikoksanen/status/870510510923317248/photo/1?ref_src=twsrc%5Etfw&ref_url=https%3A%2F%2Fgoupillon.wordpress.com%2F

    ”[…] nödgats idka självförsvar.” Smaka på den!

    SvaraRadera
  24. Noteras kan att i likhet med det svenska flygvapnets JAS 39 Gripen så är den ”svenska” utmanarbåten i Americas Cup 2017, Artemis Racing, märkt med det lilla riksvapnet.

    Det lilla riksvapnet – populärt tre kronor – är en symbol för den svenska staten vars nyttjande är reglerat i lag (bl.a. SFS 1982:268, SFS 1970:498 och SFS 1976:100). Nyttjandet är normalt förbehållet myndigheter under regeringen. Undantag får emellertid beslutas av Patent- och registreringsverket. Brott mot bestämmelserna är belagt med böter.

    Team Artemis Racing leds och finansieras av den med Putin väl förtrogne och ökände oligarken Gennadij Timtjenkos svenske målvakt Torbjörn Törnqvist.
    Efter att en granskning av SR Ekoredaktion avslöjat att det av TT ”ägda” oljehandelsbolaget Gunvor i stor skala har smugglat rysk obeskattad olja till europeiska kunder via Belarus fråntogs han av regeringen nyligen titeln som svensk honorärskonsul i Geneve.

    Det är inte enbart in i Riksdagen som Putins tentakler sträcker sig…

    SvaraRadera
  25. Diskussionen huruvida det efter riksmötets öppnande och en i kammaren därefter följande misstroendeomröstning fortsatt kommer att sitta ett kompetent statsråd på Jakobsgatan 9,förefaller förvisso inte helt poänglös men får i det rådande säkerhetspolitiska sammanhanget ändå kategoriseras som en pseudofråga.
    Det som rimligen borde fylla våra folkvaldas agendor är hur att hantera det besvärande faktum att konungariket - inför möjliga ryska aggressioner - till följd av ickemedlemskapet i den Nordatlantiska fördragsorganisationen står utanför de för medlemsstaterna ömsesidiga försvarsgarantier som stadgas i Washingtonfördragets Artikel 5.

    Heja Sverige...

    SvaraRadera
  26. Just det! Ickemedlemskapet bör avskaffas snarast möjligt genom att försvars-budgeten anpassas till den omgivande verkligheten.

    Flygsoldat 113 Bom

    SvaraRadera
  27. Hultqvist och Juholt är i mycket samma skrot och korn. Och konstigt vore annat.

    Peter Hultqvist och Håkan Juholt fullföljde inte värnplikt, bägge två inledde sina karriärer i SSU:s förbundsstyrelse och den socialdemokratiska landsortspressen för att i sinom tid hamna i Sveriges riksdag.

    De kan mandatperioden 2002-2006 räknas till den socialdemokratiska riksdagsgruppens vänsterflygel och ser sig nog också själva, som bland de absolut starkast pådrivande krafterna för ett svenskt erkännande av Palestina. Peter Hultqvist som kommendör av den palestinska förtjänstorden och Håkan Juholt som partiordförande när han krävde att utrikesnämnden skulle sammankallas i avsikt att påskynda ett erkännande av Palestina.

    Det var därför naturligt att Peter Hultqvist handplockades av Håkan Juholt till ordförande i Riksdagens försvarsutskott och det är förståeligt att socialdemokratin än i denna dag fortsätter att driva en linje om snarare under än över en (1) procent av BNP i försvarsanslag.

    Socialdemokratiskt statsråd, till och med sådan statsminister, kan beskriva Sveriges säkerhet som en katastrof och nöja sig därmed. Om det inte uttryckligen står i statsrådets befattningsbeskrivning att denne ska agera på ett visst sätt, så ska uraktlåtenhet att handla därmed vara utagerad. I någon formell mening, så kan det måhända vara så?

    Men för förtroendet är det förödande om den som har förstånd och kunskap kan åberopa ansvarsfrihet för det som är uppenbart ansvarslöst.

    Hultqvist är vad som i bevisningen i spionerimål brukar benämnas informationskapabel avseende svenskt försvar och skyddade identiteter är synnerligen skyddsvärda.

    För det parti som har landsmötesbeslut om två (2) procent av BNP i försvarsanslag är avståndet utomordentligt långt till ett försvarspolitiskt förtroendefullt samarbete med ett parti som idag alltjämt håller fast vid en (1) procent.

    SvaraRadera
  28. Vad skall man då säga om "Särintresset" Fredrik Reinfeldt?

    Mot bakgrund av att nationalstatens främsta uppgift är att upprätthålla landets inre och yttre säkerhet är väl ett sådant uttalande från landets statsminister snudd på landsförräderi?

    Flygsoldat 113 Bom

    SvaraRadera
    Svar
    1. En annan värld är möjlig.

      Betraktad som social konstruktion, så kan självfallet en stat dekonstrueras och det finns gott om alternativa samlevnadsformer, som man antingen förhåller sig öppet eller normativt gentemot.

      För den helt överväldigande majoriteten av etniska svenskar mitt-i-livet, så kan staten bedömas såsom varande umbärlig. Därav tesen i boken "Det sovande folket" från 1993 av Fredrik Reinfeldt. Han gjorde vad han skrev. Ingen har anledning att vara överraskad.

      Radera
  29. Med anledning av att SVT valde att i går kväll börja visa den så kallade "dokumentärserien" Putin enligt Oliver Stone, väcks den- för den svenska statstelevisionens trovärdighet - avgörande frågan om hur SVT med beaktande av såväl villkoren i sändningstillstånd och anslagsvillkor som allmänhetens förtroende avser att följa upp dessa fyra timmar av ohämmat hyllande av krigsförbrytardiktaurens i Kreml främste företrädare.

    SR kulturnytts Fredrik Wadström sammanfattar i kraft av sin kompetens och sitt goda omdöme spektaklet enligt följande: "När serien sändes i fransk tv fanns det stark kritik mot att ett public service-bolag gjorde sig till kanal för ett propagandanummer. Frågan är vilken roll SVT nu tar på sig som avsändare av detta jättematerial."

    Förvaltningsstiftelsens styrelse har väl - som vanligt - full kontroll...

    SvaraRadera
  30. Kärnvapen är en gränsöverskridande realitet sedan mer än 70 år.

    Sverige har historiskt varit världsledande avseende kärnvapennedrustning. Först avbröt vi vår egen utveckling av kärnvapen och sedan har vi övertygat en majoritet av Förenta Nationernas medlemmar om värdet av en kärnvapenfri värld.

    Avvecklingen av egen kärnvapenförmåga var slutet på en 25-årig upprustning, som inleddes i och med andra världskrigets utbrott. Och den första förmågebreddsminskningen. Många fler skulle följa under de kommande 50 åren.

    Ett förmågemässigt allt smalare försvar har varit ett allt billigare försvar. Under senare decennier har istället det svenska försvaret blivit ett försvar i beroende av en allt bredare krets av stater. Ibland medvetet och tydligt uttryckt, som med det svenska medlemskapet i Europeiska Unionen 1995. Ibland mer kryptiskt formulerat som i det sedermera avbrutna avtalet om militärt samarbete med Saudiarabien undertecknat av en socialdemokratisk regering.

    Även om uttrycket "Gemensamt försvar av vårt närområde" aldrig preciserats i förmågetermer eller till sin geografiska utsträckning, så har det partipolitiskt tjänat oss väl som minsta gemensamma nämnare för fleråriga försvarsbeslut.

    Logiken bakom har varit att eftersom ingen stat i Sveriges närområde skulle lämnas oberört av ett ingripande med militära medel mot svenskt territorium eller svenska intressen, så skulle många av dem i eget intresse komma till vår undsättning. Och främst av hjälparna skulle vara Förenta staterna och Storbritannien enligt denna legend.

    Förenta staterna och Storbritannien är kärnvapenstater och kan förväntas agera därefter. Den från utövandet av våld avhållande avskräckning som kärnvapen ger kan bägge dessa stater förväntas prioritera framför snart sagt allt annat. Detta även fast kärnvapen är minst sagt kostsamma. Trots att de bägge alltjämt disponerar med svenska mått mätt oerhörda militära resurser, så har det brittiska flygvapnet respektive den amerikanska flottan långt färre stridsmaskiner idag än för 25 år sedan. Detta trots att antalet potentiellt fientligt inställda stater med tillgång till kvalificerade resurser har ökat år från år. Förenta staterna och Storbritannien kan inte längre rycka ut till lika många oroshärdar som de en gång i tiden kunde.

    Det är därför i Sveriges intresse att ge uttrycket "Gemensamt försvar av vårt närområde" ett innehåll. Och dessvärre är det nog inte gratis längre. Vill Sverige dra nytta av det allra mest kvalificerade luft- och rymdförsvar som byggs upp i vårt närområde, så måste vi mer än symboliskt bidra till det innan svenskt territorium och svenska intressen hotas i praktiken.

    - Låt oss därför alla hoppas att Peter Hultqvist tar tillfället i akt och "rises-to-the-occasion"!

    http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/interpellation/forsvar-mot-ballistiska-robotar_H410590

    SvaraRadera
  31. - Ytterligare kärnvapenstater?

    Den enskilt starkaste återhållande faktorn som talar för att Japan & Sydkorea inte inför kärnvapen i sina arsenaler bedömer jag vara att Mitsubishi respektive Samsung kan identifiera större framtida täckningsbidrag från satsningar på försvar mot ballistiska robotar jämfört med samma belopp satsade på kärnvapen.

    Kärnvapen är enkelt uttryckt redan på företagsekonomiska grunder undanträngda av tekniskt mer utmanande konstruktioner inom ramen för storföretagens investeringsplaner.

    Annat är det i stater med alltjämt levande traditioner från tiden som statshandelsländer och stater där de nationella storföretagen av andra anledningar än tilltro till socialism är statligt ägda och politiskt styrda. I dessa stater kan politiken fortfarande allokera kompetens för samt förmåga till nationell kärnvapenutveckling. Exempel torde vara Kuba, Egypten och Saudiarabien. Starkaste återhållande faktor torde i dessa stater vara demografisk. De har alla tre alltför många hungriga spädbarnsmunnar att mätta. Just sådana munnar som DPRK har kraften att prioritera bort i den statliga budgetprocessen. Det är nog ytterst bara de ekonomiska resurserna som begränsar? Den politiska viljan skulle nog gå att mobilisera i Havanna, Kairo och Riyadh?

    Alla efterföljande kärnvapenstater efter den första kärnvapenstaten har fått frivillig (t ex Storbritannien och Frankrike genom överenskommelser med USA) eller ofrivillig (genom spionage) hjälp att bli kärnvapenstat. Behovet av teknisk assistans från en redan existerande kärnvapenstat torde sedan några decennier vara i starkt avtagande.

    Det är min bedömning att attraktiva och ekonomiskt rimligt väl fungerande stater exempelvis Australien och Singapore skulle kunna rekrytera inhemsk och utländsk kompetens per omgående. Det som alltjämt hindrar dessa stater är respekten för det amerikanska säkerhetspolitiska förtroendekapitalet.

    Turkiet är exempel på en stat som tidigare hörde till denna kategori, men ej längre torde kunna räknas hit. "A blessing in disguise" i det avseende som detta inlägg avhandlar är att Ankara upprepar Berlins trettiotals-nationalism och stöter bort sina mest välutbildade medborgare.

    På sjuttiotalet då begreppet "En ny ekonomisk världsordning" på allvar diskuterades i FN:s generalförsamling betraktades det av Sverige som vår blandekonomi på global nivå. Även liberala och socialdemokratiska teknologer accepterade då denna omvärldsbeskrivning. Fram till de senaste månaderna har intresset i Europa inklusive Sverige för alternativa samhällsmodeller varit starkt för Venezuela som det goda exemplet. Om intellektuella i välfärdsstater kan falla för Chavism som en eftersträvansvärd ideologi, så bör det gå att tänka sig att vid europeiska universitet utbildade afrikaner och perser kan känna samhörighet med Jacob Zumas antiracism respektive den iranska revolutionen. Pakistan vann matchen (med omfattande hjälp från DPRK) om den första Sunni-muslimska atombomben. Varför skulle det då inte kunna bli ett Shia-muslimskt kärnvapen? Eller ett svart afrikanskt efter de i vart fall ansatser som det vita Sydafrika gjorde med israelisk hjälp?

    I avsaknad av ett totalt embargo mot DPRK och dess därav följande sammanbrott och upphörande som stat ser jag att denna stat kommer att fortsätta sälja sin spetskompetens på världsmarknaden. Det är i första hand till stater som Azerbadjan, Bangladesh, Indonesien, Malaysia och Thailand de kommer att fokusera sina försäljningsansträngningar.

    SvaraRadera
  32. Nuläge:

    Sedan tio (10) respektive fem (5) år så värnas svenska säkerhetspolitiska intressen av att i USA utvecklade och tillverkade flygplan dagligen flyger i enlighet med amerikanska regelverk och prioriteringar.

    Det handlar i det första fallet om strategiskt transportflyg av typ C-17 baserat i Ungern samt i det andra fallet om flygande stridsledningsflygplan av typ AWACS som baserade i Tyskland flyger i svenskt luftrum.

    Det knappast möjligt att ersätta dessa två amerikanska förmågebidrag till förmån för svensk säkerhet med europeiska alternativ. Det europeiska transportflygplansprojektet A400M är så till den grad fördyrat och försenat att en svensk anslutning inte ter sig lockande. De i USA tillverkade AWACS som Frankrike och Storbritannien förfogar över har Paris respektive London inte erbjudit sig att flyga i svenskt luftrum till skydd för svenska intressen i vårt närområde.

    Framtid:

    - Skulle konsortiet med Boeing och Saab vinna ordern om att leverera 350 st avancerade skolflygplan till amerikanska flygvapnet, så skulle det innebära ett avsevärt svenskt åtagande i offentlig och privat samverkan också ekonomiskt. En sådan affär med USA hamnar i en helt annan och större storleksklass än den med svenska mått mätt redan betydande JAS-affären med Brasilien.

    - Kina uppträder redan med sina mest moderna sjömilitära förmågor i Östersjön. En gång i tiden var det från Ryssland som Kina hämtade sin militära teknologi. Idag har pendeln svängt. Kinas ekonomiska och industriella bas medger en egen och av Ryssland oberoende teknisk utveckling. Huruvida Nordkoreas utveckling av massförstörelsevapen varit tekniskt beroende av Ryssland och Kina är idag av närmast akademiskt intresse eftersom Nordkoreas användning av resurser för massförstörelse får betraktas som politiskt oberoende av den samlade omvärldens återhållande intresse.

    Rekommendation:

    Sverige ska även fortsättningsvis aktivt bidra till kärnvapennedrustning. Det kan ske med expertis och som medlare i direkta förhandlingar samt multilateralt i FN:s säkerhetsråd.

    Men det räcker inte. Sverige måste också bidra ekonomiskt till de försvar mot ballistiska robotar, som stater gemensamt bygger upp i vårt närområde. Och lika lite som i fallen strategiska flygtransporter eller flygande stridsledning handlar det om annat än av USA samordnade ansträngningar med robotförsvar på sjögående större örlogsfartyg samordnade med markbaserade robotförsvarsbatterier och rymdbaserade sensorer.

    SvaraRadera
  33. Att ledande företrädare för Sveriges socialdemokratiska arbetarparti inte sällan har ett problematiskt förhållningssätt till lag och rätt är på intet sätt ett nytt fenomen. Lidbomeri - ett synsätt innebärande att juridik inte får stå i vägen för politik - har av socialistiska och semisocialistiska regeringar under åtskilliga decennier tillåtits att svårt erodera rättssäkerheten i vårt land.

    I stater där man vinnlägger sig om att vårda och värna det demokratiska styrelseskicket är - till skillnad från i Sverige - inte rättssystemet ställt under regeringen (Domstolsverket och Åklagarmyndigheten). För att säkerställa grundlagens mänskliga rättigheter - medborgarnas likhet inför lagen - utgör en författningsdomstol en grundläggande demokratisk institution. Inrättandet av en oberoende sådan [Nej, vi har ingen i Sverige!] har konsekvent motarbetats av socialistiska och marxistiska parlamentariker.

    Den polska regeringen står mitt i en process att förändra sitt rättssystem till att bli mer likt det svenska - d.v.s. ett politiserat rättssystem. Författningsdomstolen avses förvisso behållas men dess oberoende och makt i förhållande till regeringen reduceras. Detta under högljudda protester från EU och Sverige [sic!].

    Den befängda praxis som uppenbarligen råder vid Regeringskansliet att S-märkta myndighetschefer och generaldirektörer, utan särskilt bemyndigande från regeringen, tillåts/uppmanas att fatta beslut om undantag från förordningar är bara en logisk konsekvens av den socialistiska rättskulturens utveckling.

    By the way; Maria Ågren blev inte ställd inför rätta - hon slapp lindrigt undan med ett strafföreläggande. Beslutet om detta fattades vid Åklagarmyndighetens riksenhet för säkerhetsmål...

    SvaraRadera
  34. I den av FN nyligen offentliggjorda rapporten efter undersökningen av saringasattacken mot den syriska staden Khan Sheikhun tidigt på morgonen den 4 april, beslås officiellt såväl krigsförbrytardiktaturen i Kreml som dess allierade med att uppenbart ha mörkat, ljugit och skyllt attacken på andra.

    I rapporten fastställs att ett rysktillverkat stridsflygplan av typen Sukhoi Su-22 ca kl 06:45 släppte fyra bomber i staden. En av dessa bomber var en 250-kilosbomb, av sovjetiskt ursprung, innehållande ca 40 kg sarin eller sarinliknande substans.

    Vid attacken dödades 83 personer, varav 23 kvinnor och 28 barn. 293 personer skadades, varav 103 barn. Det medicinska omhändertagandet av skadade försvårades väsentligen på grund av att ryska och syriska stridsflygplan dagarna innan bombat närliggande sjukhus.

    Vi emotser nu kraftfulla åtgärder i säkerhetsrådet från regeringen Löfven, ansvariga för dessa flagranta brott mot mänsklighet, folkrätt och krigets lagar måste rimligen bestraffas…

    SvaraRadera
  35. Efter att krigsförbrytardiktaturens i Kreml utrikesminister, Sergey Lavrov, med programenlig arrogans nu diagnosticerat den svenska regeringen som varandes paranoid, kan möjligen ett visst intresse ha väckts hos en eller annan i det sovande folket för den ryska statslögnens svårt patologiska anatomi.

    För vidare studier i ämnet rekommenderas varmt Bryan Fogels blottläggande TV-dokumentär Ikaros. Ett ögonöppnande avslöjande av Putinregimens systematiska och flagranta åsidosättande av alla nyanser av rättsmedvetande, moral, etik och sannfärdighet. Inget medel och ingen metod är dem främmande i ambitionen att tillgodose den perfida maktelitens intressen och kortsiktiga målsättningar.

    SvaraRadera
  36. I SR Morgonekot kan vi idag höra en vice chefsåklagare vid Åklagarmyndighetens riksenhet för säkerhetsmål vilken beträffande terrordådet på Drottninggatan i Stockholm den 7 april i år uttalar följande om den för misstanke om terrorbrott genom mord häktade attentatsmannen: ”…min bild idag är att han har agerat självständigt, det finns inga andra misstänkta längre. Så att idag finns det ingenting som tyder på att han agerat i samråd med någon.”

    Bilden av en självständig attentatsman som agerat oberoende av nätverk har av de svenska rättsvårdande myndigheterna spridits beträffande även de två bombattentat som inträffade i Stockholm den 11 december 2010, på Olof Palmes Gata och Bryggargatan. Attentatsmannen omkom och ingen har av svenska myndigheter lagförts för dåden.

    I europeiska rättsstater som Belgien, Frankrike, Spanien, Storbritannien och Tyskland, vilka under samma tidsperiod drabbats mycket svårt av terrordåd, har brottsutredarna utöver gärningsmännen påfallande ofta kunnat identifiera individer ingående i nätverk med koppling till utförda eller planerade terrordåd. Individer som inte sällan kort därefter kunnat gripas och lagföras.

    I Sverige dock, avviker uppenbarligen även terroristernas beteenden från en allmäneuropeisk normalbild. De påstås ha agerat självständigt och oberoende av nätverk som bistått med finansiering, planering, logistik, religiöst stöd och motivation samt genomförande. De förefaller heller inte ha haft några uppdragsgivare.

    Är detta verkligen ett sannolikt scenario, eller döljer sig bakom detta något allvarligare – måhända ett eller flera systemfel?

    SvaraRadera
  37. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  38. Vid gårdagens omröstning i FN:s säkerhetsråd om en resolution om förlängt mandat för FN:s organisation för förbud mot kemiska vapen (OPCW) att fortsatt utreda de bestialiska attacker med stridsgas - bl.a. sarin eller sarinliknande substanser - som den syriska civilbefolkningen utsatts för - lade krigsförbrytardiktaturen i Kreml programenligt in sitt veto.

    I den besvärande frånvaron av indignerade reaktioner från Löfven och Wallström är det inte utan att vän av ordning frågar sig; hur röstade Sverige?

    SvaraRadera
  39. I rysslandskännaren Bengt Jangfeldts utmärkta idéhistoriska exposé över rysk autokrati och idéströmningar ”Vi och Dom” spännande från Peter den store till Vladimir Putin, beskrivs den ryska kulturens dualistiska natur. Djupt förankrad i ortodoxin kommer den till uttryck som antingen heligt eller syndigt, rättroget eller kätterskt, rätt eller fel, svart eller vitt samt för eller emot. Jangfeldt konstaterar: ”Något neutralt beteende existerar inte.”

    Om vi bär med oss med denna insikt om det i rysk kultur icke existerande neutrala beteendet till en säkerhetspolitisk kontext, är det inte utan att frågan känns angelägen huruvida den av svenska regeringar sedan åtskilliga decennier med närmast religiös frenesi förda neutralistiska utrikes- och säkerhetspolitiken över huvud taget har något berättigande av andra än rent inrikespolitiska skäl. Den lär i vilket fall inte av makthavarna i Kreml uppfattas/ha uppfattats som vare sig trovärdig eller särskilt imponerande.

    Jangfeldt citerar även Putins chefsideolog och husfilosof Alexander Dugins riktlinjer om hur fienden [väst] med alla tillgängliga medel ska destabiliseras: ”Ryssland skall >> så geopolitiskt kaos i den amerikanska inrikespolitiken, uppmuntra alla former av separatism och etniska, sociala och rasmässiga konflikter, aktivt stödja alla dissidentrörelser, extremistiska, rasistiska och sekteristiska grupper <<. Gas och olja bör också användas som vapen. Likaså bör isolationistiska tendenser i USA uppmuntras eftersom det gynnar Ryssland.”

    Det är inte utan att det hela känns bekant på något vis…

    SvaraRadera
  40. Igår kväll avhölls ett evenemang benämnt bokkväll på Södra teatern, där Mattias Göransson presenterade sin bok Björnen kommer!. Inte oväntat blev det i allt väsentligt en tillställning där de redan troende – under smått sekteristiska former - främst ägnade sig åt att bekräfta Göranssons hypoteser och varandra.Boken har en betydande spännvidd avseende såväl tid som sakområden, ubåtsfrågan utgör emellertid ett centralt tema. Här argumenterar Göransson emfatiskt för den så kallade nollhypotesen, ursprungligen lanserad av Ingemar Myhrberg.

    Att författaren i sin ambition att finna stöd för nollhypotesen har drabbats svårt av kognitiv dissonans, något han i boken tillskriver andra, framgår tydligt av hans filtrering av fakta vilka inte stöder den egna hypotesen, samt presentation av alternativa fakta vad avser de två konstaterade kränkningarna av svenskt territorialhav vid Hävringebukten 1988 och 1992.
    I rapporten från 1995 års Ubåtskommission (SOU 1995:135, sid. 229 ff) framgår att kränkningarna vid Hävringebukten har en särställning i fråga om omfattning och tillförlitlighet avseende den tekniska dokumentationen. Beträffande kränkningen 1992 konstateras i rapporten att: ”[…] den sammanlagda indikationsbilden var den starkaste man hade haft under de senaste decennierna.”
    I expertgruppen ingick bl.a. två experter från sonartillverkaren, varav den ena var sonarens konstruktör. Av utlåtandet från sonartillverkarens experter framgår bl.a. att ekot sannolikt inte var ett biologiskt objekt.

    Ubåtskommissionen konstaterar beträffande kränkningen 1988: ”Av materialet framgår att det eko som ansetts utgöra en ubåt rör sig ca 10 m över bottnen med en fart av ca 1 m per sekund (1,5-2 knop). Stillbilderna visar också tydligt en skarpt avgränsad bottenskugga av ett långsmalt föremål av ca 30 m längd, försett med en tornliknande upphöjning nära föremålets mitt.”

    Ubåtskommissionen konstaterar beträffande kränkningen 1992: ”Av materialet framgår att det skarpt avgränsande eko som ansetts utgöra en ubåt, kommer från ett 30 m långt föremål som rör sig nära bottnen med en fart som ökar från 0,5 till 1,5 knop.”

    Ubåtskommissionen skriver i sin bedömning beträffande de aktiva sonarkontakterna i Hävringebukten 1988 och 1992 (sid. 268): ”Vi finner det ställt utom tvivel att svenskt territorialhav vid dessa tillfällen kränktes av främmande undervattensfarkoster.”

    Professor Anna Christensen skriver i sin reservation, vilken Göransson i andra avseenden än dessa gör till ett stort nummer, att hon delar kommissionens uppfattning vad avser de aktiva sonarkontakterna i Hävringebukten 1988 och 1992.

    Ambassadör Ekéus går i 2001-års Ubåtsutredning ytterligare ett steg längre. I rapporten (SOU 2001:85, sid. 206) definierar han Hävringe-incidenten 1988 som en vändpunkt beträffande ubåtskränkningarnas fortsatta förekomst. Han menar där att ubåtsjaktresursernas resoluta agerande och kraftfulla eldinsatser vid denna händelse, sammantaget med Sovjetunionens sönderfall, kan ha bidragit till att antalet kränkningar i början av nittiotalet gick mot nollnivån.

    Att dessa besvärande fakta går stick i stäv mot den av Göransson förfäktade nollhypotesen är otvetydigt och att de förorsakat honom svår kognitiv dissonans styrks av hur han valt att hantera dem i boken.
    I boken, som omfattar över 400, sidor avhandlas de konstaterade kränkningarna i Hävringebukten i totalt fyra meningar. I en av meningarna omformuleras Ubårskommissionens: ”…ställt utom tvivel…”, till att bli: ”…föreföll vettiga…”. I en annan mening påstår Göransson helt utan grund att: ”Om typljudet var sillar kunde även de sonogrambilder som tagits avbilda sillstim[…]”. Ett påstående vars upphov i avsaknad av referens eller not rimligen inte kan anses vara annat än författarens eget. Det passar emellertid bra in i argumentationen för nollhypotesen, men trovärdighetn sjunker mot bottennivå.

    SvaraRadera