Agree to disagree...

Ja, under mer än en vecka finns det nu en principöverenskommelse om försvarsbeslutet 2020. Denna överenskommelse har M och KD i skrift sagt sig bedöma som en "möjlig samsyn vad gäller inriktning och försvarsekonomi fram till år 2025", dvs den kommande försvarsbeslutsperioden. Principöverenskommelsen återges nedan.

Allan Widman

,

Principöverenskommelse om en försvarsuppgörelse

 

Anslagsnivån höjs med en miljard 2024 och ytterligare en miljard 2025, vilken sedan prolongeras i perioden 2026–2030. Totalt tillförs därmed ytterligare 13 miljarder kronor till det militära försvaret. Det medger att vissa prioriterade förslag från Värnkraft och Försvarsmaktens 15 novemberunderlag kan återläggas. Dessa är följande:

 

-          Cyberförsvaret och underrättelseförmågan förstärks genom tillskott till FRA och Must.

 

-          Flygvapnet tillförs långräckviddig markmålsbekämpningsförmåga.

 

-          Ny korvett nr 2 tidigareläggs och korvett 3 & 4 påbörjas före 2030.

 

-          Divisionsförmågan i armén förstärks med ytterligare en eldrörsartilleribataljon utöver den regeringen föreslagit.

 

-          En reducerad brigad, Livgardesbrigaden, etableras i Stockholmsområdet (kostnadsneutralt – benämningsfråga).

 

-          Totalt två nya infanteriregementen återetableras 2022 och når full kapacitet 2026–30. Vilka regementen det blir avgörs i samband med inriktningspropositionen.

 

-          Bergslagens artilleriregemente återetableras i perioden 2021–2025 i Kristinehamn, med Villingsberg som skjutfält, för utbildning av 2–3 artilleribataljoner för bland annat brigaderna i södra Sverige. Når full kapacitet i perioden 2026–2030.

 

-          Återlägga anskaffningar för mängdmateriel, reservdelar, uthållighet mm.

Det civila och militära försvaret är ömsesidigt förstärkande. För att värna balansen i totalförsvaret är det viktigt att också det civila försvaret prioriteras och fortsätter att utvecklas.

 

Det är viktigt att Försvarsmakten och övriga myndigheter i det militära försvaret arbetar utifrån principen utformning i enlighet med avdelad ekonomi, det som på engelska benämns design to cost. Det innebär att anskaffning av materiel såväl som förbandsverksamheten måste anpassas efter tillgängliga medel, till exempel när det kommer till volym och kravspecifikationer.

 

En anslagsfinansierad myndighet för uppföljning och utvärdering av verksamheten i totalförsvaret ska inrättas senast 1 januari 2023.

 

Objektsramar, som på regeringens förslag fastställs av riksdagen, ska införas för stridsflygförmågan och undervattensförmågan.

 

Försvaret omfattar stora summor pengar och det är centralt att det finns en tydlig parlamentarisk insyn i försvarets ekonomi.  Den kommande utredningen med uppdrag att ta fram en långsiktig materielförsörjningsstrategi ska ha parlamentarisk förankring såsom en parlamentarisk referensgrupp.

 

Efter valet 2022 ges försvarsberedningen uppdraget att påbörja arbetet inför försvarsbeslutet 2025.

 

Försvarsberedningen ska (genom en kontrollstation) 2023 utvärdera förverkligandet av försvarsbeslutet 2020 i syfte att säkerställa att förstärkningen och kostnadsutvecklingen är i fas enligt riksdagens beslut om inriktning och ekonomisk ram.

 

Därutöver kommer regeringen att återkomma i budgetpropositionen för 2024 till riksdagen för att säkerställa att implementeringen av försvarsbeslutet fortgår som planerat samt med förslag om hur planeringsramen för perioden 2026–2030 ska hanteras. Försvarsberedningen ska inför detta lämna förslag om planeringsramen.

 

Det definitiva beslutet angående försvarsbeslutsperioden 2026–2030 sker på basis av Försvarsberedningens förslag i försvarsbeslutet 2025.

 

Av försvarspropositionen 2020 ska det framgå att om den ekonomiska ramen höjs åren 2026–2030, så är det försvarsberedningens betänkande Värnkraft i sin helhet som ska genomföras och medlen ska användas till att förverkliga nedanstående åtgärder. Myndigheterna ska från 2021 planera för ett möjligt genomförande av denna helhet. De åtgärder som med de ovan redovisade tillskotten inte inplanerats är följande, dessa ska också återges i försvarsbeslutet 2020:

 

-          Hela krigsorganisationen vara färdigorganiserad senast 2030.

 

-          De delar av Försvarsmaktens 15 novemberförslag som inte inryms i finansieringen för Försvarsbeslutet 2020 återläggs.

 

-          Flygvapnet tillförs fler robotar.

 

-          Omsättningen av bland annat radarsystem till sensorkedjan tidigareläggs.

 

-          Förmågan att kunna basera flygstridskrafterna på spridda krigsbaser förstärks.

 

-          Helikopterförbanden får rörliga basförband.

 

-          Amfibieförbanden förstärks materiellt med fler nya stridsbåtar.

 

-          Modernt buret luftvärn anskaffas till armén.

 

-          Divisionsförmågan i armén förstärks med en ingenjörsbataljon och en underhållsbataljon.

 

-          Förbindelsekompanier tillförs för att lägga broar över större älvar och modern bromateriel anskaffas.

 

-          Sambands- och telekrigsförbanden tidigareläggs.

 

-          Logistikfunktionen förstärks.

 

-          Uthålligheten i krig förstärks genom anskaffning av ytterligare läkemedel, drivmedel och nödvändiga reservdelar mm samt lastbilar, ammunition.

 

-          Ytterligare ny soldatutrustning tillförs och nya eldhandvapen anskaffas till samtliga soldater.

 

-          Mer modern och tyngre materiel anskaffas till Hemvärnet.

 

-          De frivilliga försvarsorganisationerna förstärks ytterligare.

 

-          Väg- och vattenbyggnadskåren samt byggnads- och reparationsberedskapen återinrättas.