onsdag 31 december 2014

Inriktningsvår

Regeringen Löfven kvarblir tills vidare i Rosenbad. En överenskommelse har ingåtts mellan sex partier om hur Sverige ska kunna regeras när -som nästan alltid varit fallet - en majoritetsregering inte kunnat bildas. Överenskommelsen ersätter den praxis som tidigare funnits mellan partierna att rösta på sina egna budgetförslag, men inte på andras.

Man kan tycka vad man vill om överenskommelsen. Och många gör det, vilket är bra. Men den är nu ett faktum som, för åtminstone en tid, håller den nuvarande regeringen kvar vid makten. Och det i sin tur betyder att de förhandlingar som påbörjades redan före julen om den kommande inriktningspropositionen på visst allvar nu kan fortsätta.

Det är, enligt min bedömning, mycket tillfredsställande att arbetet med inriktningspropositionen inte blir en regeringsintern fråga. Försvarsfrågan ska inte utlämnas till förhandlingar mellan ministern å ena sidan samt Miljöpartiet och Vänstern å den andra.

För och under helgerna har det varit intressant att följa stridskraftschefernas bloggande. Marinchefens inlägg har tidigare kommenterats. Efter honom har flygvapenchefen nu i flera inlägg kommenterat olika aspekter av hans ansvarsområde. I skrivande stund återstår ännu ett, som jag förstår, framåtsyftande perspektiv.

Generalmajor Bydén fastslår redan inledningsvis att under 2015 ska Hkp 10 definitvt avvecklas. Därtill ska två Tp 84 (av totalt åtta) ställas i malpåse. Han uppehåller sig därefter länge kring svårigheterna för våra insatsdivisioner att ta sig ut på krigsbaserna. Ja, han konstaterar helt enkelt att det inte är något FV idag klarar...

Mycket utrymme får även övergången till Gripen E. De politiska nivåerna har öppnat upp för att E inte måste bygga på återanvändning av komponenter från C/D. Av flygvapenchefens resonemang framgår det dock tydligt att oron för att övergången kommer att leda till minskad tillgänglighet till spetsigt stridsflyg i en mycket osäker tid. Likväl ställer han sig, tolkningsvis, inte främmande för tanken att i närtid leasa ut ytterligare plan till Brasilien.

Jag uppskattar sannerligen när höga officerare är uppriktiga om försvarets bekymmer. Hur ska annars något kunna åtgärdas och ökade resurser motiveras? Det enda som förbryllar är väl hans sammanfattning "att FV aldrig varit bättre än nu".

Det finns nog skäl för riksdagens försvarsutskott att begära detaljerad information om hur stridsflyget ska kunna hållas kvantitativt och kvalitativt tillgängligt de närmaste tio åren.

Gott Nytt År


Allan Widman

139 kommentarer:

  1. Den detaljerade informationen torde vara "betala vad era önskemål kostar... för en gångs skull".

    SvaraRadera
  2. Det är konstige att det är "orealistiskt" att betala 10 miljarder mer för Försvaret när massinvandringen går på "in blanco"? Jo, vi tycker illa om uppgörelsen vilket ni kommer att märka nästa val. Nymoderaterna undet "hubboten", en exploderande kriminalitet samt extrema nedskärningar pga av massinvandringen. Vi får hålla tummarna att Putin inte börjar rulla 2015/2016 får då är det kört för Sverige för överskådlig tid. Hur som helst, så är Alliansen chanslösa med hubboten och denna s k överesnkommelse i bagaget. Ta ert ansvar och gör upp med SD om det som är BÄST för Sverige och svenskarna. Militarisera Gotland med 1 brigad, kvalificerat luftvärn samt sjömålsrobotar RB 15 Mk 3 alt 4. Oerhört svårt att ta Sverige om man måste runda Gotland.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med.
      Blanco och gravt underfinansierat försvar är oförlåtligt.

      Radera
  3. "Fv har aldrig varit bättre än nu"
    Är det inte dag för er politiker att, som i Norge, ge direktivet: skönmålning upphör!

    /Hans A

    SvaraRadera
  4. Hej Allan,

    Det är verkligen upp till bevis nu till våren. Hoppas att din nya roll, och Hultqvists realism (?) ser till att vi får en rejäl förstärkning av försvarsanslaget inklusive någon slags värnplikt/civilförsvarsplikt. Jag tror vi behöver en mkt bättre beredskap vad gäller både militärt, mot cyberhot och klimatförändringar.
    /Jesper

    SvaraRadera
  5. Intressant att det skall räcka med att politiska nivåerna öppnat för att E inte måste bygga på ombyggda C/D.
    Tyvärr är ju det behäftat med en prislapp som politiska nivån inte behagat ställa upp med så skall FM lösa det "inom ram" innebär det ju att något annat behjärtansvärt måste stryka på foten.

    Det är ju dags för politiken att faktiskt slanta för det man önskar och från högsta FM-ledning att sluta skönmåla...

    SvaraRadera
  6. Med det säkerhetspolitiska läge som vi nu oundvikligen står inför måste varje tillfälle till förstärkt försvarsförmåga tas. Detta kommer oundvikligen kräva att medel tillförs, mer än de 5 miljarder årligen som aviserats och detta måste även ske betydligt snabbare än 2023. Exempel på relativt(jmf med nyanskaffning från grund) billiga åtgärder som kan vidtas för att stärka försvarsförmågan på kort och medellång sikt är:

    -Behåll och rusta samtliga korvetter av Göteborg- och Stockholmsklass
    -Behåll och renovera samtliga bevakningsbåtar istället för att skrota 6 av 11.
    -Behåll samtliga 5 ubåtar vi nu har även när NGU levereras
    -Behåll samtliga 8 Tp84 Herkules
    -Skrota ej/använd ej delar från 39 C/D för att bygga 39 E.
    -Bibehåll JAS 39C/D i tjänst parallellt med 39E, för att kunna öka antalet stridsflygdivisioner och ha divisioner på alla våra fyra framtida flygflottiljer(Luleå, Uppsala, Såtenäs, Ronneby)
    -Återta (några av)de flygbaser som faktiskt finns ute i skogarna och rusta upp till användbart skick.
    -Behåll samtliga 48 Artillerisystem Archer som är beställda av FMV(sätt hårt m ot hårt i förhandlingen med Norge/FLO)
    -Nyttja samtliga Strf90/Strv122 i krigsorganisationen
    -Fortsätt använda äldre luftvärnsmateriel (Rbs70/90/97) som brigadluftvärn eller motsvarande samtidigt som det nya medel/långräckviddiga luftvärnet används som skydd för fasta installationer(flyg/marinbaser mm) som är högvärdiga mål för kryssningsrobotar. Hotet mot Arméns fältförband är främst Ahkp och attackflyg. Då är befintlig materiel "tillräcklig", men inte bäst.

    Detta är bara några exempel på hur man på ett "smart" sätt kan öka förmågan och ta vara på redan investerade medel. Är väl medveten om att föreslagna åtgärder kommer kosta miljarder årligen, men vi har inte längre råd att vara dumsnåla!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller helt med H! Det absolut snabbaste sättet att bibehålla och stärka svensk försvarsförmåga är att avbryta alla avvecklingar som nu pågår av "ekonomiska" skäl och givetvis betala vad det kostar att bibehålla. Hkp10 kan läggas till listan. En titt på AMOS-chassina hos HÄGGLUNDS kunde också vara något. Samt ett snabbt och omedelbart omtag för A26 enligt vad Fredrik Granholm föreslagit hos Skipper. Att anskaffa en ny ubåt konstruerad lika mycket eller mer för att passa en internationell marknad istället för svenska behov känns... typiskt ny-svenskt.

      Sen kan man successivt bygga på organisationen med personal att bemanna dessa plattformar.

      Håller tummarna för att vi sett de sista vansinnesavvecklingarna och de sista "satsningarna" nu, upp till bevis Allan!

      Radera
    2. Gällande hkp 10 så kan man på sin höjd behålla skroven i malpåse. Alternativt avbryta införandet av hkp 14.

      Personalen räcker nämligen inte till både och... Att öka mängden piloter och flygtekniker torde ta åratal, frågan är om det då inte är bättre att anskaffa fler hkp 14 om det är ökat antal helikoptrar vi är ute efter.

      Radera
  7. Generalmajor Byden är nog illustrativt mängd exempel på FML problem.
    Selektiv operativ prestationsförmåga,skönmålning och uppvisning i att inte göra något konkret förutom att prata
    och grunda för egen karriärutveckling och gärna på den internationella arenan.
    För mig helt glasklart.Regeringen bör absolut med understöd av alliansen säga upp samtliga förordnanden i FML så får dom söka som är intresserade att bygga upp vår försvarsförmåga.
    Nuvarande laguppställning helt oduglig att bygga upp vår försvarsförmåga.

    De håller inte måttet och de har genom sin senfärdighet brist på egen försvarsvilja o civilcurage och genuin feghet försatt våra medborgare och vårt land inför en latent risk att inte kunna försvara vårt land.
    De har svikit oss och jag skulle önska att lagstiftning kunde ändras så att vi kunde ställa ett antal befattningshavare inom FML inför rätta Grov trolöshet mot huvudman dvs svenska folket.
    Proaktiviteten är noll.Vilka konkreta förslag har tex Generalmajor Byden lagt på regeringens bord?

    Vad kostar det att återta krigsflygbaser?
    Vad kostar det att anskaffa Kepd på befintlig version C/D?
    Vad kostar att göra som skribent H förslår vilket jag förslagit antal ggr för FML och politiker som bekant Allan?


    Jag vill ha ett ansvarsutkrävande och helt enkel ge folk sparken som inte skött sig inom försvarsmakten.

    Kn Jan-Olov Holm Hemvärnsbefäl

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som vanligt har du lätt för att spela från läktaren, Jan-Olov. Vill du leta syndabockar ska du snarare leta bland de som faktiskt har ansvaret inför oss medborgare - våra folkvalda.

      Att myndighetsledningar följer givna direktiv från riksdag och regering ser jag som en styrka - du verkar tycka att de ska strunta i dessa bara för att du inte tycker att direktiven är rätt.

      Att prata om att återta krigsbaser när vi inte ens har förmåga att bemanna de baser vi har fullt ut är inte seriöst. FM har varit väldigt tydliga med att personalen inte räcker till och att RB5 gör saken ännu värre.

      Vad vill du att Bydén ska göra egentligen? Råna en bank för att få råd med löner till personal som han inte får anställa?

      Radera
    2. uppgiven, ditt resonemang angående både helikoptrar och flygbaser grundar sig i ett antagande att vi har samma personella och därmed ekonomiska resurser som idag. Precis som jag skrev i mitt inlägg förutsätter "mitt förslag" att ekonomiska medel tillförs. Försvarsmaktens personalmängd styrs inte av naturlagar som är orubbliga, de styrs av ekonomi. Tillväxt är möjlig men det kräver tid, resurser och vilja! Att bygga upp krigsförband är inget som görs i en handvändning, det är en lång och mödosam process, från det att ett tillväxtbeslut tas tar det bedömt cirka 10 år innan avsedd effekt uppnås då det kräver färdigställd infrastruktur, materiel och utbildad personal.

      Vi har varken tid eller råd att vänta, och vi måste våga ta beslut om större org trots att nuvarande inte helt är uppfylld.
      Och ja, återigen, jag är mycket medveten om att större organisation kräver tillförda ekonomiska medel, så ingen behöver påpeka detta!

      Själv anser jag att försvarabudgeten bör ligga på samma nivå som runt millennieskiftet, dvs 2% av BNP eller 75-80 miljarder kronor. Är detta fantasisummor som det politiska läget ser ut nu? Definitivt ja, men jag anser att vi måste upp på denna nivå och att vi måste ha råd med det!

      Radera
    3. Jag har inget som helst problem med att vi får en ökad ekonomi.

      Men även om vi får det, så tar det som du själv påpekar tid att bygga upp krigsförband. Så jag ser då inget skäl att fatta "spel för galleriet"-beslut som att sluta avveckla hkp 10-systemet eftersom vi just nu har att välja mellan om hkpskvadronen ska flyga hkp 10 eller hkp 14. Vi får liksom inte dubbla mängden krigsförband över en natt, mängden piloter och flygtekniker är densamma.

      Om ekonomin ökas så att vi kan utbilda fler piloter och flygtekniker mm för att sätta upp fler hkpkrigsförband, jättebra. Men se då till att de krigsförbanden - som kanske finns på plats om tio år i bästa fall - då flyger hkp 14 istället för hkp 10 som stått i förråd.

      Beträffande krigsbaserna så är det samma sak - jag har inget problem med att öka antalet baser. Men innan det är dags att börja betala för mer asfalt så behöver vi lösa problemet med basförbanden. Att som jan-olov anklaga FML för att inte ha föreslagit flera krigsbaser när FVUP för flera år sedan klargjorde att absoluta minimum är tio basförband men att fastställda personalramar - ett politiskt beslut - bara tillåter åtta varav fem inte är transportabla ser jag inte som hedervärt.

      Radera
    4. @Uppgiven. Du menar alltså att vi inte har personal att flyga och drifta mer än 9 hkp14 på de skvadroner som ska ha våra 14? 9 st hkp 14 som dessutom periodvis kommer stå på marken p.g.a. reservdelsbrist, större underhåll m.m. (OK, vi kommer successivt få fler, men ändå.). Du menar alltså att man inte skulle kunna rent personellt fixa att verka med två system samtidigt, 10 och 14? Att samma tekniker kan skruva på båda systemen parallellt? Finns säkert problem med det,men att verkligheten skulle vara så fyrkantig har jag svårt att förstå. Alltför mycket har avvecklats genom åren p.g.a. omöjlighets-hetsare m.m. inom FM. Men, från tidigare diskussioner med dig, uppgiven, vet jag att den naive sergeanten brukar få vika sig. Så välkommen igen.

      Radera
    5. Det torde inte vara så mycket antalet individer, som antalet system som är gränssättande.

      Den personal som flög och skruvade på hkp 10 är samma människor som nu håller på att lära sig att flyga och skruva på hkp 14. Huruvida de senare står på backen eller inte har inte så mycket att göra med om piloterna kan vara inflygna (och krigsdugliga...) på två system samtidigt. Detsamma gäller för flygteknikerna, de ska ha rätt utbildning och inte minst praktik. Dessutom producera färdiga hkp på linjen...

      Så nej, jag ser det inte som rimligt att behålla de hkp 10 som nu fasas ut för att lämna plats åt hkp 14. Inte utan att utöka personalrader mm, och när de raderna väl har hunnit fyllats upp så är det lika bra att de används för att betjäna ytterligare hkp 14.

      För om pengar nu inte skulle vara något problem är det väl lika bra att fortsätta köpa hkp 14?

      Radera
    6. Vill förtydliga att mitt inlägg INTE är riktat till personen Generalmajor Micael Byden naturligtvis. De är riktat på de uteblivna handlingar som jag uppfattar rätt eller fel kring operativt fokus.
      Jag anser många befattningshavare under långt tid EJ i tid vidtagit och tydligt kommunicerat ett större försvar till den politiska nivån baserat på uppenbart försämrade närområdesutveckling.

      Så jag är skyldig Generalmajor Michael Byden en ursäkt vilket kommer här.


      Kn Jan-Olov Holm Hemvärnsbefäl

      Radera
  8. @uppgiven

    1.Finland har ett bedömningsvis ett starkare försvar för knappa 60% av vår försvarsbudget.Säger en del om FML förmåga..
    2.Trafikverket,Migrationsverket berättar om behoven och föreslår vad som skall göras.FML inte-tyvärr.

    Det är det som förändrar villkoren!.

    Ja självklart skall det följa regleringsbrevet.

    mvh o god fortsättning

    J-o

    SvaraRadera
    Svar
    1. 1. Finland står bedömt inför stora nedskärningar av sitt försvar om dess politiker inte hostar upp betydligt mera pengar. Det är samma resa som Sverige har genomfört. Det finns inte ett försvarsbeslut där FML _inte_ har lämnat förslag till betydligt större försvarsförmåga - med åtföljande prislapp. När sedan riksdag och regering inte väljer dessa förslag, vad menar du då att FML ska göra?

      Det är inte så att FML får en säck med pengar av riksdagen och handlingsfrihet att göra det bästa möjliga. Läser man budgetar och regleringsbrev så ser man en detaljstyrning utan dess like.

      Till detta kommer hela den resa vi gjort med invasionsförsvar-anpassningsförsvar-insatsförsvar-nationellt försvar. Där rök mycket av den fasta infrastrukturen, men det hade också sin grund i ekonomin. Även en befintlig flygbas kostar pengar att vidmakthålla.

      2. Finns gott om förslag. Dvs FML har vid upprepade tillfällen anmält att pengarna inte räcker till beställd funktionalitet. När man inte ens får tillräckligt med pengar för att betala vad vi gör idag, vad är det då för idé att föreslå ytterligare ofinansierad verksamhet?

      Det är lätt som Försvarsberedning att föreslå fler flygplan och ubåtar och därefter peka på att man visar handlingskraft. Men när man inte samtidigt ser till att ens partikamrater skjuter till de pengar som krävs för att förverkliga detta, vad är då förslaget värt?

      Radera
  9. Många gamla militärer drömmer om det försvar vi hade under kalla kriget och blir det tal om förstärkningar så är det tydligen fortfarande dessa drömmar som styr. Jag vill inte förringa de möjligheter vi kan ha att snabbt förstärka försvaret genom att återupprätta gamla förband med redan innehavd materiel, men jag menar att vi måste bestämma oss för vad vi har för dimensionerande hot och sedan besluta om vi skall ha ett periferiförsvar eller ett försvar med en gubbe i varje buske. Vi måste bestämma oss för hur länge vi måste försvara oss för att det verkligen skall skapa en tröskel tillräckligt hög för att vara avskräckande.

    Min egen slutsats är att vi bör ha ett periferiförsvar men ett som försvarar i alla tre dimensionerna. Vi måste skaffa oss offensiva vapen, inte för att invadera någon grannstat men för att slå på motståndarens territorium. Jag har skrivit utförligare i tidigare inlägg så jag säger inte mer här än att vi behöver även ett antal 39 C/D kvar i organisationen, vi måste skaffa långräckviddigt ( 30 mil eller mer) attackvapen, vi behöver många ubåtar och vi behöver lättrörligt försvar mot taktiska luftlandsättningar. Hoppas ni förstår systemtanken utan att jag listar i detalj vad vi INTE behöver.

    SvaraRadera
  10. Jag tror att man vinner på att kraftsamla sina ambitioner. En omedelbar ramökning om låt oss säga 2 miljarder årligen senare följt av ett nytt system för att finansiera materielinköp (läs anslagstilldelning direkt till FMV) är enligt min uppfattning det viktigaste. En omedelbar och stor anslagsökning ger också bonuseffekten att vi då har råd att öva våra krigsförband i en helt annan utsträckning => bättre nyttjande av våra anställda gruppbefäl, soldater och sjömän => mindre akuta rekryteringsbehov => mindre rekryterings- och utbildningskostnader.

    Fast jag har varit borta från bloggosfären ett tag så det kanske bara en är gammal egyptiers fria fantasier.

    GMY//Sinuhe

    SvaraRadera
  11. Gustav Wasa sa...

    Decemberöverenskommelsens hela klokskap ska nu bevisas av att sju (7) partier hittar minsta gemensamma nämnare inom försvars- och säkerhetspolitiken.

    Det har de två senaste ordförande för Försvarsberedningen lyckats leverera i del- och slutrapporter varför det vore synnerligen graverande om inte nuvarande "regeringskonstellation", som den korrekta decemberöverenskomna termen lyder inte skulle gå iland med en lika brett parlamentariskt förankrad inriktningsproposition för försvars- och säkerhetspolitiken.

    - Allt talar därför för att även nästa inriktningsproposition blir en jämkad nulägesbeskrivning, som håller intill dess att nuläget skulle ha förtjänat en annan beskrivning. Historiskt har detta inträffat sju till tio dagar efter beslut i kammaren. Låt mig gissa att det blir uppgiften om att Sverige bidrar till kostnaderna för utvecklingen av versionen JAS 39F, som inte hinns med i inriktningspropositionen, men som kungörs veckan efter att inriktningspropositionen gillats och stadfästs av Sveriges riksdag.

    ---
    Valet av lokutionen "konstellation" visar att i överenskommelsen ingående parter definierar regeringsunderlaget, som bestående av stjärnor (latin: stella) och att astrologins metod att förlita sig på högst tillfälliga samvariationer (konstellation) är överenskommelsens vetenskapliga grund.

    SvaraRadera
  12. God fortsättning på 2015!
    Du får gärna förtydliga vad du menar med att jag förbryllar i min sammanfattning i det fjärde av fyra inlägg på FV Bloggen, där jag hävdar att FV aldrig varit bättre än nu.
    Jag har försökt vara så tydlig jag kan, att inte skönmåla, att lyfta fram de brister vi har idag relativt nu givna uppgifter samtidigt som jag vill ta av FV "säcken och askan" som jag uppfattar att hela FM får klä sig i via media/sociala media.
    Tacksam om du läser de fyra inläggen, med start den 29 december, eftersom de hänger ihop. Läs åtminstone texten under rubriken "Paradox" i det första inlägget och koppla ihop den med sammanfattningen. Därefter tar jag tacksamt emot dina kommentarer, frågor och synpunkter på det jag skriver.
    Micael Bydén

    SvaraRadera
  13. Allan försöker måla upp en bild av sig som "försvarsvän" men läs följande länk appropå Allan och Flygvapnet. Här gråter Allan över att han inte lyckades skära ner mer på flygvapnets materiel. Skämskudde Allan? Poängen är att Allan liksom de flesta Allianspolitiker inte längre är rumsrena i frågor som rör försvars- och säkerhetspolitik.
    http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/flygplan/article250195.ece

    SvaraRadera
  14. Problemet inom FM är ansvar, att vi är dåliga på att skilja på den politiska och den militära nivån avs ansvar, och att våra politiker saknar kunskap. Det största misstaget var att ställa om allt vi hade, till något vi inte visste vad det skulle bli, dvs in om ramen för minskade anslag sätta samman två bataljoner, punkt 2 sid 7.

    http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/09/87/e611b8f5.pdf

    vilka utvecklas på sid 17 och 18, där särskilt de civiladelarna är ännu mer trolleri med knäna än de militära.
    Beslutet kom efter att Odenberg avpolleterats, och visar tydligt på att det inte enkelt går att svarmåla Borg som försvarsminsiter, det är en dragkamp, där utrikesfrågor finner mycket gehör från statsministerns sida, samtidigt som budgeten ska hållas, och med krav på snabb omställning med minskade medel, så kunde det bara bli fråga om majoriteten Tolgfors, dvs det handlade om business i utrikeshandeln. Detta var visserligen året innan konflikten i Georgien, men alla som visste något om Georgien och varför konflikten uppstod är nog eniga om att ansvaret mer låg på väst än Ryssland, dvs en lite självsvåldig uppfattning att det bara är att fortsätta klampa in på Ryskt intresseområde. Heka EU-utvidgningen, som Tyskland var emot, var ett säkerhetspolitiskt överläggande, att förhindra ett återtagande av Ryska intressen, som i sin tur var ett strategiskt tänk som vann genomslag när när ordf. Persson var EU ordf 2001.

    AW må som alla ha sina brister, men är klarsynt och är "märkt" av tidigare haverier. Det finns snart inga kvar som kan förena tradion med förnyelse, eftersom förnyelsen varit så genomgripande att få hängt med. Det krävs helt enkelt erfarenhet för att begripa förändringen. Det sista försvaret behöver är en ny nymoderat försvarsminisiter, under ledning av Kronprincessan AKB.

    Så man får backa bandet lite, om nu ansvar ska utkrävas, och försöka se bakom ansvarsfrågorna, det är knappast FP och försvarsutskottet som lagt om kursen och fattat de egentliga beslutet, de som fattat besluten, ytterst statsministern, (Sverige sedan 1970 tillämpar führerprincipen) och finansminstern, eftersom statsbudgeten är det strategiska redskap som all ledning och styrning kretsar kring. De flesta andra är defacto knapptryckare eller förkläden. Sådan är vår demokrati :-)
    Gl,äds istället att den nymoderata inriktningen börjar krackelera, det är först när moderaterna förbassas tillbaka i högra bänken som andra partier kan bärja andas, vilket är en förutsättning för vårt parlamentariske system.

    Slakten av försvret hänger samman med EU och sossarna svårighet att få ihop EU med alliansfrihet samt naturligvis MP som vågmästare 1994 - 2006.

    Överilad moderat och såssealdemokratisk högmodig strävan att vara en större medelstor utrikespolitisk hund, än vad vi är, dvs agera utrikes med medel vi inte hade, (utan att lägga ner det vi hade) är orsaken, dvs en strategisk klassiker, att sätta högre mål än medel och metoder medger har ett pris.

    Förmodligen är Sverige ett av få länder där valmanskåren sover när våra ledare spelar högt på det utrikespolitiska oddset. Ytterst handlar allt om att Sverige velat vara med och leka i den stora världen eftersom det finns efterfrågan, och finansierat dett genom att skapa ett litet säkerhetspolitiskt vakum i Norden, och sedan har vi mage nog att föreslå att nato ska täcka upp, när vi skjutit oss i foten, men vår aktivitet utrikes var ju efterfrågad just för att nato har begränsade resurser, så det är någon högre upp än Borg, som inte tänkt färdigt, och detta pris betalar nu AKB, och det är nästan lite grabbigt, att låta jäntorna ta över, när det börjar bli hett, S.W

    SvaraRadera
  15. gick för fort:
    svartmåla Borg som försvarsminister, dvs det var ett triumvirat, med Reinfeldt, Borg och Bildt, Reinfeldt hade varit chanslös utrikespolitiskt uytan CB, och CB hade sas lyft lite från den nationella och Nordiska arenan före Georgien och aktiviteterna i Ukraina med fortsatt utvidgning av EU, vilket i sin tur sågs sågs som oförenligt med Ryska intressen. Det är var och är en dragkamp om ekonomiska intressesfärer och säkerhetspolitiska intressen.

    En dragkamp, där utrikesfrågor fann mycket gehör från statsministerns sida, samtidigt som budgeten ska hållas.

    Med krav på snabb omställning av försvaret för att hävda Sveriges utrikespolitiska svansföring kunde detta bara ske med minskade inhemska medel, då kunde det bara bli fråga om marionetten Tolgfors - trots att Alliansen var i majoritet, utan MP. Det är således inte i första hand en funktion av dragkamp inom FM på den översta strategiska nivån, utan mellan budget (medel) och utrikespolitik, och med givna eller minskade ramar, och högre utrikespolitiska målsättningar, återstår bara att minska inrikesförsvaret, och fortsätta den skönmålning av elastisitetsprincipen som numera kallas "flexibilitet" "insatsförsvar" och "uppdragskrigföring" Det var nog mest så att order är order, ökenkängor på. S.W

    SvaraRadera
  16. Göran Todes recension av MSD-02 tål att påminna sig om:
    http://www.aff.a.se/vf024_24.htm

    Det är den första MSD Sverige tar fram, och är sannolikt ett resultat av "den strategiska revolutionen" och alltså inte av av den "revolutionära militära revolutionen" som är en billiga blåkopia av den strategisak ekonomiska revolutionen" som MM och grabbarna på försvarsdep beskrev målande vid samma tid. Det gäller alltså att få ihop de stora strategiska målningarna, med det lilla Svenska perspektivet, där NBF och PRIO hör till de mer dummerjönsiga. Närverken handlade om natos nätverk, och är en strikt Amerikansk intressesfär, vilket övriga nordiska länder kunde konstatera, det var mest ickenatolandet Sverige, som kanske var lite för lättpåverkat och lättfotat. NBF och stril hör nämligen samman, och ska man dessutom ge sig på uppdragsstrid, måste man utöver sambandet även ha god förmåga till eld och rörelse, områdeen där Sverige med sitt invasionsförsvar hade tillräcjlig förmåga, men som med det nya invasionsförsvaret, utöver personal, saknar både eld och rörelse, och naturligtvis sambandet. S.W

    SvaraRadera
  17. Sammanfattning av Todes reflektioner om MSD, som alltså skulle styra inriktningen kommande 10 år, recensionen är relativt träffsäker, i takt med den strategiska revolutionen och vår pågående nedrustning, så fläskar vi på med en rätt fläskig militärteoretisk överbyggnad:

    ”Man kan fråga sig varför Försvarsmakten för första gången och långt efter kalla kriget ger ut en militärstrategisk doktrin.”

    I kap 1 definieras doktrin:
    Givet den
    - dynamik och osäkerhet som präglar
    - mänsklig, inte minst politisk, verksamhet i allmänhet
    OCH
    - krigföring i synnerhet
    - måste FM kunna agera utifrån
    - osäkra förutsättningar OCH
    - otillräckliga kunskapsunderlag,
    - vilka hädanefter benämns föreställningar […]

    ”Svensk militär doktrin är ett formellt uttryck
    - för den kunskap och de föreställningar
    - som utgör den viktigaste grunden
    - för verksamheten inom det militära försvaret.

    Det formella uttrycket består i att Försvarsmakten pekar ut och dokumenterar viss kunskap och vissa föreställningar"

    Kap 2 är en beskrivning av konfliktens natur och karaktärer.

    Kap 3 om Säkerhetspolitiska medel, diplomati samt ekonomiska och militära medel.

    "Våldet tar sitt främsta uttryck i väpnad strid. FM är därför i första hand utvecklad, organiserad, utbildad och utrustad för att genomföra väpnad strid"...

    ett påstående som vi får hoppas kommer att kunna stå sig även åren framöver….

    Begreppet ”Arenor för militära operationer” införs, dvs markarenan, maritima arenan, luftarenan och (obs!) informationsarenan....

    Kap 4 handlar om Rättsliga och politiska grunder för användande av militära medel med utdrag ur regeringens proposition 2001

    ”Fortsatt förnyelse av totalförsvaret”

    Kap 5 om Militärstrategiska mål redovisas målen att
    - förebygga
    - dämpa
    - skydda
    - försvara.

    Till dessa grundläggande försvarsmål har tillfogats ”handlingsfrihet” som är en eufemism för ”elasticitets- principen”

    I klartext
    "tillgängligheten på militära resurser kan anpassas till rådande läge och att former för samverkan är utvecklade".

    Kap 6, Strategi och krigföringens nivåer innehåller definitioner av säkerhetspolitiska begrepp och redogör för relationerna mellan

    policy -> doktrin -> strategi jämte en beskrivning av krigföringens olika nivåer, (Basil L Harts strategiska trappa).

    Man skiljer i klartext (i Sverige) numera på….
    - Policy/doktrin
    - Politisk-strategisk nivå (grand strategy)
    - Militärstrategisk nivå
    - Operativ nivå (grand tactics enl BLH)
    - Taktisk nivå.

    (Den tekniska nivån i förbanden, tex signalering, samband, telefoni och språkbruk lämnas därhän)

    Kap 7 Manövertänkande. Här börjar det hetta till...

    "Grunden för FM:s agerande är manövertänkande […] Manövertänkande syftar till att uppnå avgöranden genom att åstadkomma systemchock.

    Grunden är att
    - tillämpa den indirekta metoden OCH
    - utnyttja kritiska sårbarheter
    - ständigt sträva efter initiativet,
    - vilket underlättas av uppdragstaktik."

    Fienden ska
    - försättas i chocktillstånd
    - genom den indirekta metoden OCH
    - genom att ta initiativet genom uppdragstaktik.

    Låter bra, nu gäller det att välja en lagom motståndare. Försvaret är genom anpassningsprincipen, ständigt avpassat till hotet, något som känns betryggande, eller hur?

    ovan utdrag av Överste Tode
    S.W

    SvaraRadera
  18. Uppdragstaktiken betonas starkt. Doktrinen förefaller bäst avpassad för arméoperationer och behöver kompletteras med begrepp som

    - Flexibel ledning eller (disjunktion)
    - Dynamisk ledning

    för att vara tillämpbar inom hela det militära försvaret.

    Vissa insatser, t.ex. offensiva insatser av flyg som i Kosovokriget, har emellertid mycket lite av uppdragstaktik i sig. Varje flygföretag måste där koordineras med störinsatser, lufttankning, jaktskydd, luftvärn och räddningstjänst.

    Begreppen
    - tyngdpunkter OCH
    - avgörande punkter presenteras.

    ”Här visas en bild på hur NATO angriper och slår ut samhällsviktig infrastruktur i syfte att undergräva det folkliga stödet för fortsatt kamp. Det borde ha redovisats som en felaktigt vald metod mot en tyngdpunkt. Effekten blev nämligen den motsatta, liksom i de flesta andra fall historien kan uppvisa. Ingen gillar att få bomber i huvudet.”

    Kapitel 8 och 9 innehåller beskrivningar av Militära operationer och Militära medel utan doktrinärt innehåll förutom att FM skall uppträda föredömligt med respekt för människovärdet.

    Kapitel 10 innehåller en plädering för Nätverksbaserat försvar - en blandning av erfarenheter och kunskapsunderlag som inledningsvis definierats som...

    "föreställningar."

    - FM lämnar det plattformscentrerade försvaret OCH
    - FM går över till ett nätverksbaserat insatsförsvar
    - I FM finns ”tjänster” tillgängliga i nätverk.
    - Detta ökad förmåga genom att olika militära
    funktioner flexibelt länkas samman.
    - Normalförfarandet är "gemensamma operationer”
    enl uppdrag
    - Insatsstyrkor sätts samman med hänsyn till uppgiften
    - Genom nätverket ska "relevant, säker och aktuell
    information" spridas och
    - NBF ger möjlighet till effektiv samordning och
    - bättre förutsättningar för uppdragstaktik.

    Erfarenheterna från jaktlänken, där flygplan kan utbyta information inbördes och med stridsledningen, är mycket positiva. Men hur och i vilken utsträckning det ska genomföras mellan skilda delsystem återstår att klara ut. Det skulle föra för långt att här ta upp en diskussion om det nätverksbaserade försvaret. Men mycket återstår att göra såväl tekniskt som logiskt för att åstadkomma detta ”relevanta”, ”säkra” och ”aktuella” informationsspridande.

    ovan alltså utdrag av Överste Tode

    Sedan kan man fundera lite på (utan att definera sig som väsnterradikal) om detta stämmer med Sveriges nya utrikespolitiska policy, med att försvaret av Sveriges gränser börjar i Afganistan?

    Hur framgångsrika var Sovjetunionens olika interventioner i Östeuropa eller i Afghanistan eller USA:s/Natos agerande i Vietnam och sedermera i mellanöstern. Det ser mörkt ut avbytarbänken i Irak, Libyen och Afghanistan, militära interventioner är inte alltid framgångsrika, och ska man nu intervenera som USA, är det bäst att ha Atlanten mellan, annars kommer resultatet av misstag generera rätt stora flyktingvågor. Ska man ut i världen och kriga, och inte är med i Nato, har man inte tillgång till de stora hundarnas underrättelser och information, och frågan är då om man kan säga kunna fatta beslut enligt
    "grand strategy" S.W

    SvaraRadera
  19. Kanske är det lite si och så med strategisk kunskap och insikt hos våra "professionella" politiker? Är man inte med i Nato, kanske det är säkrast att hålla sig till sin läst? Här utgör regering Persson och regeringen Reinfledt undantag, från ett tidigare normaltillstånd. Kansle svänger pendeln tillbaka, "tack vare" Putin och SD, och det är inte bara av ondo, utifrån ett strikt nationellt säkerhetspolitiskt perspektiv.

    Den nya trojkan inkl försvarsministern förefaller vara lite mer p jorden, och det är det som brukar fungera, enligt alla kända militärteoretiker, trots allt går allt åt helvete som kan gå åt h-e, metoden kallades lite skämtsamt förr även för att "tippa Finskt". Ska man nu ut ochn leka med de stora hudnarna, måste man samtidigt kunna sörja för den egna hundgården, dvs konjunktion OCH vilket innebär resurser.

    man kan inte samtidigt var utomlands på uppdrag, OCH hävda det egna territoriet, utan krafitgt utökade resurser, flyttar man sina styrkor till en annan världsdel och lägger ner värnplikten och inte sörjer för nyrekryteringen, så får man ta konsekvensen av disjunktionen ELLER
    med minskade resurser, och ökade målsättningar utomlands, så kommer vi inte att kunna hävda vårt territorium, och är man då så j-ä korkad att man ska reta och hota Putins intressen, så ska man säkert räkna med att han kanske bits. Ungefär samma regler som alltid varit rådande. Fyra elefanter med tillgång till vatten och skaffning äger mer handlingsfrihet än en myra i en öken.
    Att minska resursera och omgruppera trupperna utomlands, var ett beslut som låg fast tom nu 2011, när alla visste att nato/väst var på ekonomisk kollisionskurs med Ryssland, och långt efter Georgien, så frågan är hur Reinfledt och CB tänkte, att vi skulle gå med i Nato är uppenbart, men frågan är hur de tänkt sig detta? Medlemskap i nato utan ett eget starkt försvar, innebär att man har att lyda, och frågan är då vad suveränitet innebär, så frågan om nato kan inte enkelt diskuteras, utan att ställa frågan - till vilket pris, och priset är vad vi själv kan bidra med, ju svagare eget försvar, desto mindre handlingsfrihet, och desto större not för Ryssland, genom att vi blir en ännu mer betydelselös och offerbar bricka i ett större spel. Ska man överväga nato, som tänkande marginalväljare med Sveriges och inte världens intresse öpå förhanden, så kan detta bara bli föremål för övervägande om vi först själva har ett starkt försvar, före det inträffar, är det nog kassaskåpssäkert att vi inte kommer att gå med ens med AKB. Skulle Gotland vara föremål för omedelbar risk att hamna under Natos vingar kanske Ryssarna inte känner sig så trygga i Finska viken, och det framgår nog ganska tydligt att "kriget" är en fortsättning på "ekonomisk krigföring" som är en fortsättning på diplomatiska förhandlingar, kanske har försvarsutskottet inte tillägnat sig det allra mest centrala: Jan Gletes "Navies and nations" - en av få Svenska historiker som har (militärstrategisk) status i den stora hundgården, han var en klassisk sosse som för övrigt ordförande Persson inte heller hade koll på. Slutsatsen är att en ny "strategisk doktrin" måste återgå till Sveriges normalfas, vårt geopolitiska länge och det lilla faktum att både Rysslands, Finlands, Baltstaternas, Polens och Tysklands intressen bygger på stabilitet i Östersjön. Här krävs ngn slags balansgång med utgångspunkt från egna, och inte andras vikter. S.W

    SvaraRadera
  20. En av alla kloka rapportern från FOI

    http://foi.se/ReportFiles/foir_0865.pdf

    Här framkommer att FM anser att ”manövertänkandet” är grunden för försvaret. Bakgrunden/orsaken till detta är självklar. Det handlar fortfarande om "möta, heja slå, men i takt med att vårt stora invansionsöfrsvar inte kunde upprätthållas av ekonomiska/tekniska skäl, skulle det minskas och få en högre teknisk slagkraft, med med samma uppgift, möta hejda slå, och då krävs som sagt var - eld OCH (konjunktion)
    - rörelse OCH (konjunktion)
    - samband/ledning OCH (konjunktion)
    - soldater/organisation för detta.

    Om nu motiven för att avskaffa värnplikts- och invasionsförsvret var att förbättra teknik, dvs eld och rörelse, tex flygburna förband, så är det bara att räkna, har vi fler eller färre helikptrar för förflyttning av trupp före eller efter "reformen" och har vi bättre eller sämre stridsledning före eller efter reformen att införa NBF och har Sverige böttre eller sämrre eldkraft i form av mark, kust, sjömåls och attackrobotar före eller efter reformen, och framför allt, ahr Sverige ett bättre eller sämre luftvärn, grunden för att försvara allt, före eller efter 2002 och fram till 2040? 38 år räknat från 1918 blir 1956 - ungefär när järnridå började bli ett nytt normalläge.

    Vad skriver FOI om manövertänkadet som operativ defensiv strategi?

    Manövertänkande
    Manövertänkande innebär är
    att fienden ska slås ut
    utan att möta eller nedkämpa huvuddelen av motståndarens stridskrafter.

    Detta (defensiv strategi) vilket kräver stor taktisk förmåga till eld och rörelse.

    Manöveroperationer syftar till att uppnå olika mindre avgöranden genom systemchock d v s uppnå en fragmentering av fiendens militära system utan att fiendens huvudstyrka för den skull behöver slås ut (operation gul som klassiska exempel).

    Man utgår från en ”systemsyn” på militära och väpnade konflikter, vilket säkert är riktigt, då det handlar om att hantera komplexitet, (här undviks att förklara mer explicit vad vad systemteori är, från cybernetcs)

    Manövertänkande kräver en decentraliserad ledningsfilosofi (jmfr PRIO)
    för framgångsrik manöverkrigföring.
    Det gäller att
    - identifiera OCH
    - amslå fiendens tyngdpunkter.


    Kriget karakteriseras av:
    - Större geografisk spridning
    - Otydliga stridsområden och fronter
    - Kriget är flerdimensionellt med fragmenterade
    - Överraskande aktioner
    - Mindre antal förband med stor rörlighet
    - Förmåga till hög stridseffekt på kort tid


    Krig karakteriseras av :
    - Komplexitet
    - Osäkerhet (friktioner)
    - Tid och rum
    - Den mänskliga faktorn (friktioner)

    S.W

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mycket intressant inlägg, S.W. !

      Radera
  21. Så det går att konstatera att militärstrategisk doktrin från 2002 stämmer hyfsat överens med aktuell rapport, men att det inte går ihop med resurserna, att behålla det nationella försvaret med eld och rörelse och samband som utgångspunkt, för att som undantag och inte normalfas operera utomlands. Detta tänkande är i högre grad en Brittisk, Fransk och Amerikansk doktrin, och frågan är om Sverige ska agera doktrinärt på den översta "världspolisiära" nivån, när vi inte är med i Nato, och eftersom vi inte kommer att gå med i nato så länge partiet med stort S har sin hållnin klar, måste man vara krass, med hönan och ägget, att hålla en policy och doktrin som utgår från det nationella intresset i vårt närområde, vilket är en definition som för övrigt utmänstrats från MSD - 11 eftersom alla efiniioner utmönstrats, eftersom detta inte passar med det standardiserade språket i PRIO, SAP sysslar med "kundvagnar" :-) och då måste vi anpassa hela vår exakta inövade militära terminologi till
    "a revolution in business affaires" dvs just in time management, vilket förutsätter att man låst p sin "navies and nations" - att lastbåten alltid kommer i tid utan trassel på vägen och har man inte det, dvs om inte lastbåten kommer i tid, så faller allt platt, "it´s the ekonomy stupid", att förutsätta en militär revolution, på samma grunden som den ekonomiska (IT-baserade just in time) är kanske att lite missförstå den bperövade militärstrategiska grunden, dvs friktionen, allt dentralstyrt kommer att falla platt, när det väl smäller, och om det inte smäller går det som i Sovjet. Så frågan om Prio, NBF hänger mer samman med Nato och utrikestjänst och egentligen inte alls med stril och manövertänkande på hemmaplan. Däremot finns finns kunsker alltjämt kvar i Sverige och Finland avseende radioteknik och luftövervaktning, indirekt stridsledning, och att utveckla ett nytt närbaserat luftrumsförsvar med UAV (de är numera inte större än fåglar och går att maskera som sådana), är en väsentlig uppgift. kan bara försvaret slänga Prio i papperskorgen, och utveckla en enkel modern
    Svensk - finsk - engelsk - tysk militär ontologi med källspråk Svenska, så löser det sig gansla lätt sedan med Polen och de övriga nordiska länderna, inkl nato. De nordiska språken är bara olika dialekter, och anpassade för ändamålet, att gå via nato-svengelska upphöver egen suveränitet/förnåga att utveckla egen teknik, tekniiskt försprång är det vi lever på i Sverige, ännu ett tag -
    it´s the technology stupid"
    Fråga varför Brasilien är ute efter militär teknik ?
    S.W

    SvaraRadera
  22. Eftersom vår nuvarande militrästrategiska doktrin i allt väsentligt bygger på de gamla militärteoretiskerna, (trots att allt ska vara nytt) - så kan man säga att det delvis är en retorisk fråga, ju ihåligare försvar, dest större anledning att gömma sig bakom "historia" (tradition) och förnylese (tex NBF och PRIO) - men frågan är vilken prktisk konsekvense detta försatt FM i?


    Jominis (1779-1869 )
    I motsats till Clausewitz ansåg Jomini offensiven vara den fördelaktigaste formen av krigföring,

    Främst därför att den bedrivs på motståndarens område. Jomini tror att det går att härleda en generell teori för krigföring men medger att det finns många oförutsägbara faktorer som kan spela en avgörande roll.

    Säkra strategiska principer går att etablera.
    Regler och principer som varit lätta att lägga till grund för systembygge och utbildningssystem.

    Hemligheten bakom segrarn ligger i den enkla manövern att kraftsamla (Napoleons taktik) genom att föra huvuddelen av styrkorna mot fiendens ena flank.


    Clausewitz (1780-1831)
    Efter nederlaget mot Frankrike arbetade Clausewitz med återuppbyggnaden av den preussiska armén. När Fredrik Vilhelm III anslöt sig till Napoleons fälttåg mot Ryssland tog Clausewitz avsked och tog värvning i den ryska armén och deltog i slaget vid Borodino. 1814 trädde C åter i preussisk tjänst mot Napoleon och deltog som stabschef vid en av Blüchers kårer i slaget vid Waterloo.

    1817 inledde C arbetet med Vom Kriege. Han befordrades året därpå till generalmajor och hann med en sista krigstjänstgöring, som chef över 2 artilleriinspektionen i Breslau.

    Carl von Clausewitz anses vara västvärldens viktigaste och mest inflytelserika militära teooretiker – en ställning han intog han först flera decennier efter sin död, efter att den preussiske generalstabschefen Helmuth von Moltke framhöll Clausewitz betydelse som utgångspunkt för hans militära planering OCH befälsföring under strid.


    - det går inte gick att ställa upp regler för krigföring
    - de råder för stor osäkerhet i allt vad kriget innebär.
    - Försöka inte modellera krigsförlopp
    - Uppfostra omdömet och träna intellekt – även på
    soldatnivå (jmfr Svenska KB, PB, GB)
    - Historiska ska användas som kritisk metod (för att
    studera friktion)
    - Ett överraskande försvar med kraftig övergång till
    anfall är den starkaste formen av krigföring.
    - (jmför manövertänkande)
    - Syftet med sjökrigföring är att säkra kontroll av hav
    och hamnar och att hindra fienden från det samma.
    - Framgångar i sjökrig mätas i genomförda egna
    sjötransporter och förhindrande fientliga dito.

    Enligt Clausewitz kan kriget beskrivas som bestående av tre delar:

    1. Känslorna (Hatet mellan de stridande)

    2. Slumpen (Uppstår p g a friktione och tillfälle.

    3, Kriget som ett verktyg i politiken

    Kriget vinns genom att visa på kreativitet och militär genialitet genom att förebereda sig och planera för det oväntade, den som är bäst på att hantera improisation, är den som vinner.


    Wilhelm Von Wilisten (1790 – 1879)
    Var med redan vid slaget vid Jena (avskydde Napoleon). Via en Tyrolsk frikår återvände han till den Preussiska armén blev kapten i Blûchers stab 1813 – 1815 och 1840 överste och stabschef vid armékåren i Posen. 1848 blev Wilisten regeringskommisarie men fick sluta pga sin välvilja till Polackerna.

    Lärare i krigshitoria i Berlin och gav ut ”Theorie des grossen kriges i tre band 1840 – 1850 och ett fjärde verk om krigen 1859 och 1866 som kom ut 1868. Ansåg att strategins hemlighet var att angripa fiendens förbindelselinjer och skydda de egna. (jmfr maövertänkande) Arméns slagförmåga ska användas till att förinta fiendes slagkraft.

    S.W

    SvaraRadera
  23. Helmuth Karl Bernhard von Moltke (1800 – 1891)
    känd för att ha lett preussiska armén i krigen mot Österrike 1866 och mot Frankrike 1870-1871.

    Som chef för generalstaben gjorde han denna till en elitkår och anses vara den moderna militärbyråkratins skapare i.o.m den preussiska generalstabens centrala roll vid planläggning OCH genomförande i Preussens olika krig. På grund av Preussens stora krigsframgångar rönte Moltkes principer för krigföring stort intresse. Moltke var i starkt påverkad av Carl von Clausewitz och framhöll det oberäkneliga och oförutsägbara i kriget.
    Son till den danske generallöjtnanten Friedrich Philipp Victor von Moltke. Dansk officer 1818 och inträdde 4 år senare som officer i 8:e preussiska infanteriregementet.
    Arbetade med topografiska arbeten och blev premiärlöjtnant vid generalstaben 1833. 1835 begav han sig till Turkiet och fick sultan Mahmud II:s uppdrag att delta i arbetet med ombildandet av den turkiska armén. Han gjorde flera märkbara ändringar, ledde fästningsbyggnader i Bulgarien och vid Dardanellerna, for 1838 över till Mindre Asien och följde turkiska armén under fälttågen mot kurderna (1838) och mot egyptierna (1839).
    1857 ställdes han i spetsen för arméns generalstab samt utnämndes 1859 till generallöjtnant.
    Under krigen 1864-1871 blev Preussen en ledande ställning som stormakt och ledde till Tysklands enande.

    Moltke var den ledande militära gestalten och var en förutsättning för ministerpresidenten Otto von Bismarck som spelade den ledande politiska rollen och var krigens arkitekt.

    Planen för fälttåget mot Danmark 1864 gjordes av Moltke. Den djärva och briljanta planen för fälttåget mot Österrike 1866 var Moltkes verk, och han ledde själv genomförandet.
    Ledningen av kriget mot Frankrike 1870-71 var Moltkes verk, vilket sas satte agenda inför 1a VK. Moltke blev ledamot av svenska Krigsvetenskapsakademin 1869 och besökte Sverige 1881.

    Under decennierna närmast efter Clausewitz död 1831 var andra militärteoretiska tänkare såsom Antoine-Henri Jomini mer uppmärksammade, och det var inte minst genom Moltke som Clausewitz tänkande intog den centrala ställning i västvärldens militärteoretiska tänkande som det haft sedan Moltkes tid.[2]
    Moltkes böcker och andra skrifter torde hans faktiska verksamhet snararare än hans böcker ha varit det som gav inspiration till andras militära tänkande. Moltke utgav under sin livstid flera skriftliga verk.

    Liddell-Hart (1895-1970) ansåg
    att det gällde att angripa fienden där han är som svagast (t ex Blitzkrieg). Trupperna ska röra sig i löst grupperade formationer likt ”en bläckfisks armar”. BLH inspirerade tom Tyskarna i operationskonsten, och försökte för gäves införa begreppet "grand tactiics" i engelskan, för att hantera ordningen mellan strategi och taktik.


    Poäng?
    Att vår nuvarande militärstrategisak doktrin bygger på en icke ringa del klassisk militärhistorisk teori, och att detta inte är fel - dvs om man drar de praktiska konskekvenserna av detta, att man inte kan förutsäga eller planera för kriget. man kan bara öva öva och öva på det man kan, och förböerda sig på det oväntade samt förvänta sig att allt som är uttänkt och plnerat, kommer att gå åt fnaders, och att praktiken i fält avgör framgången, frågan är nu om man kan förbereda sig för kriget, utan att ha en beredskap eller soldatmaterial att öva med, kanske skulle man vara ödmjuk nog att börja med att konstatera att försvaret av Sverige börjar vid vår gräns, och när man klarar av att öva på att hålla denna, och kan avvara lite resurser, så kan man fara ut till djungeln i Kongo, och bedriva intervention även där. S.W

    SvaraRadera
  24. över till MSD 2011

    Hallo i lingonskogen!

    http://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/doktriner/militarstrategisk-doktrin-2011.pdf

    Som medborgare utan ett uns militär skolning klarar man vid en elementär analys av att se att inte alla gamla tyska filosofiska systembyggnade idéer från dystopen Schoppenhauer till Hegel och över till Marx inte alltid fullt ut hållit för tidens tand, (även om "världen som vilja och föreställning är oemotståndlig som motsatspar till den moderna liberalismens självförverkligande)

    Kanske är det läge att även se över vår militärstrategiska doktrins grund, i vart fall måste det vara ett misstag.


    "Krigets krafter
    Krigets karaktär balanseras generellt dels av tre krafter (drivkraft/vilja).

    i) en styrande (rationell) kraft
    ii) en våldsutövande kraft
    iii) en emotionell kraft

    Bruket av svenska militära medel i vårt samhälle realiseras i ovanstående av:

    - politiken
    - Försvarsmakten
    - det svenska folkets vilja.

    Givet denna modell anser Försvarsmakten att bruket av svensk militär makt därför alltid ska vara parlamentariskt styrt och förankrat i den svenska folkviljan.

    De motståndare Försvarsmakten möter styrs i grunden av samma grundkrafter, men kan i vissa fall helt eller delvis, ta sig andra uttrycksformer och skepnader än våra och synas vara för oss svåridentifierade. Detta och andra faktorer gör att krigets karaktär, från gång till annan, men även inom samma konflikt ständigt skiftar karaktär.

    Styrande rationell kraft
    (Politiken)

    KRIG

    Emotionell kraft Våldsutövande kraft
    (Folket) (Försvarsmakten)

    Bild 2:5 Krigets karaktär är beroende på de olika parternas styrande krafter. Eftersom de i alla konflikter är unika så är aldrig krigets karaktär lika utan skiftar ständigt, både mellan olika konflikter och även inom en och samma konflikt. Modellen benämns som ibland som ”Triaden” (trinity)

    Nä, inte känner man igen sig alls, varken som vänster, mitten eller lanslihussosse, eller som moderat eller som gammal cneterpartist. Hela denna folkhemstanke med försvaretet är hämtad från Von C och utgår från misstaget att folkvilja är primitiv och djurisk, medan politiken är rationell och övervägd.

    Det är nog fler än underteclnad som anser att våra politiler håller på med full galopp i lingonskogen, och för länge sedan övergivit sunda rprinciper för försvar och migration. och man behöver ta i med Adolf eller Josef för att leda i bevis att politiken inte alltid är rationell. Nä, när folkviljan inte passar politkens "innehåll" då ändrar man på formen, eller som Adolf, ränner ner Riksdagshuset och kuppar, eller som Josef, har ihjäl var enda jävel i den egna partiapparaten. Det rationella är sannolikt inte att vilja bli politiker. Så ska det bli ordning med vårt försvar, kanske vå doktrin, varpå allt anses vila, ska ses över. Soch skulle nu triaden mot all idiotisk förmoda anses gälla, så är det nog bästa att stoppa in folken i Europa, och varför inte Ryssland på en gång, dessa mordiska Ryssar...och denne galne förmådde Putin. Nä, rädd ska man vara, för det inre försvaret, det är både i språklig och historisk/filosofisk kontext i upplösning. S.W

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du är på rätt spår S.W.

      Radera
  25. Micael,

    Önskar även Dig God fortsättning.

    Innan jag skrev mitt inlägg hade jag tagit del av alla fyra inläggen på FV-bloggen. Jag tror att jag framhöll öppenheten om våra brister som ett tilltalande drag i Ditt författande. Likväl blir det en viss motsättning mellan Dina uppräkningar av våra brister och att "vi aldrig varit bättre".

    Jag är den förste att förstå att varje verksamhetsansvarig måste ge sin personal "cred" och så långt håller jag med. Likväl borde jag som politiker (inom uppdragstaktikens heliga gränser) bara hålla ögonen på helheten, på leveransen. Och den imponerar knappast, som Du själv egentligen framhåller.

    Orsakerna till detta är flera. Dels har den politiska nivån knappast varit intresserad av förmåga här och nu. Dels har FM inte lyckats så väl med att leverera "pang för pengarna".

    Det är en sak att politiken svärmar för verkstadstimmar och hummerpaté på internationella mässor. En annan att FM inte vaktar om beprövad, krigsdudlig bekämpningsförmåga vid varje givet tillfälle. Den uppgiften kan ingen annan egentligen ta över. Det handlar om ÖB:s strikt , militära råd.

    När Brasilien nu vill "leasa" C/D hoppas jag att FV kommer att vara mycket tydligt om vad detta innebär för svensk incidentberedskap och möjligheterna att värna vårt luftrum. Det får nog inte längre heta att det är en "acceptabel" reduktion av vår luftförsvarsförmåga.

    Allan Widman

    PS S.W, jag läser varje stavelse. DS

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Allan,

      Hur kommer det sig att alliansen inte visade intresse för försvarets förmåga här och nu. Du var ju högst inblandad i de politiska tokerierna med massiv de facto nedläggningar av förband även om det sas från regeringshåll att inga förband skulle läggas ned.

      Du var även med i genomförandgruppen vars beslut har kostat FM och mig som skattebetalare enorma summor. Att sedan komma och säga att FM inte levererat "pang för pengarna" när den politiska nivån inte har tilldelat tillräckliga medel och resurser för det ni vill ha levererat är en stor förolämpning.

      Ta chansen nu med ditt nya ämbete och tillsammans med nye Försvarsministern att visa prov på vishet i kommande beslut avseende försvaret och säkerhetspolitiken. Det är stor skillnad på vishet och intelligens. Du och Peter kan göra skillnad här och nu men även i framtiden om ni bara struntar i partipiskan och "nyttiga idioter" :-)

      Med vänlig hälsning
      Sweddo

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Allan,

      Tack för ditt svar. Jag uppskattar det.

      Vi har, och skall ha, olika roller att verka i från. Det är viktigt för mig att få en bekräftelse på att mottagaren, oavsett vem det är, förstår vad jag menar. Det är inte samma som att jag förväntar mig att alla håller med. Det fanns kommentarer till inlägget som pekade på missförstånd och ditt uttryck "förbryllar" gjorde att jag ställde frågan. Ditt svar och förtydligande bekräftar att du förstår.

      Det gläder mig förstås att du läser det jag skriver. Du kommer att uppleva tydlighet kring förutsättningarna att låna ut operativ materiel. Den finns även, till den nivå det är möjligt, uttryckt i media.

      Micael Bydén

      Radera
  26. Med anledning av luftpastejen luftgitarrutredningen - inför folk och försvar under det aktuella säkerhetspolitiska ämnesområdet satir - kan det vara värt att påminna sig om AR2, skriven på en militärsvenska som går/gick att begripa sig på för gemene man inför den pågående "efterlysningen" och försöken till inhämtning av vad det egentligen är för försvarsidé som Sverige har?....:

    (AR2 inleder dessutom med att citera regeringen Biltd, som skåpet stod på gammelmoderaterna tid)

    1. Operativa grunder

    1.1 Mål för totalförsvaret
    Målen för totalförsvaret framgår av gällande försvarsbeslut.

    Vid bokens tryckning gäller följande mål för totalförsvaret enligt 1992 års försvarsbeslut:

    (efter murens fall och den eviga fredens inträde, SW anm)

    "Totalförsvaret skall i första hand vara
    fredsbevarande genom att ha sådan styrka, sammansättning, ledning, beredskap och uthållighet, att en angripares förluster och andra uppoffringar i samband med försök att utnyttja vårt land inte ter sig rimliga i förhållande till fördelarna.

    Ett så utformat totalförsvar utgör ett väsentligt bidrag till lugn, stabilitet och begränsad stormaktsnärvaro i
    det nordiska området i fred och i internationella kriser.

    Det är därtill en förutsättning för att svensk neutralitet skall bli respekterad vid krig i vårt närområde och skapar respekt för vår vilja och förmåga att till det yttersta försvara hela vårt land om vi skulle utsättas för ett militärt angrepp.

    Ett militärt angrepp utgör det allvarligaste hotet mot vår nationella säkerhet och skall vara den viktigaste utgångspunkten för totalförsvarets planering.

    Försvaret skall kunna fullföljas i alla former - militära och civila - som folkrätten medger.

    Planeringen inom totalförsvaret skall utgå från
    att ett militärt angrepp kan komma att inledas
    innan vår mobilisering tillfullo genomförts.

    Totalförsvaret skall motverka att Sverige dras in i krig
    eller kriser i omvärlden, skydda landet mot verkningarna och trygga för landet nödvändig försörjning.

    Respekten för vår territoriella integritet skall upprätthållas genom förmåga att ingripa mot varje form av kränkning av vårt territorium såväl ifred som under neutralitet.

    Totalförsvaret skall vidare värna civilbefolkningen mot verkningarna av krigshandlingar genom att bereda skydd, rädda nödlidande, ombesörja vård och trygga en livsnödvändig försörjning. Totalförsvarets förmåga i dessa avseenden grundas främst på det fredstida samhällets resurser och dess förmåga till omställning.

    Ansvar för en verksamhet ifred innebär motsvarande ansvar i krig.

    Totalförsvaret skall därutöver kunna medverka i FN:s fredsbevarande operationer.

    Så långt kap 1.1
    SW

    SvaraRadera
  27. Missade "citat"-tecken i föregående, från regeringen Bildt 1992, här kommer i vart fall slutklämmen från Armetaktiskt reglemente del 2 från 1995. Det är så vackert beskrivet, på något sätt, så här inför Folk och försvar:

    "Totalförsvaret skall vara så uppbyggt och organiserat att det är en hela folkets angelägenhet. Av största betydelse är att medborgarna så långt möjligt efter sin förmåga bereds tillfälle att bidra till landets försvar.

    Detta tillgodoses bäst om vårt totalförsvar även i fortsättningen bygger på plikttjänstgöring.
    Härtill kommer de viktiga insatser som görs i de frivilliga försvarsorganisationerna.

    Folkrörelserna är av stor betydelse när det gäller att förankra totalförsvarsidén i samhället."

    Med vår nymoderate förra frsvarminsiter så sågs ju de frivilliga försvarsorganisationerna som ett särintresse, och blev av med statliga bidrag, och gavs i uppdrag att "kränga" sina tjänster, till kommunerna, enligt den nya uppdragsekonomin, säkert finns utrymme att lägga på "mervärden" för fakturahanteringen. Som synes kunde alltså även en gammelmoderat regering stämma in i "folkförsvarsidén" och förankringsidén, eftersom begreppet "folk" på den tiden var oproblematiskt. Nu dröjer det nog inte länge förrän våra nyledare kommer med en konstitutionell förändring av RF, och skriver i kap 1:1

    " all makt utgår från interna överenskommelser mellan partiledarna"

    S.W

    SvaraRadera
  28. Nästa del av AR2

    1.2 Försvarsmaktens uppgifter

    Försvarsmaktens viktigaste uppgift är att försvara Sverige mot väpnade angrepp.

    Försvarsmakten skall ha sådan krigsduglighet
    och beredskap att den verkar avhållande mot sådana angrepp.

    Ett angrepp skall kunna mötas varifrån det än kommer.

    Angrepp mot Sverige skall kräva så stora resurser och uppoffringar samt ta så lång tid att de fördelar som står att vinna rimligen inte motiverar insatserna.

    Försvarsmakten skall i fred hävda Sveriges territoriella integritet
    samt organisera krigsförband och förbereda förbandens användning för landets försvar.

    Ett angrepp mot oss kan ske i olika militärpolitiska lägen och med längre eller kortare förvarning.

    Angriparen kan under vissa förutsättningar ha frihet i valet av tid, rum samt resurser och form vid angrepp mot vårt land.

    För att lyckas med angreppet torde operativ överraskning eftersträvas och åtgärder vidtas i detta syfte.

    Försvarsmakten skall därför från en låg beredskapsnivå snabbt kunna växa i styrka och kunna föra striden med olika avsikter, även i oväntade riktningar.

    I ett freds-, kris- eller neutralitetsskede kan vi bli tvungna att för dela våra resurser i flera riktningar för att verka stabiliserande i vårt närområde eller för att möta olika typer av hot.

    Vår förmåga att omfördela resurser inom och mellan militärområden för att möta växlande lägen och genomföra kraftsamling är viktig.

    Vid ett angrepp krävs att vi tidigt försvarar de hamnar, flygfält, baser och knutpunkter som är viktiga för angriparens styrketillväxt eller som är betydelsefulla för våra insatsmöjligheter mot hans styrketillväxt samt för
    våra omgrupperingar och transporter.

    Våra stridskrafter skall tidigt kunna sättas in mot en angripare, även i lägen när mobilisering och utgångsgruppering inte avslutats.

    Vid ett angrepp över havet skall angriparen kunna mötas och tillfogas kännbara förluster redan under transporterna över havet och genom luften.

    Vi skall kraftsamlat sätta in stridskrafter i avsikt att
    hindra angriparen att få fast fot på svensk mark. Den samlade försvarsinsatsen skall syfta till att bryta hans anfallskraft redan i kustområdet.

    Vid ett angrepp över landgränsen kan det vara nödvändigt att utnyttja ett stort operativt djup. Angriparen skall mötas tidigt och hans resurser successivt reduceras.

    Vi skall därefter kraftsamlat sätta in stridskrafter för att bryta hans anfallskraft.

    Vi skall under lång tid kunna föra ett krig som ger angriparen kännbara förluster.

    I ett läge där våra resurser inte möjliggör att
    hans anfallskraft bryts, skall striden syfta till att bestrida hans operationsfrihet eller, om inte detta är möjligt, att under lång tid för svåra hans verksamhet. Härigenom skapas förutsättningar för andra säkerhetspolitiska lösningar.

    Slut kap 1.2. Vacker med vi-formen, lite som Maj: pluralis på V-Gurras tid, folket är inkluderat med Konungen genom Vi, numera talar våra politiker om "samhället" och fnyser åt värnplikt och frivilligorganisationer eller folkrörelser, det är jag jag jag, kön, kön, kön, etno etno etno och queer queer queer, och det är inget fel med det, men vi har inget försvar, har ständigt råd med en mer generös flyktingpolitik, och har en bostadsminister som fick asyl i Sverige för att han inte ville göra värnplikt i Turkiet, vad passar bättre då än att åka på studieresor med immunitet, lägga ner försvaret och driva luftig nySvensk bosättningsbyggarpolitik för alla som söker sig hit och saknar bostad i ett vinterkallt Sverige? S.W

    SvaraRadera
  29. Till och med inledningskapitlet operativ ledning går att begripa, eftersom armétaktiskt reglemente genom föredömlig Svenska och föredömliga illustrationer begripliggöra totalförsvarsförmågan mellan militärt- och civilt försvar - det civilförsvar som regeringen S la ner under ordf Persson med stöd av mp, man baxnar.

    "1.3 Operativ ledning

    Överbefälhavaren utövar det högsta militära befälet. Han är under regeringen ensam ansvarig för det militära försvaret och för dess samordning med totalförsvaret i övrigt.

    Högkvarteret stödjer ÖB ledning av Försvarsmakten.

    Militärbefälhavaren leder med stöd av en ilitärområdesstab försvaret av militärområdet och därmed sammanhängade operativ verksamhet.

    Ledningen avser försvarsförberedelser och incident-
    beredskap i fred samt försvarsoperationer och andra insatser med stridskrafter och stödresurser i krig.

    Militärbefälhavaren ansvarar likaledes för att det militära försvaret samordnas med det civila totalförsvaret.

    Militärbefälhavaren kan också ges ansvar för försvaret av annat tilldelat område. Han skall även vara beredd att lösa uppgifter utanför sitt operationsområde och stödja de övriga militärbefälhavarna.

    Förutom den operativa ledningen utövar militärbefälhavarna taktisk ledning av markoperativ verksamhet.

    Operativ ledning utövas i syfte att leda och samordna stridskrafter på marken, i luften och på havet jämte övrigt totalförsvar inom ett operationsområde för att nå ett förutbestämt mål.

    Operativ ledning innebär att
    - ge uppgifter
    - fördela resurser samt
    - kontrollera genomförande av beordrad verksamhet och - följa upp läget.

    Ledningssystemet skall så långt möjligt säkerställa den högsta ledningens möjligheter till avgörande beslut rörande inriktning av våra försvarsåtgärder.

    Detta möjliggör att beslut kan fattas och ledning utövas på den nivå som totalt ger den bästa effekten och
    resursutnyttjandet.

    Samordning skall höja effekten av den totala insatsen. Härvid skall ansvaret vara entydigt reglerat.

    Order avseende samordning skall ange vilka chefer som samordnar vilka funktioner/verksamheter, samt för vilken tid detta samordningsansvar gäller.

    Samordning skall ske genom befäl.
    Samordningsbehov som ej kunnat regleras
    tillgodoses genom samverkan.

    Så långt kap 1.3 om operativ, dvs det finns en operativ och decentraliserad organisation som samverkar med totalförsvaret. Numera har vi
    en centralstyrd polismyndighet
    civilförsvarets funktioner decentraliserat till EU
    290 kompetenta kommuner utan funktionsnasvar
    ett (1) militärt högkvarter
    ett militärområde som försvarar hela Sverige
    inget egentliga mannar, inget luftförsvar, inga egentliga plattformar för rörelse, och i allt väsentligt liten eller nära nog obefintlig eldverkan vid sidan om den moderna revolutionerande tekniska stridsledningen. Det är väl här behovet av nysvenska kommer in? S.W

    SvaraRadera
  30. Fortsättning från kap 1 AR2, försvarsprosa som går att begripa - vad det är för pang för pengarna som uppdragsgivaren - folket - gavs för sina skattemedel:

    "1.4 Sammanhanget mellan operativ och taktisk ledning

    Militärbefälhavaren omsätter överbefälhavarens försvarsplan till en operationsplan.

    Militärbefälhavaren ger i sin operationsplan
    taktiska uppgifter till underställda och underlydande förband, tilldelar resurser i övrigt samt kontrollerar genomförandet av beordrad verksamhet.

    Taktisk verksamhet på marken leds av fördelningschefer, försvarsområdesbefälhavare, brigadchefer, regementschefer, försvarsområdesgruppchefer och motsvarande förbandschefer.

    Taktisk verksamhet i vissa kustområden leds av chef för marinkommando och marindistrikt.

    Taktisk verksamhet i luften leds av chef för flygkommando.
    En god kännedom om det operativa målet och de viktigare överväganden som lett fram till målet är en förutsättning för de taktiska cheferna att lösa sina uppgifter på bästa sätt.

    Syftet med striden kan variera inom olika delar av operationsområdet och under olika faser av operationen."

    Visste man inte bättre, skulle man tro att det är Fi som intagit våra politiska partier, alltså inte bara mp, utan i stort sätt alla partier (utom vp), som ju är det enda partiet sedan 1995 som utvecklats i positiv riktning sedan den eviga freden inföll.... och då har det gått långt, med anledning av V:s trots allt hyfsade reservation i luftgitarrutredningen, och avsaknaden av en dito av natomotståndaren mp?
    S.W

    SvaraRadera
  31. Sista delen av inledningen av AR2, som alltså förtjänas att citeras:

    "1.5 Operativa grunder

    Det övergripande operativa målet är att upprätthålla sådan krigsduglighet och beredskap att en angripare avstår från angrepp. Detta är grunden för vårt beredskapssystem.

    Ett angrepp kan komma att ske trots vidtagna beredskaps-åtgärder. Allmän mobilisering påbörjas senast då angreppet inleds.

    Ett angrepp kan ske såväl över havet som över landgräns. Angreppsriktningarna kan kombineras med på djupet luftlandsatta förband.

    Strävan skall vara att genom kraftsamling bryta angripa-
    rens anfallskraft i vår huvudoperationsriktning och bestrida honom operationsfrihet i övriga riktningar.

    Försvaret skall föras som ett djupförsvar, där naturliga
    försvarsbetingelser tas tillvara såväl utanför som på vårt territorium.

    Vår strävan skall vara att nå ett avgörande tidigt, så att minsta möjliga del av vår befolkning och vårt territorium blir berörd.

    Detta innebär att försvaret i vår huvudförsvarsriktning alltid
    inleds med en hög operativ ambition, i syfte att tidigt bryta
    angriparens anfallskraft.

    Handlingsfrihet för att kunna förstärka och kraftsamla i prioriterade riktningar skall upprätthållas.

    Vid kraftsamling skall operativa förband och en betydande del av de territoriella förbanden kunna omgrupperas till av oss vald huvudoperationsriktning.

    Gard bibehålls för att bestrida angriparen operationsfrihet i andra operationsriktningar.

    Omgrupperade förband skall åtföljas av de resurser som krävs för stridens genomförande.

    Strävan skall vara att utnyttja våra stridskrafter flexibelt, rörligt och med stor snabbhet.

    Vi skall nå viktiga områden innan angriparen hunnit vidta motåtgärder. Genom att utnyttja luckor, oförsvarad terräng och svagheter hos angriparen kan vi ta initiativet.

    Snabbhet och förtänksamhet är en förutsättning för
    att bibehålla initiativet. Syftet är att splittra angriparen och
    tvinga honom till ett mer defensivt uppträdande, dvs att parera våra åtgärder.

    Om det inte finns någon möjlighet att bryta angriparens anfallskraft, skall våra stridskrafter i det längsta bestrida angriparen operationsfrihet.

    Hans utbredning och handlingsfrihet skall begränsas utan avgörande kraftmätningar. Terrängområden kan behöva uppges för kortare eller längre tid.

    De områden som är väsentliga för vår handlingsfrihet skall dock försvaras i det längsta.

    Inom av angriparen tagen terräng försvåras hans verksamhet med kvarlämnade eller innästlade förband."

    eftersom det var på den tid som det gick att begripa vad det var försvaret var till för - och försvarsmakten dessutom var vänligt nog att förklara p vilket sätt Sverige avsåg försvara sig. I den Schlingmanska epoken, med ett insatsförsvar, är det sannolikt hemligt var i Sverige Sveriges yrkesförsvar kan försvara folket, upp till en vecka, om angreppet är begränsat, och civilförsvaret håller måttet och Sverige inte råkar ut för övriga sabotage, IT-angrepp eller handelsblockader, dvs "samhållet lullar på som vanligt i krig, utom i just den delen som är under attack, samt att våra utlandsstyrkor lägligt befinner sig på hemmaplan och omedelbart kan omgrupperas till behövande i vår närhet som räknar med vårt bistånd.
    Kanske ställer frivilligorganisationerna upp, om de får förskott på den kommande fakturan? SW

    SvaraRadera
  32. Final av 1.5 operativa grunder i AR2
    " from the days before NGM" under den gamla hederliga gammelmoderata tiden och partiet med stort S leddes av Erlanders pöjkar:

    "Att bestrida angriparen operationsfrihet
    kan bland annat innebära att

    - förhindra fortsatt luftlandsättning/landstigning
    inom ett visst område,

    - slå luftlandsatt/landstigen angripare
    inom ett visst område,

    - bekämpa angriparens försörjningslinjer och
    gränssättande resurser,

    - återta ett för oss vitalt område,

    - försvara ett för oss vitalt område eller

    - även inom tagna områden tillfoga angriparen förluster i
    tid, materiel och personal.

    Om inte angriparens anfallskraft kan brytas och hans operationsfrihet bestridas, skall hans verksamhet försvåras i de områden som är -
    eller riskerar att bli - besatta eller ockuperade.

    Att försvåra angriparens verksamhet kan bland annat innebära att

    - bjuda fortsatt organiserat motstånd under lång tid,
    - binda hans styrkor eller
    - tillfoga honom förluster.

    Det är viktigt -
    inte minst som en säkerhetspolitisk markering -
    att vi alltid gör organiserat motstånd.

    Även om områden tillfälligt besätts eller ockuperas, ämnar Sverige ha egna stridskrafter kvar inom dessa områden.

    Det yttersta syftet med detta är att verka krigsavhållande.

    Angriparen skall aldrig kunna räkna med att vi
    kommer att ge upp om viss del av landet är taget.

    Motstånd skall bjudas i det längsta och i alla de former folkrätten medger. Angriparen skall aldrig vara säker inom vårt territorium.

    För att redan i inledningen av ett krig nå verkan med våra förband är det nödvändigt att vi skyddar basområden och kommunikationer.

    Av särskild betydelse är förbindelserna till och från norra
    Sverige.

    I södra och mellersta Sverige medför befolkningstäthet och koncentration av viktiga samhällsfunktioner att skyddet av dessa områden måste få ett avgörande inflytande på vårt agerande.

    Särskilt måste skyddet av Stockholmsområdet med riksledning beaktas.

    Därutöver är det väsentligt att vi behåller kontrollen över sådana områden som på sikt säkerställer politisk och militär handlingsfrihet.

    Strid innan mobilisering är slutförd

    Förband eller delar därav sätts in efter hand som de blir tillgängliga, i första hand i det militärområde där de mobiliserar, för att

    - hindra angriparen att nå sina primära syften,

    - vidmakthålla vår operativa handlingsfrihet och

    - kunna fullfölja mobiliseringen.

    Genom operativ ledning sker efter hand förstärkning och kraftsamling till områden där avgörande söks. Strid kan dock inledningsvis behöva utkämpas i anslutning till mobiliseringsområde eller område för utgångsgruppering.

    De infallsportar som underlättar angriparens styrketillväxt spärras/blockeras och försvaras eller förstörs. Till dessa räknas bl a flygfält och hamnar."

    Som avslutning kan man fundera hur det är med försvarsviljan, dvs lojaliteten med "systemet". Det kanske viktigaste som gått förlorat är sannolikt tilltron till det politiska systemets egen förmåga att anpassa Sverige till den nya moderna mer hotfulla världen. Det finns anledning att vara orolig, för försvaret, om tilltron till den politiska ledningen förloras - från folket (:skattebetalarna som pröjsar) och kanske tom förtroendet från den militära professionen som förväntas stå i fronten vid kris/krig, så var det inte ens under Roines dagar, då det fanns en rimligt samband mellan resurser, retorik och och mål som gick att omsätta till begripliga medel och metoder. S.W

    SvaraRadera
  33. Phu, AR2 var inte riktigt slut, avs kap 1.5 operativa grunder

    "Stridskrafterna insätts offensivt för att begränsa angriparens styrketillförsel och handlingsfrihet.

    För att säkerställa sjö- och flygstridskrafternas effekt skall bl a spridning genomföras och basområden tidigt försvaras.
    Storstadsregioner som är av särskild betydelse för vår mobilisering, viktiga totalförsvarsobjekt och områden som är viktiga för angriparens styrketillväxt, försvaras.

    För att säkerställa ledningsfunktionens verkan skall resurser tidigt avdelas för skydd och understöd.

    För att möjliggöra kraftsamling och upprätthållande av vår operativa handlingsfrihet skall transportleder mellan och genom militärområden upprätthållas.

    Strid vid angrepp över havet
    Det operativa målet är att bryta angriparens anfallskraft så tidigt som möjligt. I områden där detta inledningsvis inte är möjligt bestrids hans operationsfrihet.

    Inom av fienden tagen terräng bekämpas hans gränssättande resurser främst med kvarlämnade förband.
    Attackflyg, ubåtar, ytattack och kustrobotar bekämpar angriparen fortlöpande under hans tilltransport.

    Luftförsvaret luftförsvarar operationsområdet

    Operativa markstridsförband sätts in efter hand för att tidigt ta terräng varifrån vi kan nå luftlandsättnings- /landstigningsområdet med eld.

    Attackflyg kan understödja bl a arméförbandens strid
    genom att bekämpa mål efter framställan från taktiska chefer.

    Kustartilleriförband bekämpar urlastning, landstigning och skyddar våra sjöstridskrafter.

    Genom förstärkning tillförs i första hand operativa markstridsförband i syfte att förhindra angriparens styrketillväxt och utbredning i kustområdet.

    För att åstadkomma ett avgörande skall, utöver operativa markstridsförband, även en betydande del av de territoriella förbanden jämte förnödenheter kraftsamlas från andra delar av landet till det område där ett avgörande söks.

    Om angriparen lyckas luftlandsätta, urlasta och landstiga med större markstridsförband, kraftsamlas tillgängliga stridskrafter till avgörande anfall."

    Sedan är det bara en del kvar av kap 1, innan AR2 går över på kap 2 om fienden, en utmärkt lärobok i grundläggande försvarstänkande (på hemmaplan)
    Kanske är det realismen som gått förlorad - i både språk och världsordning, kontakten med verkligheten? S.W

    SvaraRadera
  34. "Strid vid angrepp över landgräns

    Det operativa målet är att bryta angriparens anfallskraft så tidigt som möjligt. Detta torde dock kunna ske först sedan angriparens stridskrafter styrkemässigt reducerats och hans framryckningshastighet nedgått.

    Syftet bör därför vara att föra en kontrollerad försvars-
    operation över ett större djup för att vinna tid och tillfoga honom förluster.

    En viktig del av operationen är att under hela tiden
    bekämpa gränssättande resurser på djupet av angriparens område.

    Efter förstärkning och kraftsamling skall vi bryta angriparens anfallskraft. I områden där detta
    inledningsvis ej är möjligt, bestrids hans operationsfrihet.

    Angriparen skall tidigt mötas genom insats av flygstridskrafter samt försvar av viktiga infallsportar och i fred förberedda fördröjande fältarbeten.

    Jägarförband och attackflyg fullföljer striden mot angriparens gränssättande resurser på djupet av hans gruppering under hela operationen.

    Striden på angriparens djup samordnas till tid och målval med övrig verksamhet.

    I syfte att behålla vår operativa handlingsfrihet skall försvaret av viktiga områden och transportleder tidigt prioriteras.

    Därefter skall angriparens utbredning fördröjas och hans förband tillfogas förluster.

    Luftförsvaret och markstridskrafterna skall bekämpa och slå luftlandsättningar.

    Luftförsvaret skall dessutom tillsammans med främst territoriella förband skydda viktiga basområden samt förbindelser intill dess mobilisering, koncentrering och uppmarsch av brigader och fördelningsförband är genomförd.

    Efter kraftsamling skall markstridskrafterna med stöd av och samordnat med övriga stridskrafter kunna bryta angriparens anfallskraft.

    Kraftsamlingen skall luftförsvaras och understödjas av at-
    tackflyg. Attackflygförband understödjer arméförbandens strid bland annat genom att bekämpa mål efter framställan från taktiska chefer.

    Hela det operativa djupet skall utnyttjas och gynnsamma tillfällen skall tas tillvara för att påverka angriparens styrketillväxt och gränssättande resurser."

    Sådan här begriplig text begriper ju vem som helst även avseende luftförsvar. Av någon märklig anledning verkar inte luftgitarrsutrednigen vilja vidgå att luftförsvaret är en integrerad del av totalförsvaret, och utgör en förutsättning för att allt övrigt försvar ska kunna fungera/mobiliseras. S.W

    SvaraRadera
  35. Sista delen av kqp 1 i AR2 från 1995

    "1.6 Arméstridskrafternas övergripande uppgifter

    Huvuduppgiften för arméstridskrafterna vid ett angrepp är att i samverkan med marin- och flygstridskrafterna nå ett avgörande så tidigt att minsta möjliga del av befolkningen och territoriet blir berört.

    Operativa förband skall ha förmåga att slå eller fördröja angriparens anfallsförband. Strid måste kunna genomföras i all slags terräng och under alla ljus- och väder-förhållanden.

    Olika typer av operativa förband kan ha olika begränsningar i förmåga att strida i viss typ av terräng samt under vissa ljus- och väderförhållanden.

    Med operativ och taktisk rörlighet möjliggörs kraftsamling till det område där avgörande söks.

    Territorialförbanden
    skall kunna stödja såväl de operativa arméförbanden som marin- och flygstridskrafterna och de civila delarna av totalförsvaret genom försvar av infallsportar, baser samt andra viktiga platser och objekt.

    Uppgiften skall kunna lösas under lång tid. Delar av territorialförbanden skall kunna förflyttas inom ett operationsområde eller till ett annat operationsområde för
    att förtäta försvaret.

    Hemvärnsförbanden är en del av territorialförbanden. De präglas av hög tillgänglighet och utgör ett initialt yttäckande försvar för att säkerställa mobilisering samt bidra till försvar av infallsportar, baser och viktiga totalförsvarsobjekt.

    Alla förband skall m h t sin förmåga kunna medverka i strid på djupet av angriparens område.

    De förband som planmässigt lämnas bakom angriparens täter skall under lång tid kunna fullfölja striden, även i form av fria kriget.

    Arméstridskrafterna skall därutöver kunna lösa uppgifter i såväl fred som vid kris och under neutralitet."

    På något sätt skulle man vilja att försvarsutskottets ordf bokade en tredagarskurs i överlevnadsteknik med det nya försvarsutskottet, och satt vid lägerelden om kvällarna och läste lite ur AR2 för kursdeltagarna. och sedan som jämförelse levererade lite av luftpastejerna från luftgitarrsutredningen samt från vår senaste militärstrategiska doktrin från 2011, som sas försöker ta tag i de högsta strategiska begbreoppen, som möjligen är relevanta i pentagon och på MI5 och MI6, och möjligen även Frankrike, inte ens Kineserna agerar (ännu) världspoliser, och nato i all ära, men ska fp ro i land nato som försvarspolitisk id´, så måste detta grundas i att Sverige ska vara med för att försvara vårt eget territorium, och inte för att spara pengar, för att ha råd med att intervenera på andra arenor, bara av det skälet kommer sådana troll som undertecknad att vara lite lätt skeptisk till omedelbar natoanslutning, och det går att tänka sig att våra journalister och opinionsförstsigpåare kan komma att få det svårt att förklara vad nato har för relevans, om Sverige ska vara med för att vi inte har råd med ett eget försvar av vår hemmaplan, eftersom vi ställt om allt, för att ha råd med att försvara en högre världsordning, "world wide grand strategy" som inte ens vår egen statsminsiter någonsin kommer att vara i närheten av att begripa Sveriges stormaktstid tog slut vid Poltava, och defintivt efter att Finald och Norge gått egna vägar, så detta att ordf Persson fick storhetsvansinne, som späddes på av ordf Reinfledt, måste vara det stora avsteget från normalordningen, och dessvärre skedde detta med mp:s försvars- pch migrationspolitik som grund, varför DÖ egentligen inte är ett resultat av SD, utan de krafter som iscensattes 1998, 2002, 2006 och definitivt 2010. Sossarna har ingen lätt återställare att göra, men det förefaller ändå som att det är detta som är den grund, som nya M försökt efterlikna. Nu har vi två mellanstora vilsna hundar och en rad småpartier, C är hopplösa och kd för provinsiella, så vad ska man tro på? S.W

    SvaraRadera
  36. Peter Marschall10 januari 2015 06:09

    Fråga till Allan Widman !
    Och snälla - Svara

    Jag är en helt vanlig svensk sjusköterska i Malmö.
    Jag ser med fasa på vad som hander I omvärlden. och jag konstaterar att bade jag och mina vänner är helt överens om att försvaret måste stärkas - rejält.
    Likaså tycks nu de flesta politiker tycka.

    Men det hander absolut INGENTING från politikernas sida.
    Ni gör INGENTING för att snabbt öka försvarets ekonimi samt förmåga.

    Förklara vad som egentligen rör sig I Era huvuden när Ni sager en sak och sedan gör precis tvärtom alltså absolut ingenting.

    Är det mig det är fel på som inte förstår Er- eller vad ?

    Peter Marschall
    Malmö

    SvaraRadera
  37. Anonym - tror det fattas dig något? Inte alla hästar i stallet typ. Varför skriver du uppsatser som ingen läser? Skriv det någon annanstans och länka dit istället. Som det är nu så spammar du bara.

    SvaraRadera
  38. Efter 1807 brakade det lös på riktigt:

    Avgörande för krigsutgången mellan Ryssland och Sverige 1808 var att Sverige spelade för högt, dvs hade för många fiender och för få vänner. Danmark var allierat med Napoleon som var i förbund med Ryssland.

    Frankrike sände stora truppförband under ledning av marskalk Jean Baptiste Bernadotte... till Jylland för att invadera Skåne.

    Sverige tvingades hålla stora truppnumerärer förlagda till dels Skåne dels norska gränsen och samtidigt hantera Ryssland till lands och till sjöss (Åland och Gotland).

    Sverige var allierat med Storbritannien och skyddades delvis av dess flotta, och hur det gick 1809 står sig än idag, men Geopolitiken med Finska viken och Bälten är de samma...

    Under Dansk-svenska kriget 1808–1809 där Danmark-Norge angrep Sverige med krigsmålen att erövra Skåne. Freden i Jönköping. Den 10 december 1809 underteckna fredsfördraget. Freden innebar :

    Inget land, (Sverige, Norge, Danmark) avträder territorium.

    Sverige håller brittiska krigsskepp på avstånd från svenska kuster. (tänk sedan krimkriget)
    Överlöpare och brottslingar ska utlämnas, vilket gäller än idag :-)

    Slaget på redden 1801 var en strid för Danmarks överlevnad som självständig stat. Å ena sidan var man bundna av de åtaganden man gjort i neutralitetsförbundet med Ryssland, Sverige och Preussen. Därför kunde man inte låta de engelska fartygen ohindrat segla in i Östersjön.

    Å andra sidan hade man inga utsikter att besegra den överlägsna engelska eskadern. Även om Danmark hade valt den ”lätta” vägen ut och trätt ur neutralitetsförbundet eller rentav allierat sig med Storbritannien, så hade det varit förknippat med stora risker för Danmark som stat.

    Ett hämndlystet Ryssland hade kunnat krossa den danska staten. Dels hade Ryssland knappast haft några problem att övertyga Sverige om att det var i sin ordning att med ryskt stöd erövra Norge. Det hade inte heller varit svårt att förmå Preussen att invadera Jylland och erövra denna del av Danmark. Vem som sedan skulle ta över Själland och de övriga danska öarna – och då även den danska flottbasen vid den strategiskt viktiga inseglingsrännan till Östersjön, Öresund – stod mellan Sverige och övriga intressenter.

    Lyckan log mot Danmark när förhandlarna i Köpenhamn nåddes av meddelandet om den ryske tsarens död.

    När de sista skotten hade avfyrats och förhandlingarna inletts var det ingen i Köpenhamn som kände till att Rysslands tsar Paul I var död.

    Ironiskt nog hade slaget aldrig ägt rum om tsarens död varit känd i Köpenhamn den 2 april. Strax efteråt stod det klart att tsar Pauls tronföljare var betydligt mer välvilligt inställd till England.

    Den nya ledningen i Ryssland hade inte haft invändningar mot att Danmark låtit bli att uppfylla sina förpliktelser i neutralitetsförbundet.

    http://www.militarhistoria.se/artiklar/1800-tal/slaget-vid-kopenhamn/

    Så det mesta handlar nu som då om fri passaage mellan Danmark och Sverige, och är vad Natofrågan till slut kokar ner till, och ska man diskutera Nato, ska man diskutera utfallet för Ryssland om Östersjön blir inringat av Amerikanska örlogsmän under vattnet. Det är inte svårt att vara för nato, men man är en geopolitiskt oinsatt om man tror att man kan krympa Rysslands intressen ostraffat, och ska man syna, så bör man ha ett försvar, eftersom Alliansen valt att fortsätta nedrustningen, så är frågan om nato,, sä här direkt efter valet inte direkt att ta på allvar, det är mest partitaktik, hade man velat, hade man ju fått ut med detta före valet.....och tagit konskvensen under valet.

    Nu är det val i Finland och Samlingspartiet åker sannolikt på storstryk, sedan val i USA om 23 månader där inte ens högerpressen i Sverige vågar knysta om Republikanerna, och så har vi Israel parlamentariska soppa, och partiet med stort S som ska göra bot och bättring i Kurdfrågan, som till syvern och sist fällde Fälldinregeringen, och nu har våra partier låst sig i DÖ inför 2018, jojomen, detta blir spännande. S.W

    SvaraRadera
  39. I Svensk militärhistorisk atlas (från 2000) skriver Bo Hugemark (sid 22) så här inför 200-jublet av Wienkongressen:

    "Emellertid inträffade i augusti 1939 det motsatta, inte mindre olycksbådande; ett samgående mellan de två makterna, Molotov-Ribbentroppakten, en exakt parallell till Tilsitfördraget 1807. Följderna blev också likartade:
    Sovjetunionen fick fria händer i Baltikum och Finland"

    "Allierade framställningar om transiteringar genom Sverige av en expeditionskår till Finland avvisades (det egentliga syftet var att bemäktiga sig Kiruanagruvorna) Den test av Svensk säkerhetspolitik som en Sovjetisk ockupation av Finland hade inneburit undgicks genom fredsslutet 1940."

    "Kort därefter försämrades Sveriges strategiska situation drastiskt över en natt genom det tyska anfallet på Danmark och Norge den 9 april. Sannolikt räddades Sverige av att dras in endast genom att det Norska motståndet bröt snabbt oh de allierade undsättningsexpeditionerna misslyckades. Eljest hade krav på transiitering av tyska stridande styrkor genom Svefige knappast kunnat undvikas."

    "Under huvuddelen av kriget var den Svenska handlingsfriheten mycket begränsad"

    "Inför det annalkande krigsslutet arbetade Sverige aktivt för att att förhindra att det nordiska området efter kriget skulle dras in i ett stormaktspolitiskt högspänningsfält. Vi (Sverige) försökte påskynda ett finskt utträde ur kriget och förberedde militära operationer för att ingripani Norge och Danmark inför det förestående tyska sammanbrottet.

    Samma politiska strävan låg bakom Sveriges försök 1948 att skapa ett skandinaviskt försvarsförbund. Syftet var att hindra Norge och Danmark "att gå västerut", vilket skulle innebära att Finland förlorade sin suveränitet.

    Försöket misslyckades och de nordiska länderna gick skila vägar. Dock avstod Danmark och Norge från främmande basering och kärnvapen på ina territorier i fredstid. detta tillsammans med Finlands VSB-avtal och den svenska alliansfriheten med ett starkt försvar skpade en situation som kallades den nordiska balansen och som kan ha bidragit till att göra Norden till ett lågspänningsområde.
    Emellertid torde den tendes till ökad strategisk betydelse av Norden som kan ses från första till andra VK ha fortsatt och det kan ifrågasättas om ett tredje världskrig kunnat lämna Sverige (och Finland) oskatt och neutralt"

    Poäng: att diksutera nato, för och mot, är vitkigt, och handlar mer om att partiet med stor S tror att utredningar måste vara ändamålsstyrda (dvs lätt ickedemokratiska)

    Det skulle gå alldelse utmärkt att neutralisera frågan om nato - genom en utredning - i flera steg. Som de tär nu kommer spinhusen att segra, med sina infantliga frågor, är de för eller mot nato.... Nummer ett är att ställa frågan, antag att du övervägde att rösta för nato, utan att styra villkor för basering av kärvapen, långdistansmiser eller härbärgande av amerikanska U-båtar i Östersjön med tex taktiska kärnvapen. Om ett ytterligare närmande till Nato, innebär att Sverige rustar upp försvaret ordentligt, och håller vår eget territprium, så går det att vara för nato (och blunda för Finland), men att bara vara för, utan ett försvar, det är att vara ute ordentligt på hal is. Hur som helst ska fp överleva valet 2018 och KD med, och nuvarande nymoderater har inte bytt inställning ett dugg, (läs alliansens budget för närmaste fyra åren), så något stöd från allmänborgerliga väljare kan alliansen glömma, liksom Nato, tills man visar från vilka utgiftsområden man ska ta medel för att vara solidarisk med vår omvärld, men Fredrik är ju å andra sidan gränslös, vad ska vi då med Nato till?
    S.W


    SvaraRadera
  40. Hej Allan intressant att se dig stå och prata om ökande försvaranslag .
    Du ett tips Sverige behöver inga NYA UBÅTAR så länge den eller dom kan skjuta kryssnings
    missiler .Lägg ned dom spara pengarna en liten fråga varför har inte finland ubåtar ?
    Svar dom kan inte göra nåt .Som kryssnings plattform kan dom det .
    Ett tips till VI BEHÖVER INGA NYA JAS PLAN Vi behöver nya JAKT ROBOT MISSILER OCH INTE 5 UTAN MÅNGA TYP IRIS T
    Sverige behöver 200 000 hemvärnsmän med personlig utrustning .Plikt uttagen
    Om ni har ont om pengar bara en vit armbindel .Ingen uniform ,men grova skor .
    Ett bra vapen samt trdje generationens robotvapen av typen FIRE AND FORGET .
    Mot pansar och attack helikoptrar
    Samt ett luftvärns robotsystem för hela landet INTE BARA STOCKHOLM typ PATRIOT
    I detta secenario hade dom PBV 501 som du såg till att sälja till Tjeckiska företaget VOP-026 Šternberk
    KÖP tillbaka dom vi behöver dom .

    SvaraRadera
  41. Hej Allan
    Den största anledningen till att E måste byggas på återanvändning av komponenter från C/D, tror jag, är att Saab inte vill ha en massa C/D stående som konkurrerar med deras E. Att en framtida exportkund hellre väljer att köpa/hyra C/D från Svenska staten än att köpa nya E från Saab ser de som ett problem. Att återanvända komponenter från C/D och därmed skrota C/D löser deras problem. Den lösningen känns mer logisk och smart affärsmässigt, än konspiratorisk.

    SvaraRadera
  42. Jahapp, då har det ofrånkomliga inträffat.

    Den observation av främmande undervattensverksamhet i farleden in mot Stockholm, utanför den gamla oljelagringsanläggningen på Stora Höggarn, som den pensionerade överstelöjtnanten och hedersmannen Sven-Olof Kviman den 31 oktober dokumenterat och rapporterat har klassificerats som möjlig ubåt. MÖJLIG UBÅT - helt intetsägande.

    I media har vi kunnat ta del av hur diverse talespersoner uttryckt sig i insinuant förklenande och närmast misskrediterande ordalag i syfte att undergräva såväl det substantiella i observationen som rapportörens trovärdighet. Detta bedrägliga och förutsägbara förfaringssätt benämns internt myndigheten ”DAMAGE CONTROL” och uppfyller själen hos alla de informatörer som svärmar i försvarshögkvarterets oändliga korridorer.

    Möjlig ubåt, är i detta fall en politisk klassificering. Det är helt enkelt inte politiskt gångbart att försvaret vidkänner en sådan oförmåga, avseende den av internationell rätt statuerade skyldigheten för suveräna stater att hävda den territoriella integriteten, att ryska ubåts- och sabotageförband helt obehindrat medges i högervarv segla Lidingön runt.

    I egenskap av primus motor för Försvarsmaktens ominriktning i enlighet med den famösa ”långtbortistandoktrinen” med den dysfunktionella ”Insatsorganisation 2014” som målsättning samt ytterst ansvarig för de illa beredda inriktnings- och avvägningsbeslut vars konsekvenser nu står klara för alla, är den geostrategiska verklighen som den nu ter sig självfallet svår för överbefälhavaren att bära.
    Sannolikt förhåller det sig likaledes beträffande ställföreträdande insatschefen, som i sin tidigare befattning som marinchef stillatigande åsett hur sjöstridskrafterna i allmänhet och ubåtsjaktförmågan i synnerhet målmedvetet och metodiskt nedmonterats till förmån för anskaffning av diverse IT-system samt ökenkamouflerade pansarterrängbilar och fältuniformer. Det utgör dock ingen ursäkt.

    Hade det inte varit för kompetenta, grävande och ickekorrupta journalister som Ewa Stenberg och Mikael Holmström - som med oförvitlig integritet fortsätter publicera pinsamt hemliga uppgifter - hade allmänheten inte fått veta något alls om den fortsatta främmande undervattensverksamheten på svenskt territorium.

    Och våra omnipotenta parlamentariker, de står lika handfallna som någonsin…

    SvaraRadera
  43. @Galileo

    Är det någon som är förvånad?
    Det har hänt förut och kommer att hända igen...

    Rekommenderar den som vill ha en uppfattning i sakfrågan att först läsa Omöjlig Ubåt av Nils-Ove Jansson (ISBN 978-91-637-6684-8).

    SvaraRadera
  44. Fantastiskt med Kviman - en sann hjälte

    Kommentarer om vår parallella utrikespolitik

    - som korrespondens mot vår försvarspolitik,
    - om en del av vår säkerhetspolitik
    - som kokat ner till inrikespolitik

    genom att Sverige genom först Personsk taktik och sedan Reinfeldts fortsatta tirader, begåvats med ytterligare ett vågmästarparti, samtidigt som C, fp och kd snart är pulveriserade, där mp för 15 år sedan var otänkbara att styra över Svensk säkerhetspolitik.

    Det snygga i kråksången, att hela DÖ delvis är en kompromiss för att kunna hålla SD utanför säk.pol där SD i sin tur består av minst två läger. (blir det en ny delning)

    Det vi vet är att mp varit vågmästaresedan 1998 och lyckats påverka försvarspolitiken långt över deras valresultat, (utan att de inte behövt skylta med detta)
    samtidigt som mp numera (men alltså inte tidigare) på allvar uppfattas som ett parti för gökar och scharlataner,

    Mehmet är förstescharlatan (men klarar sig pga etnokortet), kulturminsitern (har fördel av både etno och genus och varandes "journalist), och klarar väl sig trots allt, men dessa väger ju inte upp chefstomtarna, Romson (som håller sig i skymundan) och Fridolin som kanske någon gång kommer ikapp, om han skaffar skägg.

    Så Sveriges (sossarnas) problem är att de är i gisslan med mp, och tack vare DÖ, så har s ingen stort val.

    Några datum:

    7/10 Generallöjtnant Jan Sahlestrand utses till statssekreterare

    17 oktober: Ubåtsjakten i Stockholms skärgård avslöjas.

    23 oktober budgeten presenteras, och är ingen ändring mot fastslagen linje avseende försvarsmakten, och pga att detta startar den stora budgetmatchen med nyvalskrydda, som utmynnar i DÖ….

    24 oktober, underrättelseoperationen avslutas i en eller annan form

    31 oktober, den Kvimanska observationen

    6 november 2014 (en vecka efter Kviman) skriver strilaren2

    För ett drygt år sedan motionerade AW om behovet av att öva Riksdagens krigsdelegation. AW påpekade att försvarsplanering återupptagits inom FM…. och att riksdagen kunde tjäna som ett föredöme. Dock föll motionen på det s.k. hälleberget.
    Motionen fick avslag eftersom någon krigsrisk inte förelåg och att övningar föreföll överflödiga.

    Mot bakgrund av det sistlidna årets händelseutveckling, upprepades motionen. Till AW glädje har krigsdelegationen fattat beslut om att öva.

    Det osannolika, väpnade angreppet inom överskådlig tid, framstår inte längre som lika osannolikt,
    17 december 2014 Peter Hultqvist

    ”Allan Widman har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att klargöra att IKFN fullt ut gäller och att FM inte fått några begränsade instruktioner för ingripande mot främmande ubåtar på svenskt inre vatten. Jag kan konstatera att IKFN-förordningen gäller enligt sin lydelse. Det är Försvarsmakten som har ansvaret att tillämpa regelverket.”

    Ja, Kviman borde få metalj av Kungen, men först påökt pension, Kvmans vakenhet har troligen ändrat rätt mycket, och man kan ju bara skratta åt sammanträffandet, med show-off framför just hans strand, det finns inte många sjötomter och villor i närheten.

    Det kan naturligtvis vara en slump, men om nu Fi verkligen vill bli upptäckta, så måste de ju hitta rätt ställe att skrämma ballarna av regeringen, veta att de kan komma undan och samtidigt bli observerade av rätt personer, som inte direkt sitter bakom spakarna på eldverkan :-)

    Att trolla bort Kviman kan bara den göra som kan trolla med knäna. S.W

    SvaraRadera
  45. Vad säger nu UD (Margot) i detta perspektiv?
    (och detta är inte ironiskt, hon har det inte lätt i soppan, och efter budgettrasslet med mp i knät, och ska jämföras med Persons pack :-) alltså Anna Lind var ju skicklig, men sen, både UD och försvarspolitiken sköttes illa, och var en av orsakerna till valförlusten (tex Tsunamin och krishanteringen), och det får nog tag ett litet tag att utvärdera Margot, men detta med "rädsla" och nationellt säkerhetsråd, kommer plötsligt i ytterligare dager...

    Margot Wallström 2a november (3 dagar efter Kviman)
    Kommenterar den upptrappade ryska militära närvaron i Östersjön:

    Nyligen fanns misstankar om undervattensverksamhet inne i Stockholms skärgård. Hur mycket oroar detta utrikesministern?

    ”– Det oroar både mig och jag tror också svenskar i allmänhet, liksom alla länder runt Östersjön."

    "Oron är parad med en lite CHOCKAD förvåning över att det var så här det blev, efter kalla kriget och alla försök att engagera sig i Ryssland. Vad ska vi tro?”

    ”Jag kan inte spekulera, men det är allvarligt att vi i dag sitter med någon sorts kremlologi liksom under kalla kriget och försöker gissa vad de ryska makthavarna tänker sig”

    ”– Vi måste tänka att vi ska ha kvar Ryssland som en stor och mäktig granne även i framtiden – hur vi ska leva med ett Ryssland när Putin säger att ”en björn frågar inte om lov”.

    Vägen framåt består av dialog och ”kraftiga markeringar”

    På frågan om Sverige ska ”skrämma björnen” svarar MW;

    ”Vi ska visa att vi tänker försvara vårt territorium och ingen ska behöva tveka om det. De ska veta att här är det stopp, och de ska veta det.”

    14/11 Presskonferens med Löfven, Hultqvist och ÖB.
    "Det är helt oacceptabelt" :-)

    ”Försvarsmakten kan bekräfta att en mindre ubåt kränkt svenskt territorium. Om detta råder inget tvivel, vi kan utesluta allt annat.”

    ”Sverige har utsatts för en grov kränkning av en främmande makt, säger Sverker Göranson.”

    ”ÖB säger att bevisläget är väldigt starkt, jämfört med tidigare bekräftade intrång på svenska vatten.”

    ”Utöver den bekräftade ubåtskränkningen har tre av varandra oberoende källor gjort observationer i skärgården på ytterligare aktivitet. Den informationen har den näst högsta trovärdighetsgraden i det system militären använder.”

    ”Tillsammans med YTTERLIGARE observationer och den bekräftade ubåten ger det oss ett mönster, säger Göranson.”

    Försvarsministern och statsministern betonar allvaret i det inträffade.

    ”Vi vet inte vem som ligger bakom”, säger Löfven som beskrev kränkningen som ”fullständigt oacceptabel”.

    – ”En motståndare ska aldrig kunna räkna med att uppträda ostört på svenskt territorium”, säger försvarsminister Hultqvist.

    ”försvarets operativa förmåga ska stärkas.”

    Statsministern understryker att försvaret har rätt att angripa en inkräktare med skarpa vapeninsatser.

    – ”Vi kommer att försvara vår territoriella integritet med alla tillgängliga medel”

    Ett säkerhetspolitiskt råd ska inrättas i statsrådsberedningen som leds av statsministern

    spridda skurar från pressen, f.f
    S.W

    SvaraRadera
  46. 16 november: Margot Wallström

    ”här är svenskar för första gången på allvar rädda”
    intervju genomförs före statsministerns presskonferens.

    SvD (artikeln uppdateras den 18 efter firma Löfven, Hult, och ÖB framträdande)

    Wallström talar förstås inte om någon ubåt – först dagen efter intervjun med MW ska statsministern och försvarsministern stå bredvid ÖB i Rosenbad och säga att det nu är bevisat att det skett en ”grov och oacceptabel kränkning” av svenska vatten.

    Margot Wallström ska ingå i det nya säkerhetspolitiska råd som Löfven berättar om. När Margot Wallström beskriver läget gör hon det i mörka färger:

    - det präglas i ovanligt hög grad av konflikter
    - våld och desperation.
    - IS terror i Syrien och Irak
    - konflikten mellan Israel och Palestina
    - ebolans utbredning och Ukraina.

    - Wallström har läxat upp USA
    - retat Israel genom att erkänna Palestina
    - sett spänningen mot Ryssland växa.
    - Högprioriterat Sveriges roll i FN.

    ”Sverige ska – som enda land i världen – bedriva en feministisk utrikespolitik. Den baseras bland annat på begreppet ”smart makt”

    ”Det innebär att utrikespolitikens verktyg kan vara såväl hårda som mjuka i varierande grad – den aktuella situationen avgör. Den halva av befolkningen som historiskt har glömts – kvinnor – ska inkluderas.”

    (dessa uttalande ska ses i ljuset av att det kunde bli nyval, och MW var tvungen att hålla Gudrun på plats, eftersom många unga tjejer tror på GUDrun, så detta med feministisk utrikespolitik är en inrikespolitisk tirad, annars skulle ju S fortsätta avrustningen i samråd med mp)

    Har vi gjort en tidsresa tillbaka till 1980-talet?

    ”– Nej, man kan aldrig gå tillbaka i tiden, bara närma sig något evigt nytt. Och inte vara rädd utan agera utifrån sina egna värderingar, idéer och ideal.”

    ”– Här är svenskar, för första gången, på allvar rädda. Rädda för Ryssland, för vad de ska ta sig till, och tycker att de är oförutsägbara och oberäkneliga och gör saker som är folkrättsvidriga.

    – Rådet ska ha ett brett anslag, det kan handla om
    - direkta militära frågor
    globala pandemier
    miljöhot med säkerhetspolitisk dimension

    – "Vi är ett fredligt land. Men ingen ska tvivla på att vi kräver respekt. Vi är beredda att agera för att värna vår alliansfrihet och våra gränser.

    ”– Om vi är rädda – så är det ju ingenting i jämförelse med hur balterna känner sig. Det har skett en rad provokationer mot de baltiska länderna, som stör oss väldigt mycket.”

    I en uppmärksammad SvD-intervju i somras talade Markov om ”russofobin” i västvärlden.

    ”– Det är klart att man inte ska ha någon fobi. Men vi måste ju döma länder och människor efter vad de gör”

    ”– Dessutom signalerar vi att vi vill ha en bra granne, en fredlig granne. Och att vi är intresserade av en dialog, vi måste tala också med dem vi inte håller med. Då förutsätter vi att den vi talar med är förutsägbar och spelar efter samma regler.”

    ”– Vi ska följa det finska exemplet, och vara öppna med att offentliggöra kränkningar.”

    ”– Vi visar att vi håller koll på det här, att vi kommer att försvara svenskt territorium och att vi inte accepterar det här. Det är en skarp protest som vi framför.”

    25-26 november: Resa till Ukraina. Wallström hyllar Carl Bildts engagemang.

    27 november ÖB ges (officiellt) förlängt förordnande

    15 december: Rysslands ambassadör kallas till utrikesdepartementet med anledning av att ett ryskt signalspaningsplan varit nära att krocka med ett SAS-flyg.

    f.f
    S.W

    SvaraRadera
  47. 7 januari, intervju i DN
    Balansen mellan engagemang i närområdet och intresset för världen utanför. Regeringen har utlovat en aktiv svensk utrikespolitik med drag av Palmeerans solidaritet med 3e världen med Sverige som en stark och självständig röst i internationella sammanhang.
    - Fokus på FN
    - nya direktiv om nedrustningssammanhang
    - Engagemang för partners som har saknat Sverige
    som en röst
    - hårdare engagemang i nedrustningsdebatten.
    - anmärkningsvärt att den förra regeringen röstade
    som man gjorde
    - alla glada för att Sverige, Finland m.fl. nordiska
    länder står upp för nedrustning.
    - en bild av Sverige som demokratiskt, öppet och
    jämställt och solidariskt.
    - Sverige är en humanitär stormakt
    - ett egenintresse att bekämpa fattigdom och ta itu
    med klimatfrågan.
    - Det är ett egenintresse att bekämpa terrorismen.
    - Svensk militär ska utbilda kurdiska styrkor i norra Irak
    - De största säkerhetspolitiska hoten kan komma att bli
    klimatfrågan.
    - Det kan handla om hoten mot informationsteknologin.
    - Det kan handla om pandemier.
    - vi har dessutom ett aggressivt Ryssland som har
    annekterat Krim.

    Tidigare regeringar har pekat ut klimatfrågan som det viktigaste hotet för ett antal år sedan

    "– Det blev för mycket. Man skulle hantera både detta och Ryssland och Ukraina."

    Tidigare regeringar har rustat ned det svenska försvaret in på benet.

    Natomedlemskap är ju inte svaret på den frågan.

    Nu måste vi göra vår läxa eller vår uppgift som är att faktiskt se till att vi kan försvara oss.

    Det har alltid varit en del av vår alliansfrihet.

    Men vi har inga säkerhetsgarantier när vi inte är med i någon allians?

    – Men vi har solidaritetsförklaringar från EU.

    Vi jobbar med Finland. Vi samarbetar med Nato och det var socialdemokratiska regeringar som tog initiativ till det. Vi är långtifrån ensamma.

    Sverige måste tala om för ryssarna gång på gång att deras beteende verkligen har skapat en oro i Europa.

    Framför allt att inte låta Ukraina behålla rätten till sitt territorium.
    Vi fortsätter att protestera.
    Vi gör det via sanktioner.
    Vi anser att de fungerar väl gentemot Ryssland.

    De anser att detta är deras intressesfär och att de har rätt att ta Krim och ingripa mot ett Ukraina som vill fatta självständiga beslut om vad de vill höra till.

    Det är mycket allvarligt och helt oacceptabelt.
    Tyvärr har deras sätt att argumentera väckt helt nya funderingar.

    Du väckte rätt mycket uppmärksamhet när du sa att det finns en rädsla hos en del svenskar för Ryssland.

    – Det finns hela bredden. De som faktiskt har uttryckt sig på ett sätt så man kan säga att de är rädda. De flesta är förmodligen kanske oroliga över vad som händer. Det finns de som bara är förbannade och säger att nu gäller det bara att kämpa emot. De som är helt likgiltiga. Men

    Ryssland ska inte bestämma vad vi ska säga eller hur en svensk utrikesminister ska välja sina ord, det vill jag betona.
    Var finns utrikesminister Wallström i det här spektrat?
    Sverige ska inte låta sig styras av rädsla.
    Vi ska jobba.
    Vi ska göra skillnad.
    Vi är doers, vi som är här just nu

    slut citat MW för närvarande
    S.W

    SvaraRadera
  48. Kanse lite många utdrag från Margot, dock ska det sättas i perspektiv, Skipper skrev ju inlägget "nytt normalläge" och gav lite perspektiv, och nu har vi mer indikatorer att lägga på banan. Sätter man upp uttalden från MW och CB parallellt med vad som skett i Ukraina och samtidigt följer försvarsdebatten, så är det rimligt att anta att regeringen har utomordentligt liten handlingsfrihet, vilket påverkar baltstaterna och Finland. Och frågan är då om DÖ kan hålla, den ger ju SD ganska mycket makt, eftersom Fi kan fortsätta att showa runt och peka näsa - och det är väl rätt åt oss misstänker jag. Inte ens Reinfeldt som gjort lumpen och hade en svärfar som var lärare i strategi, klarade av att se ovanför sin egen dagsaktuella kalender.

    När nu Sjöstedt klurat ut detta med nato-omröstning, så kommer spindoktorerna att dra öronen åt sig, så länge Fi håller till i Ukraina, och vi sitter med skägget i brevlådan, så kommer ingen våga utlysa en folkis, och med S mot, så återstår försvaret i kommande budget, och ska man ge S ett tips, och det vill man göra för att pina nymoderaterna, så är det att en högerregering som sänker skatter, genom att ägna sig åt feministisk utrikespolitik (no hard power), dvs fortsätta med grönsaksliberalsmen, inte kommer att gå så bra i nästa val, och eftersom väljarna från höger inte längre verkar gå att stigmatisera avs SD, så kommer DÖ att gynna SD 2018. S.W

    SvaraRadera
  49. Efter att första ha levt med Persson, sedan Reinfeldts obegripliga högtravande Schlingmanska svenska och Annnie Lööfs obegripliga luftpastejer under taket på samma PR-konsultenter som nymoderaterna, som ligger nära Gudruns ytterligheter, så har det hänt något med språket. Tom journalisterna anstränger sig, med en underbarn blandning av dels konkret närvaro i det beskrivna, dels en snygg baklängesirnisk ton, som gör att det går att tala om även svåra ting, utan att hamna i 4-åringstrotsretorik.

    Ur FROnytt från december. Poäng - språket.

    Det har hänt något, och Hultqvist har tagit ledningen, Löfven håller på att växa i kostymen, dvs när han är van vid ämbetet, och det tar ca ett år att acklimatisera hjärnan, så kommer han att börja tala utan manus, och då kommer kommer han att kunna smida medan järnet är varm, vilket är central, om man ska beskriva verkligheten. Det är bara att se och lära, även om Björklund som officer och Hägglund tyvärr (ännu inte) fått spin för den nya tiden. Verklighetens folk var lite för tidigt, vindkantringen hade inte börjat, men sedan började gudskelov Angeles gapa på allvar, och då vände det, alla privata virkföretag är inte bra, att alla välutbildade blå föräldrar i Stockholm och norrförort håller sina ungar i kommunala skolor, väl medvetna om att det inte är betygen som är viktigast, utan kunskapen.
    Studera språket – hur man går hem hos kollektivet.

    Läser försvarsministern FROnytt?
    -Ja det gör jag.

    Försvarsministern säger ”vi” när han pratar om

    Försvarsdepartementet
    OCH
    Försvarsmakten.
    Det är något helt nytt

    Jag tycker det är viktigt att markera
    att det inte är vi och de där borta
    på Lidingövägen

    Det är inget märkvärdigt, det är så det ska vara.
    Vi blir starkare och tar bättre beslut om vi har konsensus.

    Du valde att rekrytera general Jan Salestrand till statssekreterare?
    Han har stor kompetens och kunskap
    samt har kanalerna in i högkvarteret OCH
    Försvarsmakten. Det förstärker vårt
    förtroendekapital.

    Vad betyder den folkliga förankringen för dig?

    Kan inte nog poängteras hur viktigt det är.
    De frivilliga försvarsorganisationerna med
    sina dryga 400.000 medlemmar betyder
    oerhört mycket.

    Engagerade, kunniga med specialkompetenser,
    Också viktigt att ni får utvecklas.
    Snart kommer jag att bjuda in alla för en dialog.
    Jag ser fram emot att träffa alla.

    De senaste provokativa
    närgångna kränkningarna
    påverkar oss och är något
    vi får ha med i bedömningarna
    när det gäller vårt försvar.

    Du har sagt att det inte blir något tillägg eller ändring av försvarsberedningen?

    Nu ska vi ta ett inriktningsbeslut 2015
    som bygger på föbers slutsatser.
    Vi är sex partier som står bakom beredningen
    och det är viktigt och bra med ett brett försvarsbeslut.
    Men inga tillägg och ej heller en ny beredning.

    Vi har ett väl fungerande partnerskap med NATO
    vi stärker och utvecklar vårt samarbete med de nordiska länderna.
    Nästa år är vi ordförande för Nordefco.
    Vi är ett uppskattat och respekterat samarbetsland
    med högteknologisk kunskap

    Kommer det bli mer pengar till försvaret?
    - Det gäller att ha en realistisk syn och inte skönmåla saker och ting.
    - Vi måste jobba med ekonomin.
    - Jag kan inte lova en dans på rosor.
    - Försvarsmakten står inför många utmaningar
    - Personalförsörjningen är bara en.
    - Det finns ett stort rekryteringsbehov.
    - Även materiel behöver ses över

    MSB kommer att ligga under justitiedepartementet.
    Betyder det att det blir några förändringar
    för de frivilliga försvarsorganisationerna?
    Vi gör den här rockaden
    för att det är naturligare att MSB och Kustbevakningen
    ligger under detta departement.
    Det kommer inte ske några förändringar i negativ riktning.

    Källa
    https://www.fro.se/images/fronytt/pdf/fronytt_4_14.pdf
    S.W

    SvaraRadera
  50. Jmfr Reinfeldt, som ansåg att FM var ett särintresse, och samtidigt ville inkludera hela världen i Sverige, utan gränser och ansåg att Ryssland var oproblematiska.
    Att sakta men säkert lägga över civilförsvarsuppgifter till justitiedepartementet är smart, det innebär att försvarsbudget navslastas, eftersom alla journalister och övriga förståsigpåare ständigt talar om försvarsutfiter om utiftsområde nr 6, när själva försvarsmakten kanske står för hälften, beroende på hur man räknar med JAS, som är ett industriprojekt, och något som ger spin-off på riktigt, för civilt näringsliv.

    Nja, ska man använda blod, svett och tårarspråket, så fungerar det, om människor känner igen sig, och sannolikt kände inte alla igen sig i Schlingmanianskan, som gick vilse. Om ett år är AKB varm i kläderna, och då får vi se om Lööf hakat på, hon har redan skärpt sig och verkar vara uppmärksam. S.W

    SvaraRadera
  51. Gustaf Wasa sa...

    Sverige kan lära sig mycket av Finlands undervattensförmåga. Finland har i sjuttio (70) års tid varit tvungna att klara sig utan ubåt, torped samt ubåtsjakthelikopter. Och Finland kommer inte inom de närmaste tio (10) åren att förfoga över vare sig ubåt, torped eller ubåtsjakthelikopter. Likväl måste de hantera en förhållandevis lång och av undervattenshot utsatt kust.

    Vad än Finland gör, så finns det förmodligen lärdomar att dra för Sverige. Och det handlar inte bara om att de behållit från Sverige levererade ELMA-antiubåtsgranatkastare och RBS 15, som kustrobot även fast Sverige skrotat sina egna exemplar av bägge dessa system.

    - Är vi i Sverige beredda på att svälja finländsk medicin även om den är aldrig så besk? Eller väljer vi att fortsätta vara världsledande inom undervattensförmågeutvecklingsområdet i vidare försvarsindustriella termer och inriktar oss på ubåtssamarbete med Australien och bi-statisk ubåtsjakt med oss själva realiserad i fem (5) exemplar HKP 14B?

    I det senare fallet, så synes det överlappande och ömsesidigt gemensamma intresseområdet av denna skribent vara tämligen begränsat. I vart fall i termer av faktisk operativ krigföringsnytta. Inrikespolitiskt kan självklart gemensamma finländsk-svenska undervattensunderrättelseoperationer vara nog så medialt intresseväckande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svårt för oss att tillämpa finska lärdomar såvida vi inte flyttar våra basområden och andra viktiga punkter till Finska viken... Terrängen har betydelse.

      Radera
  52. Kanske lite nördigt med modern historia, men faktum är att det finns en relation mellan politiken och försvar/krigsmakt, som aldrig går ur tiden, och att just "erfarenheten" av kriget, är en central del för politiken, som det nog framgått vid detta lag, är de som för befäl över militärer, och sätter upp mål, vilket tex debatten om drönaren Margot satte fart på, ännu mer explicit blir det med Gudrun, för att inte tala om Annie, men faktum kvarstår, i Ryssland är diskrepansen mellan politisk ledning och militär liten, och i Sverige är den stor, och därmed blir även säkerhetspolitisk debatt en smula lurig. Göran P är ett exempel, Leni B ett annat, Fredrik R ett tredje och Tolgfors ett fjärde, dvs gapet mellan politiken och militären, är en medveten politisk handling, när sedan journalister ofta rä lite gröna, och de gröna är frihetliga liberaler med rätter i Svenska freds, så är det klart att det kan panga lite, om man beaktar att vänsterpartiet inte var betrodda, och att partiet med stort S hade en viss misstro mot militärer som alltför reaktionära och mörkblå, och naturligtvis finns denna "dynamik" nedärvd även i andra system, i EU och i USA, så ska man diskutera Nato, vilket man ska, så är det rimligt att fundera lite p vilken sort doktrin inom tex USA-admin, som man lutar åt, det är ju inte direkt någon klappad och klar allians som man har att ta ställning till, och en Natoutredning som är seriös, skulle väl just kunna ta tag även i svårare bitar. Det har skett en betydande omsvängning av (S) från Carlsson till Persson, som sedan accentuerades sedan Persson blev medberoende till mp, sedan blev det lite kaos i rörelsen, och sedan ser vi en återkomst för de gamla sossarna, från 80-talet, vilket man måste ha översyn med, det tar lite tid att formera linjerna, med vänsterpartiet gömt i garderoben, och mp som en ofrivillig "allianspartner" i brist på andra att ligga med. En natoutredning, rätt upplagd skulle kunna ställa till ordentligt förtret för mp, eftersom partiet inte vill införa värnplikt, inte vill ha ett Svenskt territorialförsvar, varit med om att lägga ner civilförsvaret, vill fortsätta att minska resurserna till FM samt samtidigt öka det internationella engagemanget, inkl försvarsinsatser. Här inses att MP under en utredning måste ta ställning, vill man då heller inte vara med i Nato, så kanske partiet ska förklara för väljarna hur man tänkt sig det hela, eftersom nya m, utstuderat, såg till att ligga med mp i försvar och migration, och sas skapat en inrikespolitisk härdsmälta, som givit jordmån för SD, och därmed för DÖ. En natoutredning, upplagd rätt, i flera delar, som tar vid där den Personska SOU om IB slutade, skulle mycket väl kunna fungera som "utbildning" för folket, och förklara balansgången. I nuvarande debatt, där nya m avlövat försvaret, och börjar krysta om Nato, riskerar det att bli en backlash, och det är inte rättvist mot uppdrags-givaren, valmanskåren. Utgångspunkten, innan man för en debatt om Nato, måste vara att först så ser man till att kunna försvara sin egen plätt hyggligt, det är just frånvaron av vakum, som bygger stabilitet, sedan, när man kan försvara sin egen plätt, så ser man till att man kan agera i närområdet, vilket i vart fall förr var definierat geografiskt och geopolitiskt, och sedan, när man klarar av detta, så kan man fundera på vilka konton som blir över för att köpa ökenkängor för. En nato-utredning skulle även behöva grotta ner sig i industripolitik, vilket plötsligt blir en vidare ekonomisk "grand strategy" - fråga. S.W

    SvaraRadera
  53. vänder man bara på frågan (om Nato), och ger ett råd till stirriga sossar, som tror att en utredning på förhand måste vara att "ge efter" eller skicka en signal, så har man nog inte riktigt hängt med, decennier av dubbelbottnad sossepolitik, har ju gjort alla förvirrade, och Perssons nya försvarsdoktrin, med endera USA endera EU, och att vända Tyskland, Polen och Baltikum ryggen, var kanske trevlig för stunden, och firade sina triumfer, men om nu s ska återgå till någon slags gammal hemvävd doktrin, som vilar på Hammarsköld och Co, så bör man förklara varför man inte är för nato, och det gör man genom att just utreda nato, för nato är trots allt en del av den gamla säkerhetslösningen, och om detta kan man inte längre ljuga, annars lämnar man dörren öppen för en "feministisk utriksepolitik" med Gudrun och Romson, och ärligt talat förtjänar inte försvaret, civilförsvaret och den allmänna ordningen i närområdet mer utopiska galenpannor. Utred i flera steg, och utred framför allt den "natoliknande" situation vi befinner oss i, och vad detta innebär utan ett eget försvar. S måste endera ta ställning för Nato, eller öka anslagen, och då måste de spara p något annat, och med MP i båten kan man ju undra. Om nu bara Sjöstedt är på hugget, så är han inte bara för värnplikt, utan även för en nato-utredning :-) som sagt var tar vid där Perssons uppgörelse med IB tog slut, och då får vi nog tom med med Jan G igen i hetluften....

    En natoutredning ska kopplas till vår försvarspolitiska och säkerhetspolitiska idé och ha sådan intelektuell höjd, att den blir ett redskap/hjälp för en dito o Finland, efter deras val, där vi får anta att Centerpartiet kanske får mer S i båten?

    En svens utredning bör ges direktivet

    "nu utreder vi vi en gång för alla varför Sverige (och vi i partiet med stort s som var samma sak) inte vill att vi ska vara med i Nato i fredstid, men bädda för nato i krigstid och gå med i nato samma dag det blir hett, och inte går med i nato, om vare sig Finland eller Baltstaterna är hotade. ungeför så bör man kunna skriva i sina direktiv, att den egna ståndpunkten varit, och sedan ska ju en "bred" natoutredning inte komma fram till något förslag, utan utgöra grund för det borgliga blocket att vilja eller inte vilja utlysa en folkis, och eftersom de nog inte vill det, och om korten kommer på bordet med fakta, så får man nog tänka att de flesta väljare, med fakta p bordet, träffar bättre beslut än våra politiker, som ju kan misstänkas ha ett egenintresse av den ena eller andra hållningen.

    Utreder man mer offentligt, de bakomliggande (inrikespolitiska och utriksepolitiska) motiven till att agera i FN, och agera enligt den gamla (även blåmilitära) doktrinen att minska på spänningen i Östersjön, genom att hålla gränsen och att inte heller släppa in USA/England på vår spelplan, så kanske detta lugnar Ryssen lite, vilket stärker vår säkerhet. Om jag vore Ryss (eller svensk väljare) är ju Perssonsossarnas och Reinfeldtsmoderaternas säkerhetspolitik rena grön-gröna röran, och därmed ett nytt blå-gult lag, som kommer spela vass klappklapphockey om 4 år.

    Problemet med en Natoutredning är att den kommer komma fram till en rad sanningar, om kostnader, aningen ser man verkligheten som ett problem, eller inte, och antingen ger man SD mer eld eller inte. Det enda som inte fungerar är strutsmetoden. Med en natoutredning ställs frågan om resurser, samtidigt som det är rätt klart med en stid mellan syd och Nord i EU, inkl stridsgrupper. man bör bädda för att Eurozonen bara kan bli en federation eller spricka avs Euron, och då hamnar Östersjön och Ryssland ändå mer i fokus, inkl Finland. S.W

    SvaraRadera
  54. Situationen (verkligheten) behöver en stabil säkerhetspolitik, hand i hand med Finland, till detta spelar ekonomin. Grekpapper och alla övriga BIG-PISS-papper är överförda från bankerna till skattebetalarna, och frågan är hur stor del av framtiden som ska intecknas med nordeuropas skattebetalares "skattelojalitet". Det går att misstänka att ingen kommer betala tillbaka lånen, och att sydeuropa därmed förväntar sig avskrivningar. krig är icke sällan handelskrig eller valuta/skuldkrig, och någon solidaritet med Baltstaterna från syd är icke att förvänta.
    Som CB skriver på ADD så verkar stridsgrupperna i EU inte fungera, av inrikespolitiska utrikespolitiska skäl, dvs politikerna vill kunna kommendera egna trupper utrikes, och inte vara beroende av en tex iditoisk Svensk befälhavare, där har vi sas temperaturmätaren, på vad politiken har militärer till ytterst.

    Att vara med i Nato kräver ett starkt försvar, eftersom vi förväntas kunna täcka upp själva, och ge bidrag till tex Baltstaterna, att inte vara med i Nato, kräver ett ännu starkare försvar, och här blir det intressant, för om S inte vill vara med i nato, så måste man ha en väldigt bra plan för att gå till val enl DÖ 2018 med mp, som vill lägga ner försvaret, och inte vara med i nato, och vara med och leka på den internationella scenen, i miljöfrågor.... som bara kommer att prioriteeras ner, pga ekonomisk härdsmälta.

    Poängen, den säkerhetspolitiska, av att vara med i nato - är väl nödvändig med nurvarande anslag och blå/grön försvarspolitik sedan 2009.

    Men minskar vi spänningen, och rustar upp, och utreder för- och nackdelar med Nato, genom ett folkis, så innebär detta realpolitiskt att vi så klart går med i nato samma dag som Ryssen anfaller, (som är den gamla doktrinen), eftersom alternativet av att vi skulle få medlemskap skulle vara just att Ryssland får ett litet övertag mot Norge/Danmark.

    Ska vi inte vara med i Nato, måste vi ha värnplikt och en försvarsindustri, om sossarna nu utreder detta och förklarar detta, så blir det vajkalle avs målkonflikt för alla smyggröna journalister som inte vill vara med i nato, inte vill att EU ska bli en federation, behålla Svensk handlingsfrihet och föra en egen röst i "världen" och det kan man inte, utan ett totalförsvar, och det kostar :-)

    En natoutredning skulle rätt utformad kunna steka mp all världens väg, rakt i famnen på nymoderaterna, eller i vart fall kunna neutralisera SD:s framfart valet 2018, eftersom en Natoutredning som, om alliansen framhärdar med sin natoretorik, innebär folkis :-) och därmed indirekt möjlighet att rösta mot nato = starkare försvar :-)

    Mp är inte vågmästare, och SD är vågmästare, verkligheten utanför oss, kryper oss in på skinnet, och genom DÖ är mp lite inpassade i ett "block" som de kommer att kvävas av, p samma sätt som fp och kd.

    och tom SD skulle kunna lösa en del av sina interna strider mellan de "nationella" och de "internationella" vilket borde vara etablissemangets dröm, att få SD att ta ställning för eller mot nato och för eller mot EU/Euron. Även här kan S vinna poänger, ty utreder man inte frågan, den säkerhetspolitiska, så uppstår vakum. S.W

    SvaraRadera
  55. Nä, att S inte vill utreda nato, beror kanske mest på att man inte hunnit tänka klart i det inrikespolitiska kaos som rådit, och att man internt håller på att ömsa skinn, tillbaka från Persson till Carlsson.

    En natoutredning (eller Alliansutredning som den bör heta) kan neutralisra frågan inför valet 2018. Sätter man igång nu, blir den klar till Almedalen 2017 och påföljande FoF 2018, och inte efter, som Bertelmans utredning, och därmed kommer det att få att föra en hederlig begriplig debatt i sak, och under tiden hinner USA gå till val, bara detta kommer att påverka utredningen i sak i sina slutsatser, eftersom det kommer att avgöra en del avs Irak/Syrien/Iran etc.

    Om inte S utreder frågan seriöst, eller duckar som Reinfeldt, så finns det helt enkelt inte resurser för försvaret, eller så harmp har veto, och då kommer ändå S att förlora valet 2018 :-) I vart fall kommer SD att gå som en raket, och det är nog tyvärr bara detta "hot" som ger resultat, inte att våra folkvalda gör något på förhand proaktivt, av sig själva, för att förebygga katastrofer, och vinna fred, i enlighet med uppdraget från medborgarna.
    S.W

    SvaraRadera
  56. Jo, lite perspektiv från Stefan Ring runt 2001, då Perssons pack höll på att lägga om rodret inför 2002, dvs om distkinktionen mellan politiken och krigsmakten (insatsstyrkor enl den moderna anpassa retoriken)

    Angående olika synsätt och detta med eller utan marktrupp, det är svår med en "feministisk utrikespolitk utan att vara på marken, det insåg tom Weinberger och Reagan :-)

    Då gäller samma resonemang från lede Fi:s synvinkel, vid bedömning av agerande vid operationsplanläggning...?

    Några enkla slutsatser av Ring (nedan) och detta var före Powel slutade, och långt före McCrystal genomförde sitt klassiska "myteri".
    S.W

    SvaraRadera
  57. USA vs Irak - trovärdigt hot?
    http://www.aff.a.se/vf023_33.htm

    "I skrivande stund har Irak gjort eftergifter inför hotet om militärt angrepp.

    Vad kan hända om den irakiska förhalningstaktiken fortsätter?

    Trots de delade meningarna om det lämpliga genomföra ett anfall är det få som inte tror att USA rent militärt skulle kunna krossa Irak. Problemen är helt av politisk natur.

    USA:s relation till FN har också lyfts fram av några debattörer. Bland annat har den förre amerikanske utrikesministern James Baker argumenterat för ett agerande som i hög grad överensstämmer med hur USA handlade under Gulfkriget.

    Det finns dock en tydlig misstänksamhet inom den nuvarande amerikanska administrationen mot FN.

    Genom att låta FN vara med i beslutsprocessen kan USA tappa kontrollen över utvecklingen och hamna i ett läge där ett militärt angrepp blir uteslutet. En situation som vore inrikespolitiskt förödande för Bush-administrationen.

    Istället signalerar man att agerandet mot Afghanistan och Irak är USA:s nuvarande sätt att lösa säkerhetsproblem.

    USA skall då ha handlingsfrihet och kontroll. Allierade skaffar man sig genom bilaterala kontakter inom ramen för "a coalition of the willing".

    Det finns flera olika militära optioner för USA, men det är framförallt följande tre metoder som diskuteras.

    1. En möjlighet är att använda flygstridskrafter på det sätt som skedde under Kosovokriget.

    2. En annan är en insats med en markstyrka om ungefär 50 000 man ("Desert Storm Light") som kräver cirka 20 dagars förberedelser från beslutstidpunkten.

    3. Den tredje är ett massivt anfall, där huvudstyrkan består av markförband på 250 000 man ("Desert Storm II"). Detta alternativ bedöms kunna utlösas cirka 60 dagar efter beslut.

    Snabbhet eller överlägsen styrka?

    I den amerikanska militärledningen finns det ett motstånd mot denna lösning. Dels är det ett riskfyllt projekt, fjärran från den princip som Powell varit med att lansera * där "overwhelming force" är ett ledord

    dels finns det inom den amerikanska armén en rädsla för att betydelsen och därmed behovet av tunga markstridsförband alltmer skulle ifrågasättas.

    Istället lyfter man fram det alternativ som bygger på en stor markstridskomponent. En variant av "Desert Storm II", är att detta alternativ genomförs med en lång uppladdningstid.

    Politiska lösningar skulle då, i skuggan av en uppväxande amerikansk militär närvaro, kunna få ett ökat stöd.

    Samtidigt finns hela tiden möjligheten att övergå till ett angrepp. Nackdelen är att en sådan lösning är mycket kostsam och låser upp stora militära resurser under lång tid.

    En sådan militär uppladdning kräver en fullständig politisk seger, annars blir det näst intill omöjligt att inte använda de militära resurser som står insatsberedda.

    Möjligheterna för den politiska ledningen att kompromissa blir då mycket begränsade.

    Motvilliga militärer
    Samtidigt finns det en växande klyfta mellan de soldater som skall göra grovjobbet på stridfältet och det nationella ledarskapet.

    Inga i Bush administrationen, förutom Colin Powell, har krigserfarenhet.

    Ingen av de ledande politikerna har heller barn som tjänstgör i amerikanska försvarsmakten. Detta förhållande är unikt i USA:s moderna historia.

    Denna gryende misstro mellan civila beslutsfattare och militärer blir förstås än mer akut då militära resurser skall användas som ett offensivt säkerhetspolitiskt instrument.
    Konsekvenserna kan bli att försvarsmakten driver sin uppfattning helt med Powell-doktrinen som grund.

    Vilket betyder att ett tidigt amerikanskt militärt deltagande i inledningen av en konflikt kan omöjliggöras."

    f.f
    S.W

    SvaraRadera
  58. *
    Powell-doktrinen bygger på de tankar som den tidigare försvarsministern Caspar Weinberger presenterade 1984.

    1. Är konflikten av vital betydelse för USA?
    2. Är tillräckliga resurser avdelade?
    3. Är målen tydligt definierade?
    4. Finns acceptans för de påfrestningar som uppstår?
    5. Kommer opinionen och kongressen att ge stöd?
    6. Har vi uttömt alla andra möjligheter?

    S.W

    SvaraRadera
  59. Stafan Rings svar är kanske ändå mer intressant
    http://www.aff.a.se/vf024_34.htm

    - Komplexiteten och storleken på den amerikanska statsapparaten skapar ofta spänningar och maktkamper mellan olika aktörer.

    - Detta förhållande gäller också relationerna mellan politiker och militärer.

    - Ändå finns det i den amerikanska militärledningen en oro för att den generation politiker som under det senaste decenniet övertagit makten, i de flesta fall saknar de direkta upplevelser av strid som många fick i den generation som deltog i andra världskriget.

    - Om man som soldat skall skickas runt i världen för att delta i olika konflikter, är det naturligt att fundera över om de politiker som fattar besluten, har förståelse för den miljö som de militära förbanden skall verka i.

    - Förmågan att snabbt sätta in militära förband påverkas självklart av vilken militär doktrin som en stat väljer.

    - Möjligheterna att göra snabba, begränsade insatser tidigt i en konflikt, vilket kan vara avgörande för att undvika eskalation, kan försvåras av militära krav på stora insatser.

    - Detta är dock inte samma sak som att en militär-ledning skulle sabotera politiska beslut.

    - Synen på användningen av militära förband kan dock påverka den politiska utvecklingen.

    - Oviljan att använda marktrupp, eller åtminstone hota med marktrupp under Kosovokriget, är ett sådant exempel som bland annat Wesley Clark behandlar i sin bok "Waging Modern War".

    - Kravet på "overwhelming force" är dock inte alltid negativt.

    - Colin Powells krav på storleken av den militära uppladdningen före "Desert Storm" bidrog i hög grad till den snabba segern 1991.

    Så kombinerar man "resurskravet" med marktruppskravet, dvs att kriget mycket väl kan vinnas i luften, men bara freden kan vinnas på marken, samtidigt med Powell-doktrinen där 3an är mest vitan (demokratiskt) och 2an därefter, dvs har man inte resurser, så ska man inte ge sig ut på krigståg 4an är väl lite internt inom försvarsmakten, att väljer man mål och tar reurser, så stryker ngt annat på foten, och 6an är väl kopplat till 3an? Detta med demokrati och opinion, är nog mindre viktigt har man med sig parlamentet på målen, så går opinionen lättare, och har maninte med sig parlamentet, så blir det intrikespolitik av utrikespolitiken, därmed sätts agendan hur högsta chefen agerar, har man inte med sig parlamentarikerna på målen, måste dessa förbli hemliga. S.W

    SvaraRadera
  60. Vem är denne S.W som har kapat din sida, Allan?

    SvaraRadera
  61. Lästips, för vilsna partistrateger

    I N S I K T OC H H A N D L I N G
    Volym 23 (från 2010)
    Temanummer om
    vetenskapligt ethos
    i efterkrigstidens Sverige

    Även om artikeln är 10 år gammal och är skrvin av prof emeritus i teoretisk filosofi Ingvar Johansson
    (tillika före detta Marxist), så har den bäring tom på moderna databaser, och interoperabilitet, i vart fall den semantiska. Interoperabilitet som tekniskt vidkommande är lätt, med rätt grupp uppfinnarjockar, problemet är organisatorisk och juridisk operabilitet, här går det åt pipsvängen, om inte de högst upp begriper sig på semantisk op, och då kan det mesta gå åt skogen, det hade aldrig kunna hända med de gamla moderaterna eller de gamla sossarna, med ett arv från Hägerström och Phalen (ytterst Husserl), vilket kopplar samman "världen" till dagens dataontologier, och varför NBF "har förbättringspotential"

    Artikeln på sid 115 rymmer vissa klarsynta insikter om hur man skulle kunna tänka, om det ska gå bättre i nästa val, för tex folkpartiklarna, ifråga om språket.

    Det är en fråga om realism eller idealism, dystopi - utopi, Aristoteles eller Platon. Vem som vinner valet vet man inte riktigt, men alla vet vem som vinner, på riktigt, både när det är val och när det smäller, när det är opinionsbildning, är ingenting på riktigt, inkl vävenkäter.

    http://www.fil.lu.se/uploads/media/Insikt_och_handling_vol._23_-_2010.pdf

    S.W

    PS snälla troll håller sig hyfsat hovsamma mot slutet av kommentarsfälten, längst ner i trossen, och försöker ge insikt eller utgå från handling, då kallas det inte på vedertagen Svenska för kapning, utan eftersläntrare. Kommenterna längst bak i kön behöver ingen läsa, det är när allt kommer omkring passé. D.S

    Riktiga troll (eller oroliga opinionsbidlare) brukar endera hålla till högst upp, eller sprida/så tvivel.

    Just detta lilla troll utgår från en enkel hypotes, var sak har sin tid. Alliansen innebar regeringsskifte, men valvinsten kom av perssons misstag och leda. Den nya Alliansen la sig nära s och mp, för att bli störst, och sög upp allt syre. Vill småbrogarna sitta vid bordet och få småsmulor, och åka ur Riksdagen, medan SF går som en raket, eller ska man blicka framåt? Det är ingen utopisk tanke att försöka boma in nya M åt höger, och vill de inte vara där, så tar någon annan utrymmet, men nya M har per definition gjort mittenfältet till en krigsson, och då förlorar någon annan. Så länge nya M håller sig kvar, för att nå statsministerposten, så får fp, c och kd problem, och för de som likt mp nöjer sig med ett visitkort är det en sak. Var enda tänkare, kan väl se att DÖ bygger på en sematisk otydlighet, ingen vet vad block är, ingen vet vad konstellation är, är det att man regerar ihop, röstar på samma budget, eller bara heter Sjöstedt? MP+S är ju mindre än alliansen. S + M slapat ett tvåpartisystem, där M lagt sig i mitten. Lösningen är enkel, släng Alliansen i pappkorgen, och för en egen politik, med egna budgetar, eller ändra författningen, i väntan på detta, är alla ädelborgare på högerkanten lika rökta som vänstern.

    och för den som mot förmodan läser Ingvar Johanssons uppsats om ethos, så är poängen att skiljelinjer inte bara bår mellan häger och vänster, utan framför allt uifrån ethos, bara hålla tummarna att vinden vänt, och att väljarna har kvar en fot i verkligheten, det är där vinsten ligger i valet 2018, och då måste någon som har lite bildning våga trampa upp vägen, dvs ta väljarna på allvar, och sluta tramsa, med att ge väljarna en bättre historia...
    DS

    Det viktiga är språket/ordet, verkligheten på nätet är lite vajig. och om detta finns en utmärkt artikel från reservofficer:

    http://reservofficer.blogspot.se/2015/01/gick-du-pa-den-latta.html

    I synnerhet bilden från:
    Handbok Info Ops från 2008

    SvaraRadera
  62. S.W. kan du inte skapa en egen blogg istället?

    SvaraRadera
  63. Nä, jag håller på fp och AW, och tror inte på en individualiserad värld, där alla har sig egen blogg, folkvalda poltiker med bloggar är ett föredöme, och fler medborgar borde ge sig in i leken, faktum är att det är här som demorkratin är som viktigast, kontakten mellan "folket" (periferin) och makten (eliten), när den försvinner, går det åt pepparsvängen, hur demokratisk man än anser sig vara. CB är ett annat föredöme: (bloggmässigt), man kan följa i tid och rum var karl befinner sig, och därmed vet man ungefärligen vilka frågor som är uppe, och kommer att komma upp. Kan medborgarnas input till eliten sedan återkorrespondera, har man en perfekt demokrati, som inte PR-tomtarna kommer åt, eller kanske tom tar intryck från. En demokrati med röstboskap vart fjärde år, är lika dystopiskt som Putins Ryssland, och just nu är vår demokratiska fara likriktningen inom Alliansen, under nymoderat förmyndarskap, alla med gott uppsåt måste se det som sitt demokratiska ansvar, att trycka dit nya M tillbaka i högerhörnan, så att det blir lite spelutrymme på mitten, och det har i vart fall KD och fp insett, Centern är utom allt hopp. S.W

    SvaraRadera
  64. Kloka tankar från Stefan Ring för 10 månader sedan, känns som om dessa skulle kunna uppdateras, med anledning av nato-debatten, som synes vara ur takt?

    http://aff.a.se/2014/03/31/stefan-ring-mandagsrorelsen-2014-03-31/

    Som man säger nuförtiden, gärna nato, men först ett rejält försvar, och den som vill backa in i nato, för att vi är tvingade, för att vi medvetet fuskat oss dit, kommer frå problem med folkopinionen och statsvetarna i Göteborg :-) lita på det.

    Även i fråga om hur man argumenterar i nato, dvs det är inte rent spel att förvänta sig hjälp av andra, om man inte ens kan hjälpa sig själv, att komma ur slafen, eller vet vad man vill eller vart man ska.

    1. Sammanhållningen inom EU får inte brista.
    Sammanhållningen är det lite si och så med, utöver en syd – nordkonflikt, finns synen på ECB och belåning/borgen. Problemen med Euron, som gynnar vissa länders ekonomiska klimat, och missgynnar andra. Utöver detta utvidgningen, som gjordes förhastat, med Ryssland var svagt, i syfte att ”integrera” dessa östländers ekonomi i Europa, trots att det inte fanns ekonomisk grund, så det var ett realpolitiskt beslut, för att förhindra Ryssarna att återta förlorad terräng. Frågan är om detta var bra för EU?

    2. Relationerna med USA får inte försämras.

    Relationerna med USA är väl hyfsade, och var goda tom under Persson/Bush. Sveriges relation med USA är i grunden oproblematisk, utöver att de flesta Svenskar inte sympatiserar med Republikanerna. Ska bli intressant med presidentvalet 2016.

    3. Säkerhetssituationen i vårt eget närområde får inte bli sämre

    Jösses – Men det har den ju blivit, och frågan är om våra egna politiker har ett eget ansvar, eller om allt jävulskap i världen kan skyllas på Putin, inkl IS-Orcherna, inbördeskriget i Syrien, Sönderfallet i Libyen, vakumet i Afganistan och den övriga allmänna oordningen i mellanöstern/Nordafrika. Men det var så klart fjärrperspektivet, frågan är om närområdet i kombination med flyktingvågen har gjort säkerhetspolitiken mer realistisk? Kanske kommer närområdet att bli ännu sämre. Sverige lämnat ett säkerhetspolitiskt hål av först Persson och sedan Reinfeldt, med notoriskt svaga försvarsministrar. Vi har en parlamentarisk soppa, med SD som vågmästare och MP som nedrustare och migrationsvurmare. Det kan blir bättre, men också mycket sämre. En taktisk – operativ - strategisk time-out, som skapat irreversibla luckor, tar man inte igen på 10 år, ens om det funnits resurser. Och nya M ska vänta och se, utreda och absolut inte ändra några andra utgiftsområden.

    4. Ryssland får inte isoleras
    Ryssland är isolerat av bara tusan, genom ekonomisk ”krigföring” och på eget grepp, som i sin tur är en mångbottnad historia, det går att lägga en hel del skuld på Ryssland, men till syvern och sist måste EU och USAs frihandelsvänner se att de krockat med Rysslands uppfattade intressen, och då blir det en rekyl med isolering och upptrappning.

    5. Ukraina får inte falla sönder
    Jo, Ukraina har fallit sönder ordentligt, och ingen är väl alls förvånad över att Östra Ukraina och en bit av Svarta havskusten, inte kommer att bli föremål för en demokratisering under solsken. Så frågan är mer, vad är planen, den ekonomiska? S.W

    SvaraRadera
  65. Nya M har inte bytt inställning i siffror, dvs försvar, dock en försiktig (nödvändig) retoriskt gir, ord alltså, fram till 2018. Att sedan höja något med 0,2 promille, från en negativ utgångspunkt, gör varken till eller från, det viktiga är att klura på vad det är ”nya moderaterna egentligen vill?
    Naturligtvis ingenting alls, mer än att partiet ska bära fram AKB till tronen samt att lägga rabarber på finans-, utrikes- försvars- och justitie/civilministerierna. För detta behöver nymoderaterna ca 25 % och ytterligare 3 *5 % av småborgarna, och för att få 25% måste nymoderaterna lägga sig i mitten, attrahera kvinnor i storstäder, dvs samma marknadsnisch som mp ligger i. Så man behöver inte vara så slug för att gissa strategin 2018. Men frågan är om man som småborglig partigängare måste acceptera att vara hjälpryttare åt nymoderaterna, och frågan är om man som pot borglig väljare måste acceptera moderaternas ”kapning” av mittenpolitiken?
    Avseende hederlighet, intentionala språkakter, om ngn nu läst Ingvar Johansson, så kommer KD, FP och VP på en ungefärlig 1a plats, dvs retoriken stämmer med innehållet, äben om det finns förbättringspotential. Efter topptrion kommer sossarna, som defacto bättrat sig lite och börjar hitta tillbaka till verkligheten. Nymoderaterna under Reinfeldt var helt ok under valet fram till 2006, och några år fram, men efter giftet med mp, så blev det rena smömoset, av överdriven Schlingmanska. Dessvärre ligger Centerpartiet hack i häl. Sist kommer mp, som inte lyckats med ngt, förmodligen på grund av överskattning och färska rör, däremot gamla mp, höll språket adekvat. S.W

    SvaraRadera
  66. Över till budgeten, alltså alliansens tramsbudget, som man skulle göra en make over på, och skriva för vuxna som inte lever i PE-världen.
    http://www.alliansen.se/wp-content/uploads/2014/11/Alliansens-budgetmotion-2015-Ett-starkare-Sverige.pdf
    Sid 82 Ingen vacker läsning, det duger inte ens att lura barn med, så hemläxa nr ett för mp och kd, måste vara att postiionera bort sig från Schlingmanskan, och krama fram egna budgetpropar, med ritkiga siffror och ett riktigt språk, som bottnar i verkligheten, med detta vinner man respekt, inte minst hos journalisterna, och sedan är nya m rökta, och SD halvrökta, och med målet 10 % för fp, 10 % för KD och med lite tur 7 % för nya C, så blir det 13 – 15 % kvar för nya M så att Alliansen ändå kommer i regeringsställning, men med ett lite annat lag, och just därför är det Björklund och Hägglunds färbannade plikt att stanna kvar, och vinna valet, och visa regeringsvana, och sedan lämna över rodret, när det är ordning på torpet.

    Nya M vinna nästa val på att sänka skatten ytterligare, från dagens utgångspunkt, och då blir utrymmet för övriga poster negativt, dvs om migration fortsätter och ingn har en bra ide om hur nya arbetstillfällen ska komma till? Ocy att sänka lönerna duger inte, det går inte att försörja sig eller skaffa en obefintlig bostad för en lön efter skatt på 18 000 kr.

    DÖ har passat in mp i vänsterlaget "definitivt" - vilket ger S begränsningar med sin nyfunna "libero". Detta är en naturlag, försvarskostnader kan man styra (minska), men inte migrationskostnader (med mp i båten), och därmed är det ganska uppenbart att SD kommer att öka. Så mp kan ligga lågt med försvar, man behöver bara gasta om solidaritet och generös migration och rättsäker hantering, så blir det inte en smul över till något annat.

    Det valstrategiska problemet för nya M är att lite för många marginalväljare gått till SD ur de egna leden, och lite för få flytt från S. Så fp och kd behöer inte skruva mycket på ekvationen för att fånga in rätt marginalväljare, tror jag, och det fina i kråksången är att vi får god hjälp av Putin, helt galet, men dessvärre sant.

    Så nya medel till FM kommer rimligen möjligen 2018, och då bara om mp inte går framåt, och om SD går framåt ordentligt, det finns inga andra områden att spara in på, eftersom bistånd redan är ianspråktaget.

    Sedan är IO14 heligare för de borgliga, eftersom man fortfarande lever i uppfattningen att Sverige inte behöver försvaras, men Sverige behöver försvara mellanöstern, och finns det ingen deg, väljer man Longtbortistan.

    För övrigt är migrationsfrågan strategisk, om 10 år kommer kommunerna behöva avskaffas, (av integrationsskäl) och för att komma åt planmonopolen och PBL, eftersom kapital ytterst kommer ur fastigheter, och det finns väl ca 15 av 290 kommuner där det är riskfritt att investera, och där sätter nuvarande invånare stopp, för "intervention" av sina grönområden, så geopolitiken är här. Om däremot nya M tappar ännu mer 2018, så ändras ekvationen, men de kommer de inte att göra Går nya M till höger, kan de inte vara lika stora och med säkhet inte komma åt statsminister och finansministern. Frågan avgöras helt enkelt om väljarna klarar av att rösta efter utgiftsområden, och om jorunalistiken klarar av att förmedla detta, krona för krona, och om bolånemarknaden håller, och om Grekernas steg vänsterut, inte sprider sig till fler BIG-PISS-länder :-)
    Det kna finnas språn av ironi, men bara lite.
    S.W

    SvaraRadera
  67. Politisk ”strategiskt” ABC
    med bäring på nato, försvar eller migration, eller vad det nu kan vara, (”running vs governing”):

    A. Väljare
    - Vinna flest väljare (dvs marginalväljarna i mitten)
    - Hantera väljarna när man kompromissar om
    regeringsmakten
    - Tappa så få väljare som möjligt efter kohandeln
    - Viktigast, se till att väljarnas dagliga liv och
    leverne är tillfyllest.

    B. Klanen och köttgrytan
    - Hantera medlemmarna när man överger sin ”ideal” för
    att vinna mitten
    - Få med sig partigängarna som har sin näring av
    politiken
    - Hantera alla fast anställda ”klåpare” på
    Riksdagskansli och partikansli
    - "Muta" partigängarna med fasta tjänster och snygga
    visitkort, (enkelt, om man är stor och har
    regeringsmakten, svårt om man är liten i opposition)
    - hantera alla lobbyiser och förståsigpåare :-)
    - Hålla ordning på alla interna utmanare om makten
    - Hantera journalister och opinionsundersökningar
    samt hålla ihop som partiledare själv.....
    (vilket leder till att det bara är övermänniskor,
    galningar eller tur, som får partildaren att klara av
    vardagen, ekvationen borde inte gå ihop, med
    överhängade risk att bli utbränd, folkilsk, cynisk eller
    maktfullkomlig

    C. Agendan

    - Att själv sätta agendan för alla frågor man tror man
    säkert kan vinna
    - Att undvika alla frågor man inte tror att man kan vinna
    - Gör det enkelt, ställ två utgiftsområden mot varandra,
    inte 26
    - Undvika alla frågor som är svåra eller komplexa, tex
    samhällsekonomi
    - Plocka fram någon stackare som drabbas vid ett
    gränsdragningsproblem
    - Innebär att alla undviker gränsdragningsproblem, inkl
    PUT och medborgarskap 
    - Undvik de (svåra) samhälleliga frågor genom att
    skyffla över ansvar och finansiering till kommunerna,
    och kalla det decentralisering och demokratisering.

    D. Frågor

    - Taktiska < - > Strategiska frågor
    (det strategiska handlaget förlorades med Persson
    - Centrum < - > Periferi, tex
    EU < - > Sverige
    kommun < - > stat
    - Sakfrågor < - > Ideologiska frågor
    - Realpolitik < - > idépolitik (studera Lööf och AKB )
    - Dagspolitik < - > konstitutionella procedurfrågor,
    (de krassa maktfrågorna)
    - Destrutktiva < - > konstruktiva frågor (nosa upp
    ”affärer” och skandaler)
    - Utrikespolitik < - > inrikespolitik
    - Ekonomiska < - > juridiska frågor
    tex bidrag/stöd eller sanktion
    - Ethos - ärlig argumentation < - > oärlig
    stipulativa vs intentionala språkakter

    E. De sex största farorna

    1. Opponenternas oemotsagda attacker/kritik
    (inte i kammaren utan i media)
    2. Oberoende journalisters skärskådande granskning
    (tex valstugereportage)
    3. Väljarns cynsim, förakt och uppgivenhet för
    politikerna enkla vägar
    4. Svarta svanar, dvs riskhantering
    om något oväntat händer (tex skogsbränder)
    5. Vakum- och bunkerteorin
    att undvika en fråga ger andra intressenter ”tillväxt” , vakum uppstår för att man gjort ett val, eller sitter fast
    i sin bunker, och tycker att inga andra förstår.
    6. Kostnaderna för att hantera valet och hantera 1-5,

    och på vilket sätt dessa ska skramlas ihop/finansieras,
    vilket sätter fingret på den största faran, att partiet inte
    är suveränt, utan beroende av och språkrör för dess
    finansiärer, vilket göder 3. Att KD tog initiativ till DÖ
    var nog inte rädsla för 4% utan ekonomisk brist, som
    den med bäst moral/suveränitet, defacto har.

    F. Konflikt
    - Utse en huvudmotståndare
    - Skapa en konflikt som media hakar på
    - Skapa helst inte konflikt med mitten, utan flanken
    - Undvik fakta, konflikten ska handla om känslor och
    upplevelser
    - Gör upp med huvudmotståndaren om vilka svåra
    frågor man har gemensamt intresse av att undvika,
    tex försvar och Nato.

    S.W

    SvaraRadera
  68. G. Språk
    - Vinn makten över ordet,
    - säg inte skattesänkning utan jobbskatteavdrag
    - Säg individualiserad föräldraförsäkring, när man
    menar kollektiv order från staten.
    - Undvik definitioner och preciseringar, säg ”mångfald”
    utan att förklara vad de är
    - Ett vagt språk, utan skärpa eller koppling till sakpolitik
    fungerar bra för en retorisk mästare flankerad av
    sinnesförvirrade journalister, men övertygar inte
    valmanskåren, som i värsta fall blir så cyniska, att de
    börjar proteströsta, för att visa vem som har makten,
    och för att få slut på tramset. De flesta väljare, inkl de
    mest inbitna PK-eliten, ligger inte i närheten av det
    politiska språket i verkligheten, inte ens journalsiter
    säger papperslös, nyanländ eller EU-migrant mellan
    skål och vägg, eufemismerna är ett sätt att hålla sig
    borta från verkligheten, och då blir lösningarna
    utopiska, dvs visionära, enligt konceptet från Lööfs
    chefstänkare. Väljarnas språk är funktionellt/
    pragmatiskt, inte tillrättalagt, och det gäller inte bara
    inom rapmusik eller de "nationella" rörelserna.
    - Däremot kommer alltid journalisterna, i synnerhet
    kvällspressen som lever på konflikt, skapa rubriker,
    för den politiker som bryter mot tramsspråket, varpå
    cynismen hos valmanskåren späs på.

    Politiken befinner sig i ett paradigmskifte efter valet, alla har vaknat upp ur valfebern, och det är inte ens säkert att SD ändra sig så mycket, utan mer att partiet är lika förvånade som alla andra över framgångarna, och ovanan att hantera makten. Ingen trodde att mp skulle bli pyttesmå, och göra bort sig, och ingen kalkylerade med att SD skulle bli vågmästare, därtill bestående våg, och alla fortsatte räkna med att Sverige är en ankdamm som heter Stockholm, och att världen utanför, nästan inte finns, och att om alla bara gör som vi i Sverige, så går allt bra.

    Så hemligheten ligger lite i att sätta agendan, och veta om det är den agenda som väljarna lever i, eller om det går att styra "fåren" i en hittepåvärld som skissas på en PR-byrå, är man vet agendan, ska man utse sin motståndare och skapa en konflikt. När inte de klasssiaka partierna har saklig poliutik och skapar konflkt, utan uppfattas som en 7-klöver, så spär man cynismen. Så länge det inte finns alternativ blir det ingen konflikt, annat än med SD, och då är det visst SD som satt agendan :-) Man kan undra lite hur chefstänkarna inom S och M tänkt, och det är bara hålla tummarna för att Sverige inte blir ett tvåpartisystem, med lika delar hala moderater och sossar, det blir en hittepådemokrati. S.W

    S.W

    SvaraRadera
  69. Angående debatteknik och verklighet
    Retorisk praktik, debatteknik och verklighet.
    För att greppa frågan på ett abstraktare plan bör dagens understreckare i SvD läsas:
    http://www.svd.se/kultur/understrecket/morka-krafter-kan-kapa-upplysningsarv_4289747.svd
    Kombinerar man den artikeln, läser Raymans praktiserande dagspoltiska analys och har läst på om Johanssons 3 eller kanske 4 ethos, så kan man orietnera hyfsat, och den maktkamp (fulspel) som must nu pågår inom fp. Det är inte inrikespolitikens primat över utrikes, utan partipoltisk internkäbbel, som ger inrikespolitiskt eko.
    Allt förklätt i ett slags postpostmodernt gift som slagit rot, och som är svårt att få bort, även om inget skaffar med realism, dvs all former av konkreta förslag, om att göra något som ger verkan, smulas sönder genom beskyllningar och anklagelser, givetvis alltid med Adolf som grund. Egna förslag lyser med sin frånvaro, och morargumenten är alltid grumliga vatten eller bruna färger. I det läget vet man att det bara är galningar som vill förverkliga sig som politiker, och så tycker man trots allt lite synd om de stackare som valt att blivi politiker, och försöker, och som förmodligen blir tossiga av miljön, även om det var hyfsat friskt vid start.
    Huruvida det kokar ner till en filosofoisk och psykologisk fråga om verklighetsuppfattning, att kunna (eller inte kunna/vilja) skilja på ÄR av det varande, och/eller hur "varandet" BORDE vara – ja det är frågan. Just nu verkar narcissismen och individualiseringen av identiteten jämte varje persons rätt att rida på kollektivet (skattebetalande medborgare) vara vinnande, kanske är det i denna leda, som det blir krig, eller varför inte sätta sprätt på hopplösheten och mörkret genom att anmäla sig som frivillig till IS. Englunds ”stridens skönhet och sorg” bli skrämmande aktuell, han skriver ju om konfliktens innersta drivkrafter, och därmed om det otänkbara kriget, som än slags räddning, för vad? Sannolikt overkligheten…. S.W

    SvaraRadera
  70. Frågan är då om verklighetsuppfattningen grundas på verkligheten, eller om de ledande eliterna sitter i en bunker, insnöade i bloggar, twitterflöden och debattartiklar mellan TV-inslagen, som man undrar om någon bryr sig om, styrs inte bara av kön, ålder och yrke, psyke och nedärvda värderingar, utan även av krassa cyniska intressen, utöver då att våra politiska eliter sannolikt är insöade, och invanda vid en ny tingens ordning. Betänk att alla nu aktiva politiker är den sista generationen politiker som fått sina hjärnor fostrade i verkligheten, dvs före datorernas tid. Programmeringen av neuronen i hjärnan skedde med svartvit TV under första delen av 70-talet, radion var central i varje kök, inte TV och dator, och det fanns minst två oberoende dagstidningar i var enda del av landet, och människor talade med varandra.
    Vad som nu händer är att vår kommande politiska generation, och Annie Lööf är det bästa skolexpemplet, eftersom hon gick på gymnasiet och tyckte synd som hela världen 1999, den ungefärliga tidpunkten för Internets intåg i allmänhet. Generationen efter Annie vågar man inte tänka på, det kommer att vara som att tala med en utomjording, efter som det som du uppfattas som varandet, det som ÄR, är det som är på nätet, dvs ÄR blir BÖR, och allt utanför väven, blir den gamla världen, som kanske inte ens finns. Vad som händer när den postmoderna världen då möter den reala världen, tex eld från ett gevär, är ganska uppenbart, och det började redan i Kosovo. Mellnstatliga krig i världen har förvisso minskat, men inte konflikterna, flyktingarna, tragegiderna eller konfliktens orsaker, och därmed är försvar och alla migranter som flyr pga krigets härjningar, högst realt, utom på hemmaplan. S.W

    SvaraRadera
  71. Med den rådande kultur som finns i Sverige, är det bör som ÄR den verklighet som ska styra hur det är utanför Stockholm, och så kommer det att förbli.
    Ställer man en man + 50 år med militär bakgrund, tex en major, mot en kvinna som är rödakorssyster och vill hjälpa hela världen, så är det olika verkligheter, att de råkar vara folkpartiklar spelar ingen roll, de lever i skilda planetsystem.
    Det roliga är att det är öppen debatt, och vill man vara elak, och det ska man, av godhets skull, (eftersom det oftast är de förment goda, som har en dubbel agenda), så kommer fortsatt frammarsch av utopisterna, att göra detta land om möjligt ännu mer skruvat.
    Det finns ett stort underhållningsvärde på plussidan, detta att vår framtids politiker inte är hemma i stallet (verkligheten), utan lever i illusionen om att brösttoner löser tingens ordning, men vem ska betala och utföra arbetet, de själva eller någon annan?
    Kanske är inte politik på riktigt längre?
    Det finns en del föraningar om vad som kommer att ske, om/eftersom tosserierna kommer att fortsätta, det går inte att föra en saklig dialog om varken försvarspolitik, säkerhetspolitik eller invandringspolitik om debatten förs med personliga värderingar i proposition mot konkreta realpolitiska förslag, hur man ska lösa ett problem/dilemman.
    Exemplet nedan är fiktivt, det påföljande verkligt.
    Försvar
    ”Fokus borde självklart istället ligga på att skapa tidiga insatser för att människor ska kunna etablera sig i Försvarsmakten utan att det finns utbildade befäl, uppgifter eller utrustning.

    Undervisning i Ryska på Tolkskolan och militärhistoria direkt under antagningsprocessen, ett förmedlingssystem som bättre kan hjälpa nyanlända soldatämnen (tänk inte ISIS) att få jobb, snabbare validering av utbildning (tänkt inte inbördeskrigen / kaoset i Syrien, Irak, Afganisatn, Somalia, Libyen) och lättare regler för Försvarsmakten (tänk inte sämre arbetsrättsliga villkor) så Försvarsmakten kan skapa fler jobb utan att Försvarsdepartementet/ regeringskansliet drabbas av merkostnader är några exempel på åtgärder som skulle förbättra funktionen och den interoperabla integrationen av Försvarsmaktens verksamhet i vår omvärld.

    Grön Ungdom och Centerpartiets Ungdomsförbund är knappast överens om alla Försvarspolitiska förslag, men vi är eniga om att vi vill se Försvarsdebatten handla om Försvarsfrågor i en perfekt värld där politikerna sätter upp målen, och behåller befogenheterna, och överlåter ansvar och finansiering på militärerna, och inte hur man kan begränsa antalet människor som söker sig till Försvarsmakten genom att ställa krav på förkunskaper eller att de talar Svenska eller byter lojalitet. Dessutom kan den Svenska försvarsmakten utlova säkerhetsgarantier till hela världen, vi har råd med en generös försvarspolitik, så länge finansieringen och ansvaret fullföljs av Sveriges kommuner utanför Stockholms län."

    Magnus Ras Musson och Arne Waginius
    & S.W

    SvaraRadera
  72. Också jämförs med orginalet i Aftonbladet igår, eftersom allt som innebär krav är dåligt, och allt som är oreglerat är bra.
    Betyg eller krav på flyktingar, som numera blandas samman med "arbetssökande" är ett nödvändigt ont,

    Man kommer inte undan problemet, men man kan vinna egen makt genom att agera i lånta fjädrar och dela ut allmosor, eller genom att skjuta problem frammåt,

    Varför gillar invandrargrabbar fotboll? Jo det är samma regler för alla, och betyg, endera platsar man i laget eller inte, hårt men rättvist.

    Betyg och krav är känsliga för att det kommer att avslöja ojämlikheten i den låtsasvärld eliterna har skapat, men ville avskaffa ordet (och begreppet) ras, trots att det finns i hela övriga världen, och barn som är adopterade av svenska föräldrar bedyrar att de blir bemötta annorlunda utomlands, sitt svenska pass till trots. Eller att demker och Co ville avkoda all möjlighet att spåra ursprung och etnicitet, ur statistik, vilket fick många invandrare att storkna, hur ska vi då kunna möta och avslöja den dolda diskrimeringen? Mäter man inte vet man inte, och ställer man inte krav och noga kontrollerar identitet, så vet man helt enkelt inte, och kanske ska det vara så, och kanske är det helt ok att SD kommit som ett brev på posten och de gamla parierna uppfattas som ickerelevanta, den nya verkligheten är en annan än den tillrättalagda.

    Inför man betyg eller ställer krav på ansökanden av asyl i Sverige, och beaktar input, dvs learing income, så blir betyg eller krav på alla som kommer hit med hjälp av en allt mer organiserad flyktingsmugglarindustri, inte lika kontroversiellt, bara man inte jämför de de tillkommande identiterna och kunskapen med den rådande, det är faktiskt inte rättvist, att jämföra äpplen och päron, och eftersom ÄR inte råder, utan bör, så måste alla ojämlikheter förklaras med rasism, helst strukturell, när det till syvern och sist handlar om olika förutsättningar.

    I ett postmodernt samhälle, som är liberalt, kan man inte dra alla över en kam, det fungerar inte med identitetspoliitiken :-)

    Artikeln i Aftonbladet i går ställer frågan på sin spets, med fp som exempel, tex om betyg, vad som är intressant är inte den ofrånkomliga kritiken, utan hur osaklig kritiken är, dn mygger inte på hederlig argumentation, där debattörerna byter kategori, och börjar debattera etik eller moraliska ståndpunkter, utan att ens ställa frågan om kön i relation till vad vårt numera ianspråktagna bistånd för migration, alternativt skulle kunna göra för att komma åt tex könsstympning, vaccinationer eller mödravård i tredje värdlen, nä, det är männen som kommer hit, som det är mest synd om.... vad är det då för lösningar som presenteras av framtidens politiker, tänk om verkligheten vore så enkel....

    Om Skolan

    "Fokus borde självklart istället ligga på att
    - skapa tidiga insatser för att människor
    - ska kunna etablera sig i samhället.

    Undervisning i svenska och samhällskunskap
    - direkt under asylsökningsprocessen
    - ett arbetsförmedlingssystem som bättre kan hjälpa
    nyanlända att få jobb
    - snabbare validering av utbildning
    - lättare regler för småföretag
    (så de kan skapa fler jobb)

    är några exempel på åtgärder som
    faktiskt skulle förbättra integrationen.

    Grön Ungdom och Centerpartiets Ungdomsförbund är knappast överens om alla integrationspolitiska förslag, men vi är eniga om att vi vill se integrationsdebatten handla om just

    integration,

    och inte hur man kan begränsa antalet människor som kommer hit.

    Magda Rasmusson Anna Wagenius

    http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article20233418.ab

    SvaraRadera
  73. Huvudet på spiken, den ena parten lyfter på frågan om det är möjligt för Svenska småkommuner att ta mot 100 000 nyanlända flyktingar nästa år, inkl kommande anhörighetsinvandring, och kanske tom funderar på var de ska bo på vintern, vi har en stigande ungdomsarbetslöshet, nymoderater som talar om att arbeten för medelklassen kommer vara borta om 10 - 15 år, så frågan är om det går att vara politiker, går det att föra en saklig debatt, tex att de centerpartister, miljöpartiser och nymoderater som vill öppna gränsen, låter sina egna medlemmar ta hand om bördan och inhyser alla i sina egna hem, då kan det fungera, men om nymoderaterna, grönsaksliberalerna och nycentergalningarna, sammantaget benämnde hbtq-högern eller postmodernhögern eller värderelativsimvänstern, som självklart är höger, så blir så klart tom våra journalster knäsvaga, är jag vänster eller höger, pojke eller flicka, eftersom tom FM toppat genom att ta bort definitionerna i Försvarsmaktens strategiska doktrin, som ytterst bygger på ett militärteoretiskt missförstånd från 1800-talet, avseende partikulärer och universalier, våld är på riktigt, och våra politikers makt bygger på monopolet på våld och att trycka skuldväxlar. Dvs om inte medborgaren följer så reglerna, så åker medborgaren i finkan. Det är på riktigt. För övrigt bör Ohlins förlslag om en konstitionsdomstol dammas av, en elit som inte kan dömas eller ställas till ansvar, kommer att balla ur fullständigt, i en postmodern värld, och då återstår heilandet, i vart fall en betydande risk. kansle är kriget (konflikten mellan identiteter) lösningen på postmodernismen, såvitt inte Johanssons förlslag om ett återuppväckande av upplysningsethoset vinner gehör, men då måste man som sagt var damma av nyfikenheten att mäta och möta världen som den är, och leva med betingelserna, istället för att fly in i väven. S.W

    SvaraRadera
  74. Det som nu händer är ganska stort, den politiska strategins översta våning (och innersta kammare), konstitutionell politik.

    För att förstå det hela, (och upproret inom nya M) bör man dra sig till minnes Svegfors ansvarskommitté, och upproret mot att ändra länsindelningen. De flesta gammelmoderater vill liksom KD lägga ner landstingen, och driva frågor endera i en kommun (demokratiskt)n eller genom staten.
    Sossarna vill så klart upplösa kommunerna, eftersom människor röstar med fötterna, och kommuner har kmmunalt veto mot exploatering genom BPL, och så länge kommuninvånare kan vägra bygga nya miljonprogramområden, så kommer bara sossarna åt godsakerna genom skatteutjämningen, där fastighetsskatten var den primära uttags- och fördelningsmekanismen. Eftersom fastighetsskatten är borta, så blir den kommunala omfördelningen mycket tydligare i statsbuddget, och det är inte alls bra.

    Politkerna inser att infödda Svenskar moraliskt tycker invandring är bra, men inte invandring på den egna gatan, lika lite som Svenskar vill få sin hemby exploaterad överhuvd, där är Sverige kulturkonservativt. Rivningen av Klara går bara att förstå om man tänker att S ville bredda gator och få plats med p-platser samtidigt som kapitalet (bankerna) behövde ny mark. Problemet är nu att det är fullt, och man behöver mark, för att fortsätta "tillväxten".

    Här kommer migrationen in. Genom att ändra i LOU, så att kommuninvånarna inte kan säga från (kallas icke önskvärd demokrati), så fyller man på, de som bor där och betalar skatt flyttar, och kvar blir i längden kommuner som inte har ett eget skatteunderlag, starkt beroende av kommunala skattefördelningssystemet, vilket är en galopperande kostnad. S + M har redan tagit bort termen "landstingkommun" ur RF, och det är inte för att ta bort landstingen, utan ta bort en administrativ indelning, dvs enligt långtidsprognosen kommer hälften av sveriges kommuner att gå i konkurs om 10 år, och då gasar man, så att det blir point of no return, dvs man slår samman kommuner till storkommuner, som liknar landstingen och ser till att städa undan PBL. Sossarna kommer åt de borgliga kommunerna och nya M som inte längre är gammelmoderater kommer åt mark att exploatera för tillväxt och jobb, jobb, jobb. Nya C är med på båten, och fp och kd inte, i vart fall inte än. Så blir det nu bara byte inom fp, till fru Olsson, så kommer inflödet fortsätta, och efter valet 2018, så blir endera regering tvungen att tillsätta en ny ansvarskommitt+é eller grundlagskommitté, för att ändra den administrativa indelningen, (omorgansiation), så att Länen sammanfaller med Länsstyrelserna.
    Att stoppa detta går nog inte, även om Hägglund försiktigt försökte genom att föreslå att staten tar över ansvaret för sjukvården, dvs avskaffa landstingen. Problemet är att nymoderaterna bytt sida. För att ändra gränsen internt, (på demokratisk väg), så äppnar man gränsen mot omvärlden, och socialdumpar ute i tassemarkerna, för att sedan rädda kommunerna genom en reform, och allt sker på demokratisk väg, i synnerhet som inga journalister eller mediaägare är intresserade av reglerna som styr demokratin. Det är lite blå/röda tåget över det hela :-)
    Dagspolitken diskuterar etiskt trams, där Björklund naturligtvis är chanslös. Det intressanta är att krafterna är så starka att både nya m, fp-eliten och c-ledningen verkar strunta in att man inte har väljarna med sig. I vart fall blr det ett rejält vakum/lucka för KD att lägga sig i. Ansvarskommitténs utredning är för övrigt bra, lite för bra, och då är man tvungen att runda problemet på kammaren. S.W

    SvaraRadera
  75. Tillägg
    Enligt den nymoderata tron sker all tillväxt i framtiden i storstäder, dvs det är där jobben finns, för att skapa tillväxt behövs kapital, och kapital är numera något som ingen vet vad det är, basemoney är de pengar som Riksbankerna ger ut, men det som är "nypengar" credits, är bankernas fiatpengar eller Ankeborgspengar, som de ger ut och köper tex gregiska statsskuldväxlar för, och sedan när risken är hög, låter Riksgälden köpa tillbaka. I grunden knyts dock kapitalet till fastigheter (mark) och det är terräng och handeln mellan gränssnitt som krig handlar om, inkl pågående i Ukraina. För att skapa mer kapiutal behöver bankerna mer "grund" och Fastigheterna Djurgården 1:1 och 1:2 som staten äger, men HMK disponerar, är det största bytet, här kommer vi sannolikt få se "tiggarläger" och en kommande journalistmobb mot kungahuset, för att de inte upplåter mark att exploatera, och det har redan varit en del debattartiklar uppe. Tragikomiskt nog var det gamla Centerpariet och Gören Thurdin i regeringen Bildt som införde lagen om nationalstadsparken 1993/94, för att just bevara ett av europas mest unika grönområden. Naturligtvis är storstäder ekologiska katastrofer, och inte hållbara. Nu spekar inte detta så stor roll, ekonomin kommer först, efter att man sålt av all mark försvaret disponerat, så återstår inte så mycket av statlig egendom, men kommuner äger mark, och kommuninvånarna i kommuner med god kommunal ordning har alltid höga markpriser dör kommuninvånarna vill behålla sina grönområden, och sitt gamla Sverige, eftersom det av naturliga skäl är en socioekonomisk fråga vilka som har råd att att flytta dit. Problemet är bara att varken bankerna eller sossarna kommer åt marken, pga det kommunala planmonopolet och den internpolitisk krisen på Lidiingö (mygel) är bara ett av alla tecken i det kommande slagfältet. Nymoderaterna på Lidingö vill självfallet exploatera, men inte dess väljare, och då blir det lite stök. Fastighetsskatten slår inte i så många kommuner längre, så den kommer återinföras i annan språklig dräkt, och man har redan börjat med kommersiella fastigheter. Det intressanta är hur S och nya M går armkrok, och att detta rimligtvis kommer stärka S, men skapa ordentligt stök inom borgliga lägret, Kd får de inte med, Centern har övergivit periferin, och landat på Stureplan, och nya M kommer inte ändra sig, varför det blir en hel del vakum, som samtidigt SD ska orientera i, det kommer att bli utomordentligt spännande, med fp:s ställningstagande, klart vi kan ta hit hur många migranter som helst, så länge de hamnar i tassemarkerna, men vad händer med jobben, de finns ju i storstäderna, och där finns det inga bostäder, inga incitament, och noll vilja hos storstadsinvånarna att dela med sig eller vara "solidariska" med de egna environgerna, multikultifrågan och integration, om integration används i sin riktiga betydelse, är bara möjligt genom att bygga miljonprogramområden i Stockholm, men var?
    Om Sverige är solidariska med Baltikum, och har en minimal försvarsmakt, är det ganska rationellt av främmande makt, att öka trycket i Stockholm, eftersom Sverige har tomt i ladorna, så måste vårt försvar PRIOriteras om, och då kommer vi inte att klara av den "internationella" åtagandena, så vågar man gissa på fler små blå män i fantastiska farkoster, men inte ens en hel eskader, kan ändra på statsbudgeten, och den plan som ligger fyra år framåt. It´s the credits stupid :-) S.W

    SvaraRadera
  76. Ja, får Malmström igenom transperens avs frihadelseavtalen, så har hon byggt freden nära nog för evigt. Då blir det möjligt för den vanliga demokratiska väljaren att förså de stora dragen, varför det finns konflikter (om mark och handel) och varför det finns försvarsmakter (Skydd) och insatstrupper (anfall), för att hävda staters och kapitalägares intressen. Har man inga nationalstater, så har man klaner och företag, det är emst en fråga om storlek. I andra länder är det tydligare, med etniska kluster/reservat, och att det inte skett i Sverige, förrän nu, beror på att Sverige tidigare varit etniskt homogent och haft en statligt reglerad bostadspolitik, (som (s) nu elakt nog låtit Kaplan ta över :-) Mellan länder skyddar militären intressen, och inom ett land skyddar polisen intresset. Eftersom det pågår en upplösning av nationerna, med massiv migration, sker värdemässiga förändringar och alla kan se att EU sannolikt inte är en räddande hamn (pga borgensåtanden från nord till syd), så är allt mer en fråga om var konflikten uppstår. Militära konflikter på hemmaplan kommer att bli er vanliga och gränserna för vad som vad suddas ut. Kan Malmström röka ut frihandelsavtalen, så är hon en ny Jesus, och borde inte bli partledare i en sandlåda, men minst statsminister :-) AKB kan få bli hembiträde (inrikesminster) och jobba Sverige ur krisen med hjälp av RUT. S.W

    https://eublogg.wordpress.com/2015/01/30/malmstrom-trycker-pa-for-oppenhet-kring-isds-avtal/

    SvaraRadera
  77. S.W,


    Jag läser Dig.


    Allan Widman

    SvaraRadera
  78. Rörande diplomatiskt om Geopolitik och historia av CB på ADD, som bör bli en nykter och bildande vändning i natodebatten. precis alla begriper att den förra Alliansregerungen blivit "medberoende" till S avseende synes på försvaret, och helt tappat sammanhangen med vad ett försvar har för syfte. Så referensen till1990 och till Finlands belägenhet, blir förhoppningsvis ett uppvaknade för såväl motståndare som förkämpar för Nato, att en lösning för regionen just nu inte stavas nato, utan att Sverige bidrar till säkerhetssituationen som är en plikt, mot oss själva och för andra. Egentligen skäms man lite, och väldans tur att man inte valt yrket politiken. Sluta fokusera på nato, just nu, det löser inte Sveriges egentliga problem, fokusera på vårt försvar i relation till Finlands, se till att försvaret är ett bidrag, och inte en stöld, och se till att lyssna på Finland, vars sak är vårt intresse, och då kan vi börja med att invänta den Finska valmanskåren, det är formulär nr 1, sedan försvarsbudget och inriktning, sedan en doktrin som följer försvarsbudgeten och sedan kan man visst föra en seriös debat om nato, som ska föras utifrån att vi själva vet vad vi kan bidra med, och svävar nymoderaterna på molnet, så vet man inte vad man får i säcken. det sämsta av alla lägen är att vara enig om att försvarsbudgeten ska ligga fast, och vara oenig om nato, och strida om att ureda saken, innan vi vet Finlands hållning, det vet vi framåt sommaren, när vi också fått kompletteringar från våra försvarspolitiker, som fått sina direktiv från sina partiledningar. Hoppas nu CBs inlägg får efterföljare i debatten, alla har inte samma erfarenhet och bakgrund, kanske ingen. Sedan kan man tycka att nymoderaterna kanske har ett eget ansvar, inkl Bildt, eller var det hövdingen som dikterade allt? I vart fall rör det på sig. S.W

    SvaraRadera
  79. Det måste ha varit ett utslag av dåligt självförtroende hos somliga borgliga partistrateger, detta med vad en allians har för väsen, och syfte. Liknelse vit ett försvar är när, är den för fred eller för krig, är alliansen till för ”runing” eller för ”gouvering”.
    Bara för att partiet med stort S sköter den demokratiska processen i VU på Sveavägen, så måste ju inte borglighetens pluralism upphöra efter ett val, tvät om ger ”friheten” att vara i opposition utrymme för ett demokratiskt samtal, om hur det skulle kunna vara 2018.
    Så att kopiera S, inte mer demokratiskt, bara mer slutet, även om det naturligtvis passar moderaterna väl, man ger lite småsmulor till sina ”bröder” som är på svältkur, eftersom nya M tagit alla resurser från matbordet i mitten, och övergivit högerkanten på julbordet givet att Särimmer är placerad i bordets mitt. Vad ska Sverige då ha parlamentarism till? Anledningen till att borgligheten inte klarar av att regera under 70-talet, har att göra med att efterträdarna till Bertil Ohlin drev för mycket utrikes-inrikespolitik, vilket Palme ytnytthade och att fp inte klarade av sammanhållningen internt, vilket delvis är ett folkrörelsearv från socialliberalsimens barndom, när den rörelsen stod mycket närmare S högerflygel än högerpartiet.
    Det finns minst lika stor politiskt spännvidd inom rörelsen som inom borgligheten, där åsiktspluralism (demokrati) ska inte ses som ett svaghetstecken, utan som en styrka, som drar till sig väljare. Visst finns fördelar med ett stor parti när det ska regeras, men det är inte en fördel när det är val, och detta måste FP ta lärdom av. Numera vet man efter regeringen 91-94 och 2006 – 2014 hur det fungerar på RK och på finansdepartementet, och det är Fp som är det parti, med nuvarande uppställning, som har mest och bäst regeringsvana. Nya laget i M är SOLISAR, Nya C med Annie Lööf har viss vana från näringsdep, men ingen tradition av ansvar, och KD har möjligen potential att skaffa sig, om man håller ihop trupperna bakåt. Äntringsstyrkan 2018 måste formeras om drygt ett år, med erfarenhet att regera, och sedan är det dags att börja på att springa mot valet. Endera med fyra nya kvinnliga partiledare  Sossarnas drömläge, vilket stoppar F!, och ger viss könsbunden väljarflykt till SD och S, samtidigt som det kommer att ge bra spin på kvinnlig väljarflykt från mp till borgliga blocket :-) S.W

    SvaraRadera
  80. Borgligheten skulle en gång för alla försöka sätta sig in i och acceptera att alla mellanväljare, marginalväljare eller borgliga väljare inte tycker samma sak, och absolut inte sympatiserar med nya M, det är bara det att det tar tid att inse alternativen, att en borgares röst på borgligheten inte är allom given, bara för att nya M går åt vänster, lika lite som att en sosses röst på S inte är allom given om S går till höger, alternativet att byta block eller rösta på SD finns hos tillräckligt många marginalväljare, och det gick redan i detta val att se väljarflykt från urmoderata nästen, vilket är ett friskhetstecken.
    En väljare vill inte vill bli instöpt i samma form, utan just med sin röst eller annan opionsyttring kunna påverka politiken, innan våra folkvalda gör upp. Här har borgligheten ett strategiskt försprång mot S när det är val, och en taktisk nackdel när det ska regeras, men nu har man knäckt den koden, vilket är firma Reinfeldt och delvis Bildts förtjänst, samordningen mellan partikanslierna och RK. Nu sitter S med mp i knät, och kommer få problem, men kanske mindre än mp, som kommer att malas ner fullständigt, eftersom man måste ta ansvar för hela politiekn kollektiv, och då hamnar man i småpartiets dilemma, passivitet och undergivenhet som uppfattas som ett svaghetstecken, se bara på Romson, röret som försvunnit från jordens yta fram till ms kongress 

    Numera har ”riksdagshennen” ingen egen makt alls, utan är knapptryckare, politikens maktcentrum ligger hos partiledaren och tjänstemännen och möjligen hos partikansliernas PR-folk. Att hålla ihop alliansen skulle vara politiskt självmord inför 2018. Förståsigpåarna är fast i gammalt tänkande.
    Alliansen var en valmaskin inför valet 2006, med vissa centrala frågor klarlagda, som skulle ha skrotats direkt efter vinsten, dvs skilja på regerandet (gouvering) och kandiderandet (runing).
    Hela förmåga att utveckla politiken och hänga med, förloras när man regerar, eftersom människans hjärna inte skiljer sig märkbart mellan en politiker och en väljare, politikerns hjärna blir ockuperad av makt och regerande, och har inte tid att sätta sig in vad som händer utanför politikens bunker, det heter på normal svenska att att bli insnöad, och varke parti i regeringsställning måste tidigt göra en åtskillnad mellan valmaksinen och regeringsmaskinen. Alliansen, dess väsen, var orsaken till valförlusten, regenten trodde sig kunna känna av valvinden, och tom styra vinden, och aldrig har det blivit mer fel, med öppna hjärtan, som följdes upp av att han från regeringens privatjet, kunnat studera att det finns fullt med tomma lador ute i landet, där det går att härbärgera människor på flykt, undan de krig, som stormaktspolitiken förorsakar. Suck. S.W

    SvaraRadera
  81. Fartblind blir alla, och problemet är att ingen kunde dra i bromsen, det fanns ingen som helst självinsikt eller sjukdomsinsikt inom nya M, mer än att lämna över till AKB och driva Mps hjärtefrågor, för att omöjliggöra att mp med nya reglerna i RF skulle kunna fälla Löfvén/Sjöstedt. Skadeglädjen är inte liten, att hövdingen gjorde samma misstag som Persson, högmod föregår fall, där problemets kärna är maktkoncentrationen, att Riksdgsmännen tappat makt, liksom regionerna ute i landet inom partiväsendet, liksom kommunernas förmåga att tillgodose medborgarnas basbehov, och om basbehov är det värt att återkomma till, eftersom regressionsanalys (kurvanpassning) inte är partikansliernas starkas sida, och dessvärre utgör grunden för deep learning. Kan man inte sin professor Kano, om basbehov, linjära behov och oförväntade behov, och vad som händer när korkskallarnas julafton missar basbehoven, så går det som det går, revolution eller populism.
    Ingen väljare visste vad det faktiskt skulle utmynna i avseende konkret politik. Numera vet vi, och att resultatet (i siffror) blev fyra stycken likvärdiga partier, ett stort och tre små, som balanserar på existensminimum. Man måste tydligt och demokratiskt göra skillnad på "running" vs "gouvering" En allians har man för att regera, och då kompromissar man, vilket är ett adelsmärke för Sverige, kompromissen. I opposition är det en annan femma, då ska man inte kompromissa ett dugg, utan ta debatten, i vart fall i en fungerande demokrati. Nu gjorde Alliansen misstaget, i vart fall småborgarna, inför valet 2010, att låta sig bli dominerade av dominanten, (inga övriga referenser till filmen Cermonin), dvs underkasta sig ett nytt varumärke, Alliansen, en orange färg, med konstigt typsnitt, som symboliserade Nymoderaternas politik, och kräftgången inleddes, dels genom att SD kvalade in, dels genom att göra sig beroende av mp.
    Det kunde bara gå dåligt för småborgarna, som satt som ett skruvstäd i samordnings-kansliets järngrepp, dvs finansdepartementet. Därmed kom även en frisk debatt inom själv partierna att kvävas, inkl nya M. Riksdagsarbetet och riksdagsmännen kom i bakgrunden, inkl utskotten. partierna som folkrörelse ute i landet förkrymptes och tystades ner. Till och med arbetet inne i partiverkstäderna med att utveckla politikens kärna, budskapet till väljarna glömdes bort, allt blev fokus på regerandet, och det är vid närmare eftertanke inte heller konstigt. S.W

    SvaraRadera
  82. Problemet är maktkoncentrationen, som taktiskt är nödvändig, men är en strategisk kvarnsten runt halsen. Statsministern sitter djupt insyltad i utrikespolitik, och glömmer bort undersåtarna (valjarna, som faktiskt tror på grundlagens första paragraf, att all makt utgår från folket, demokratins kärna. Våra politiker är inget annat än våra tjänare, som förrättar ett nödvändigt hantverk som vi själva inte vill befatta oss med, (annars skulle fler väljare engagera sig politiskt). Den dag våra politker blir bättre på att spela rollen som tjänare till makten, den dagen vinner man herrens gunst, alltså folkets, och detta är populismens tjärna, eftersom det finns en begreppslighet bakom ordet, som ingen kommer åt, population, populär, populos, folket som lägger ut politiken på entreprenad, till frivilliga ”nyttiga” tjänare, den dag det börjar uppstå misstanke om en sekundär agenda, så förloras förtroendet, och politiekn talar om en demokratins kris, när det i själva verket, sannolikt är tvärt om, tappen i valen är ett rättvist och demokratiskt utslag av minskat förtroende, som pågått under en lång tid, märkligt nog mest för mittenpartierna S, FP och C, och varför då?
    Det är här debatten om vår konstitution måste börja. Skilda valdagar för kommuner och landsting är en gammal borglig (demokratisk) självklar idé, som sossarna motsatt sig, Numera kanske man kan tänka om, givet att man ska försöka ändra hela det kommunala /landstingskommunala komplexet. Högerpopulistiska pariter växer ute i europa, just för att eliterna inte klarar av närtaktiken, ute i tassemarkerna, där väljarna har sin vardag. Ser man inte demokrati som bottom - up management, så förlorar man känslan för demokratisn kärna, vem som bestämmer egentligen. Av just den anledningen valde tex undertecknad i EU-valet mellan att rösta populistiskt på Fi (för att djävlas maximalt) och att inte rösta alls, och valet blev soffan, ett mycket viktigt demokratiskt ställningstagande, att välja att inte sanktionera en rörelse man ser håller på att köra i diket. (Calmfors skriver bra idag, mellan raderna, om vad som drivit fram populismen), frånvaro av eget ansvar för de egna ledarnas beslut. När dagens psykopatiska politik får möjligheten att lägga skulden på någon annan, så gör den detta. Eget ansvar är demokratins kärna, våra egna politiker mycket mer populistiska än vi tror. Dvs man vill behålla befogenheterna, men lägga ansvaret/skulden på någon annan, endera på kommunerna eller på EU, eller i värsta fall på Ryssland. S.W

    SvaraRadera
  83. Populismens drivkrafter får oftast motsatt effekt, och rörelsen har sin näring i väljarnas misstanke intuitiva och icke sällan rättmätiga uppfattning att deras valda företrädare (riksdagsmännen) fortsätter rörelsen mot att avskaffa demokratin lokalt och nationellt, och gå mot en federation, , i synnerhet om ingen konstitutionell debatt förs, så påverkas intuitiva beteenden, som har att göra med kontroll. Något stämmer inte, när politiken inte klarar klarspråk om regelverket och det som är grunden, suveräniteten, och den suveräniteten är i grunden individuell, dvs utgrå frånindividens uppfattning vad man kan vara master över själv, och låta sig underkastas andras fögderi. BDSM debatten handlar om samma sak, avgränsningen mellan att låta sig domineras och att dominera, och många av marginalväljarna kan inte tänka sig tanken att gå med i ett parti, och låsa sig till ett master & servant förhållande, däremot är de flesta individer tvingade att inse att man är beroende av staten, och har en del att ”tjäna” på att underkasta sig en del stolligheter från regeringskansliet, dessvärre klarar inte människan längre av att se underkastelsen i att sätta sitt arbete och framtid i borgen, för kortsiktig lycka av konsumtion. I greklands, och sannolikt Spaniens fall, går det över styr, den undergivna geldenären får ett övertag, och håller hela i Europa i stuptag, med mer krediter, och därmed mer populism. Centralmakten föll på eget grepp, genom att göra sig beroende av kapitalmarknaderna, som ingen längre vet vem som styr, varför ansvarsfrågan och demokratin kommer i fokus, dvs suveräniteten.
    Om ingen konstitutionell debatt förs, (om regelformuleringar) och regler, utan uppfattas som en smygande kraft, så är det intuitiva "djuriska" beteenden som sätts i gungning, som har att göra med individens kontroll av verkligheten, den är alltid lokal. Var enda tjänsteman i Bryssel vet att sydeuroa är för fler regler, och nordeuropa är mot fler regler, eftersom nordeuropas kulur är att följa regler, medan det finns en annan kultur att bryta mot regler, och detta är en styrka, i sydeuropa. I fred vinner alltid den som bryter regler, och i krig (eller skarpa lägen som har att göra med verkligheten) vinner alltid den som sätter upp kloka regelformuleringar och sedan följer reglerna kollektivt, i själva verket är det grunden för ett fungerande näringsliv och handel, frånvaro av dubbel agenda, dvs frånvaro av korruption. Den gamla värnplitsarmén nade varit överlägsen i styrka, som under vinterkriget, eftersom den var motiverad och följde tom outtalde regler, om en gemensam sak, medan en yrkesarmé, som slåss för penningen, och som vet hur det är ställt med elden och understödet vid skarpt läge, kommer aldrig att ge sig ut ur baracken, mot en säker död, varför skulle de? En yrkesarmé har man i fred, men aldrig i krig, och krig blir det, om man inte har ett starkt försvar, och man envisas med att inte acceptera verkligheten, att man inte kan kaxa mot Karelin, om man inte kan brottningskonsten. S.W

    SvaraRadera
  84. En väljare har samma (psykologiska) behov av kontroll som en regeringschef, och ju längre bort från väljaren, politiken hamnar, desto mer kommer väljaren att revoltera, och här ligger populismens kärna, den lokala demokratin. Sverige var inte i närheten av att nazifieras under 30-talet, pga av en väl utbyggda folkrörelse som fångade upp väljarna, det gällde från höger till vänster. När den där lokala förankringen inte finns, tex en självägande bondeklass i Europa, så kan helt andra krafter ta vid. Kommunism såväl som facism. Nä, om nu bara småborgarna knäcker koden för hur man ska hantera journalisterna, och säga att borglighetens skilda åsikter är en brorglig styrka, till skillnad från partiet på Sveavägen, där vi låter väljarna avgöra vilken tyngdpunkt borgligheten ska ha före valet. så kan det går bra, och låser man fast sig i baksätet med nymoderaterna, så kan borgligheten och alliansen hälsa hem. Krafterna som vill byta ut Björklund är starka avseende lurtutandet, men kanske inte när det är skarpt läge och val om snart fyra år. Småborgarna lider av posttraumatisk chock, och har ännu inte fått upp blicken från skyttegraven på RK, dags att fundera påt hur de stora vindarna blåser ute i Europa, och ställa frågan om det verkligen är mer urvattnade -ismer och bokstavskombinationer som börjar på h och slutar på q som bäst hanterar populism (och SD) eller om det kan vara demokratins kärnfråga.
    It´s the matter of
    Local reality &
    Rules of engagement
    stupid.
    Eller som när en stridsflygare eller fartygschef filosoferar om FM ska vara anpassad för fred eller krig, och hur lojal man ska vara mot ÖBs chef, som begär något som inte gör, det blir alldeles snurrigt i huudet, om man förväntas gå i döden, utan ens en puffra, eller om allt är på låtsas, om FM är till för syns skull internt och inte ett utrikkespolitiskt instrument, som inte är för skarp läge, och ställa frågan om yrkesvalet har någon relevans utanför den egna snöda försöjningens?
    Meningen med livet är inte allena i det egna subjektet, och det är väl detta som är grunden för IS rekryteringen, och debatten om liberalismens kärna, nya C har definitivt inte begripit ett enda dyft. Ultraliberalism är ungefär samma irrlära likt Whabbismen, (eller vad skäggtomteläran nu kallas) den passar för galenpannorna, men har naturligtvis en grund, som kan hanteras av klokt folk, som kan ta kritik, utan att starta Jihad, studera tex fotbollsklackarna, frimurarna, MC-gängen eller maffian, eller en vanlig Somalisk familjeklan, som insett vikten av att hålla samman i en grupp, människan är också sina relationer i en begriplig kontext, som inte bara kan vara EU eller bara vara ett parti eller en tillfällig nyckfull tolkning om det moraliskt riktiga, människan styrs också av instinkten att tillhöra en grupp individer i en begriplig kontext, och det brukar vara där man bor och ser sina barn växa upp. Djävulen bor i detaljerna, ochy att ta ifrån medborgarna rätten att försvara sin uppfattade identitet, tex att vara medbrogare i Sverige, ska inte underskattas, det går naturligtvis inte att säga vad som är Svenskt, exakt, men om vi kokar ner all litteratur, alla lagar, all histroia, alla arkiv, till en enda kontext, och gör en moralkala av detta, ochs sedan gör samma sak med tex Japan, vietnam eller något centralafrikanskt land, så kommer det att framträda vissa smärre skillnader i hur man uppfattar identitet, och detta är ett väsen, som är en lika omöjlig filosofisk fråga som om är det är formen som styr innehållet eller innhållet som styr formen. Identitet har att göra med makt, och makt är intrikata spörsmål, som har att göra med instinkt, och ofta inte alls med rationalitet, just därför måste den styrande eliten begripa och vara rationell, med det irrationella, och inte löpa iväg i känslokaos, då segrar den farliga sidan av populismen, om vi slutar tänka rationellt, om balansen mellan den rationella ocn de ofta starkare irrationella känslostyrda krafterna. S.W

    SvaraRadera
  85. För att provocera med allvarsam humor

    Upplysningens politiska filosofer ansåg att kvinnor var mer känslostyrda än männen och saknade mannens förnuftskapacitet....Vilken fräckhet, faktum är att upplysningstidens tänkare även hade en del skumma ideer om ras och härkomst, och när Darwin publicerade "the origin" så var det alls icke Royal society som stod upp och klappade, utan den progressiva krafterna, som längre sökt efter en förklaring till människans och djurens uppkomst, teorin var mycket ödmjuk, att det är slumpen som styr och att det inge finns någon mening, men än idag klarar vi inte av att diskutera Darwin, men alla hugger som kobror på Kreationisterna, varför det lämnas ett tomrum. Endera har Darwin rätt, eller så är det Gud som styr, någon mellanting finns inte, så frågan är mer, varför ska Darwin vara kontroversiell, är det för att politiken inte läst Darwin, inte begripit vad 1800-talets största vetenskapliga paradigm innebär eller är det för att man vill att knasbollarna ska äga Darwin eller Gud, epigenitiken blir om möjligt ännu mer "humanistiskt" dvs att människans gener formas när och nu, i vår miljö, vad vi gör och hur vi tänker. S.W

    SvaraRadera
  86. I dagens forskning är det väl belagt, bland forskarna som forskar om hjärnor, att det finns smärre skillnader, generellt, mellan manliga och kvinnliga hjärnor, och att könet även sitter i hjärnan, tex att en man kan ha ett manskön och ha en kvinnligare hjärna, medan det omvända kan gälla för en kvinna, detta ska väl nu inte alls vara märkligt i dessa tider med hbtq(ia)-dille. Tvärtom någott självklart. Så fort min egen hjärna, undatagsvis, lyssnar på en röst med gällt eller nögt tonläge, som svamlar utan faktagrund, numera extremt vanligt på radio, så stänger hjärnan av, medan kulturen med sakligt lugnt faktaburen kommunikaion, oavästt kön, finns kvar på våra nyhetsredaktioner, där kvinnliga sakliga/faktaburna journalister dessvärre nästa bara finns kvar inom ekonomi och vetenskapssidor, det är fel genusfokus, i vart fall politiskt. Nymoderaterna höll på med svammel, och lyckades, men var det för svamlet, eller var det bara för att de kom med en ny illsiusion, som nu är avklädd?

    Inom politiken kan man inte tala om kön (feminsm) eller om ras (ordet avskaffat på Svenska eftersom det inte finns, utom i resten av världen, däremot finns rasism), och då kan man inte tala om verkligheten på ett begripligt sätt, eller ens applicera olikheter på skolan, och därmed inte lösa skillnar i förutsättnignar eller learning income eller ens förstå främmande kulturers vurm för att dela upp manligt och kvinnligt i skilda läger (ngt vi inte gör i Sverige synligt mer än på våra badhus omklädningsrum), och eftersom många som kommer hit, har en annan erfarenhet av genus, så smäller det rätt bra, när vi kombinerar barnuppfostran, liberalism och feminism, det krockar lite med vår egen verklighetsuppfattning och i synnerhet med det multikulturella perspektivet, särskilt kanske från mellanöstern. Då kan alla möjliga spratt uppkomma....
    Detta ser vi inte minst på AKBs uttalande om att IS-krigare också är offer, det är en anpassning till en ny befolkningsstruktur, och en ganska osannolik oförmåga att inte förstå andra synsätt. De som är offer, är de familjer vars söner väljer att revoltera mot deras föräldrars val av att söka en bättre framtid, där drivkraften förmodligen är företrädarens "von oben"-syn på livet på verkstadsgolvlet.
    Men det är tre år kvar, så AKB kanske hinner med en frigörelseprocess från det gamla, på samma sätt som farbror Reinfeldt lyckades med en total make over, efter valförlusten 2002. S.W
    S.W

    SvaraRadera
  87. Annika Dahlström (hjärnforskare) har skrivit en bok som koncentrerade de senaste 15 årens intensiva internationella forskningsresultat om hjärnan och hur hjärnan påverkar beteenden och förfäktar att politiken, för att uppnå ökad jämlikhet, bör luta sig på vetenskap och empiriskt grundad neurobiologisk forskning, för att utveckla ett samhälle som anpassar sig till mäns och kvinnor delvis (det mesta är ju lika) skilda sätt att fungera, (i vissa sammanhang avs just om det är en känsla eller ett konkret objekt som fångar den första impulsen i system 1 av hjärnan)
    Frågan om genus och hjärna är en metafråga, endera så accepterar man forskning, eller så förkastar man den, och förkastar man den, så ska man göra det med fakta, eller så ska man tiga. och för att driva med frågan för alla som skulle kunna tro att en känslostyrd hjärna skulle kunna ha en tendens att förneka den faktiska verkligeheten, så lyckades tex nya moderaterna fullständigt med sin säkerhetspolitiska läxa och Ryssland, alla minns vad Reinfelt sa före valet, det finns inga rikser alls, han hade egna källor, endera var statsministern känslostyrd över hövan, av att vinna valet, eller så förnekade han fakta, och utgör ett praktexemepl på hur en "elithjärna" inte låter system 2 styra över system 1, där det i efterhand får sägas att ingen begriper hur han tänkte, eftersom det uppenbarligen var kognitiv dissonans, inadekvat verklighetsuppfattning och någon slags glappkontakt eller brus i filtret för realacceptansen, det borde inte vara ett hot, eftersom politiken agerat efter en annan utveckling, och litade Ryssland skulle lägga sig platt. S.W

    SvaraRadera
  88. En intervju med Annica Dahlström, som skulle ingått i Norrbottenteaterns bok om jämställdhet, stoppades av Länsstyrelsens jämställdhetsdirektör Britt Marie Lugnet-Häggberg med motiveringen att
    "Vår svenska jämställdhetspolitik bygger på att vi är lika och socialiseras in i olika könsroller. Annica Dahlström är särartsfeministisk och utgår från att pojkar och flickor är helt olika. Länsstyrelsen kan inte ge ut ett material med den uppfattningen".
    Det är ungeför som att stoppa en bok med hisoriskt och vederhäftigt källmaterial som beskriver förintelsen av människor, företrädesvis judar, under 2a vK, bara för att det inte passar in o vår nuvarande politkska uppfattning om hur världen borde vara beskaffad, det är helt enkelt gansla läskigt att forskning som stödjer sig på vetenskaplig fakta, och inte passar in i det politiska kulturen, förnekas och förtigs, en liten smal elit ställer till enorma problem för en massa kvinnor, om man inte inser att förändring och förbättring av samhållet åstadkomms genom att erkänna olkheter och anpassa samhället efter verkligheten och inte införa totalitära irrläror som ingen begriper ett dyft av.

    Annika Dahlström (hjärnforskare) skrev en bok som koncentrade de senaste 15 årens internationella forskningsresultat om hjärnan och hur hjärnan påverkar beteenden och förfäktar att politken, för att uppnå ökad jämlikhet, bör luta sig på vetenskap och empiriskt grundad neurobiologisk forskning, för att utveckla ett samhälle som anpssar sig till mäns och kvinnor skilda sätt att fungera, (i vissa sammanhang) snarare än att förneka fakta.
    Jämför tex med vad som skulle hända om en forskar påstod att alla som är vita, från början varit svarta, men att huden muterat till vitt, för att klara av att reglera d-vitaminnivån under vinterhalvåret,och att svart hud, som inte får solljus löpande, tenderar att ställa till det för d-vitaminhalten, som kan inverka menligt på foster, ja tänk om de faktiskt är så, då måste man anpassa samhållet efter den nya rörligheten, där det färr tog kanske 10 generationer att mutera till vitt, så ska nutida människor klara av detta på en generation, och då kanske vissa barn inte utvecklar den kapacitet de skulle kunna, om man verkligen tog problemet på allvar, och införde vintersolplikt :-) dvs att alla kvinnor med mörk hy, som väntar barn, måste exponeras för solljus och få d-vitmainhalten kontrollerad, då kanske man skulle kunna åstadkomma något konkret, istället för att tala om strukturell rasism, eftersom det sannolikt när det, att förneka grundläggande betingelser hos en massa utsatta människor, bara för en viss insnöad elit, inte ser problemen eller verkligheten, och därmed förnekar och inte tar in naturvetenskapliga självklarheter. S.W

    SvaraRadera
  89. En intervju med Annica Dahlström, som skulle ingått i Norrbottenteaterns bok om jämställdhet, stoppades av Länsstyrelsens jämställdhetsdirektör Britt Marie Lugnet-Häggberg med motiveringen att
    "Vår svenska jämställdhetspolitik bygger på att vi är lika och socialiseras in i olika könsroller. Annica Dahlström är särartsfeministisk och utgår från att pojkar och flickor är helt olika. Länsstyrelsen kan inte ge ut ett material med den uppfattningen".
    Detta var några år sedan, men säger lite om vår egen dogmatism, avseende vetenskapen själv. Vi är kreationister hela bunten, och borde skämmas, och det är inte bara fp som förefaller ha tappat upplysningsidelets grundval, den grund hela vår demokrati vilar på.
    Det är ungefär som att stoppa en bok med historiskt och belagt vederhäftigt källmaterial som beskriver förintelsen av människor, företrädesvis judar, under 2a vK,
    bara för att fakta inte passar in o vår nuvarande politiska uppfattning om hur världen borde vara beskaffad, så ska man väl inte förneka fakta, revisionism är sällan framgångsrikt, mer än som revolutionärt tillfälligt vapen.
    Forskning som stödjer sig på vetenskaplig fakta, och inte passar in i det politiska kulturen, förnekas och förtigs, en smal elit ställer till problem för en massa kvinnor, om man inte inser att förändring och förbättring av samhället åstadkoms genom att erkänna olikheter och anpassa samhället efter verkligheten och inte bejaka totalitära irrläror, som ingen begriper ett dyft av, vad dt är för psykologiska underliggande krafter, som leder oss från förnuft och rakt in i galenpannornas värld. S.W

    SvaraRadera
  90. Jo, provokationen, den internationellt välvilliga, om vi infödda Svenska män och kvinnor inte kan skilja på:

    1. Första ordningen (källan till frågan, genus vs orättvisa)
    Feminism

    2. Andra ordningen (den biologiska ordningen)
    Särartsfeminism
    Likhetsfeminism

    3. Tredje ordningen (den politiska feminsimen)
    Liberalfeminism
    Socialistisk feminism
    Ekofeminism

    4. Fjärde ordningen (den revolutionära feminsmen)
    Radikalfeminism
    Anarkafeminism
    Queerfeminism

    5. Femte ordningen (den nyakademiska feminsimen)
    Postkolonial feminism
    Kontinental feminism

    6. Sjätte ordningen (den filosfofiska feminsimen)
    Pragmatisk feminism
    Analytisk feminism
    Lingvistisk feminsim
    osv

    Men om nu kronprinsessan Olsson driver feminismen, och ingen vet vad hon menar, i relation till Gudruns rosa feminism, eller Borgs laisse-fairfeminism, vad det innebär, mer än att kvinnor ska sitta i styrelserummen, utan att debattera vad konsortieavtal är, så har man nog skjutit sig i foten, det blir plakatpolitik, men gör bara makten ännu mer osynlig. Nä, hellre än att pladdra om feminism, så kunde man tala om vad man konkret ska göra för politik, för att förbättra för en grupp individer, på bekostnad av en annan, och om vi reducerar alla män, och sätter in ca 12 - 15 olika sorters feminism, så inses lätt att ett slags feministiskt perspektiv strider mot ett annat, och sedan kommer naturligtvis islamsk feminism, och plötslgit ställs olika grupper mot varandra, och ingen begriper själva begreppt, bakom slagdängan, och därmed förloras demokratins väsen, i vilken riktning majoriteten ska trampa, för att linjära regressionsanalysen ska bli minst dålig för kollektivet, inna nästa korrigering inträffar vart 4e år. Röstar väljarnha på orden, eller röstar vi på vad orden representerar för begrepp, som referar till något konkret utanför oss själva, här ligger den subjektiva libralismens utmaning. Att omfatta en kollektiv idé, om nyttan av individuell frihet, under vissa föreskrivna regler, som gagnar flertalet, men alls inte alla.

    Studerars småborgens faktiska resultat, över tid, inses att någon misslyckats med analysen, som alls inte har med Bjärklund att göra, det är en kolleitv blindhet, som bara kan drabba en bunker, och spär bara på fallet, med mer elände av samma osäljbara vara.

    Fp C KD SmåBorgen
    1970 16,21 19,91 1,8 37,9
    1973 9,42 25,1 1,75 36,3
    1976 11,06 24,08 1,36 36,5
    1979 10,59 18,07 1,39 30,0
    1982 5,9 15,48 1,87 23,2
    1985 14,23 8,82 3,6 26,6
    1988 12,2 11,3 2,94 26,5
    1991 9,12 8,5 7,14 24,8
    1994 7,19 7,65 4,07 18,9
    1998 4,72 5,13 11,8 21,6
    2002 13,4 6,2 9,15 28,7
    2006 7,54 7,9 6,6 22,01
    2010 7,1 6,6 5,6 19,22
    2014 5,4 6,1 4,6 16,1

    Hallå 16,1 % av valmanskåren, med fallande trend, för tre partier i mitten, och moderata högerpartiet i fall, men som kmmer att bita sig fast i mittenläget, eftesom det likt en narkoman krävs att man hamnar i en respirator, innan man upptäcker livet utanför opiatet. Med 16 % i kammaren, är man inte relevant, det finns ingen stans att gro och växa, mer nyord räcker inte, det gäller att hitta en sakpolitisk ringhörna som är ens egen, just nu är det bara Vänsterpartiet och SD som har detta privilegium, och därför går deras budskap fram, dvs framträder i bruset av brösttoner. Då är populasen nära in på skinnet, och flåsar i nacken, vad än Expressen tutar ut i sin lur, så turar man förgäves, gudskelov att DN håller sig hyfsat nykter :-) S.W

    SvaraRadera
  91. Aj siffrornas skönhet, framträder dåligt på bloggen
    Bäst att bara redovisa summan av FP+C+KD = småborgligheten, även tid, spänn fast säkerhetsbältet, full fart mot avgrunden.

    SmåBorgen

    1970 37,9
    1973 36,3
    1976 36,5
    1979 30,0
    1982 23,2
    1985 26,6
    1988 26,4
    1991 24,8
    1994 18,9
    1998 21,6
    2002 28,7
    2006 22,0
    2010 19,2
    2014 16,1

    Ja, fp tappade, och det gjorde alla småborgliga partier, även om CP lyckades med sitt bestående ras redan 2010, och sedan är kvar i kolkällaren. Nä, skrurva bort alla "borde-lgen" tex opinionsundersökningar, och mät partiernas framgångar när det är skarpt läge, dvs mellan val, dvs en riktig operation. Det är fullständig genomklappning och haveri hos samtliga tre borgliga mittenpartier, som är inträngda mellan två supermakter, och detta kan inte småborgarna göra något åt, så länge de inte inser den krassa realpolitiken, och driver egna frågor, och det tycks i vart fall fp och kd ha begripit, lycka till AKB och ajö Centerpartiet, en blåkopia på nymoderaterna, är politiskt irrelevant. Ju mer olika borligheten framträder, desto mer potentiella röster, och detta får man ta, i en demokrati, sedan är det upp till våra Riksdagsmän, att dagtinga med sitt samvete, när de ska trycka på knappen för regeringsbildare och statsbudget :-) En fråga om att kunna kompromissa, och förklara för väljarna, likt i Finland, Norge och Danmark, att detta är ett nödvändigt ont, i en demokrati, som inte är märkligt eller svekfullt alls, när allt kommer till kritan, så accepterar väljaren ärlighet, eftersom det varar längst, förtroende mellan folk och folkvalda. S.W

    SvaraRadera
  92. Ilkka Niiniluoto (finlänsk filosof) har försökt precisera relationen mellan experten och generalisten (jmfr general)
    Förr var generlalerna statschefer, och är väl i någon mening så även i Ryssland i dag, medan statschefen är bortsrationelaiserad i väst, till förmån för regeringschefen, som är partiledare, och alltså expert på att att först ta sig fram i ett partisystem, genom att hålla med och heila, opch sedan ta kommandot för att leda gruppen (truppen) i strid mot andra partier, och bilda allians med likasinnande, och dominera dessa, för att sedan bli regeringschef, (indirekt statscehf, för att sedan leka med de andra regerings-/Statscheferna. Detta är en profession, som bara kan utövas av en politisk specialist, som omges av andra likasinnande specialister inom politiken, dvs kung Krängare, som i sin tur avlönar tjänstemän som utför själva polititikens praktik:

    Niiniluotos tabell

    Profession Praktik Konst Vetenskap Partikulär

    Soldat Krig OP-konst Krigsvetenskap ÖB

    Atlet Sport friidrott Idrottsvetenskap Klyft
    Bah

    Lärare Bildning Didaktik Pedagogik Björklund
    Matematik "
    Genusvet "
    Fysik "
    Queerteori "
    Svensk gr "
    Svensk litt "
    Svensk skriv "

    Politiker Politik Politik Statsvetenskap stridshingst

    Sedan måste man så klart definera att det är skillnad på en kommunalpolitiker, Rikspolitiker, och framför allt skilja på en inrikesministerier, utrikesminister och en regeringschef, som är både och, och här går det nog ofta lite snätt i Sverige, regeringschefen har på tok för mycket makt, bildar ensam regering, och så fort detta är klart, så ska regeringschefen bli sgtatshef,och beriva maktpolitik på nästa plan, utanför rikets gränser. Det kan finnas fog för misstanken att det inte går att skilja på olika roller, och att politiken tappar fotfästet. Krigsmakten är utrikespolitik, och polisväsendet är inrikespolitik, helt olika väsen, rationalsierar man tex bort en ubåtsjaktsstyrka, bara för att den gör sitt jobb, och rensar bort ubåtar, så uppstår ett vakum, eftersom man inte har begripit vad man har en ubåtsjaktssturka till, att se till att det inte finns ubåtar i skärgården, på samma sätt som att polisen finns till för att det inte ska finnas tjyvar som snor våra skattemedel, eller privat egendom. S.W

    SvaraRadera
  93. C
    1970 19,9
    1973 25,1
    1976 24,1
    1979 18,1
    1982 15,5
    1985 8,8
    1988 11,3
    1991 8,5
    1994 7,7
    1998 5,1
    2002 6,2
    2006 7,9
    2010 6,6
    2014 6,1

    Studeras centerpartiets valresultat, så inses att det kunde varit värre. I valet 85 med valsamverkan med KD, tappade man hälften av röststyrkan, i röran, och i valet 98 blev C ett pytteparti, som man sedan klamrat sig upp med en hel prcentenhet från. Ärligt talat är det inte godkännt, att gå från 25 % ner till 5,1 % på 20 år för att sedan bli kvar i kolkällaren, den enkla frågan ska ställas, vad har Centerparitet för relevans utanför Stureplan? Där bor nämligen inga människor, I CBD finns endast gallerior och kontor. Småborgligheten är i bekymmer eftersom man inte har en egen ringhörna, och den "allomfattande" frihetsliberalismen är en vision, en berättelse, men inte en röstmagnet. har nya M tagit mitten, så är det inget att göra åt saken, annat än att bli bättre på samma sak, i mitten, eller byta territorium/väljarbas. S.W

    SvaraRadera
  94. Att nya maktlystna krafter vill bli Kalif istället för Kalifen, är inte alls märkligt i en demokrati, men man kan ju fundera på partikulturer.

    Detta med intern öppen strid i ett parti, var en av anledningarna till att det gick åt pepparn för m under 60-talet, (det dystra decenniet enligt Bohman).

    Högt i tak är ena sidan av myntet, en öppen maktkamp med lumpna medel en annan, cirkus och maktkamp är självfallet ett orostecken som kommer att spilla över på en kommande regering, (enligt tesen att en revolutionr alltid är en revolutionär)

    Inget väljarna prioriterade under 60-talet inom moderaterna, och sannolikt inte nu heller.

    Att utmana en sittande partiledare offentligt är ett dåligt omen, även om det mest är Expressen som ligger bakom de mer tydliga attackerna, visar att det är något lurt, eftersom det lite bryter mot partikulturen (i Sverige)

    I vart fall innebär upproret att partiets kommande krafter, visar att man har knivar, och dessutom inte bakom ryggen.

    Tabell över Fp valresultat jämte fp, c och kd:s andel (%) inbördes inom småborgligheten, dvs utan moderaterna.

    Som synes råder jämviktsläge mellan fp och c från 1988 och framåt, med ett undantag, valet 2002. Då gick fp fram medan c och kd backade kraftigt, var det partiledaren bara, eller var det politikens innehåll?
    fp c kd
    Fp
    1970 16,2 43% 53% 5%
    1973 9,42 26% 69% 5%
    1976 11,1 30% 66% 4%
    1979 10,6 35% 60% 5%
    1982 5,9 25% 67% 8%
    1985 14,2 53% 33% 14%
    1988 12,2 46% 43% 11%
    1991 9,12 37% 34% 29%
    1994 7,19 38% 40% 22%
    1998 4,72 22% 24% 54%
    2002 13,4 47% 22% 32%
    2006 7,54 34% 36% 30%
    2010 7,06 37% 34% 29%
    2014 5,4 34% 38% 29%

    Vad är det för övergripande fråga som utmanar Björklund?
    Att partiet ligger kvar på samma usla nivå som 1982, efter sveket mot Fälldinregeringen, och minskat ytterligare 1,5 % under Alliansparaplyet? Björklunds paradfråga, skolan, äger ju kommunerna, och PISA gick bra, i alla kommuner som inte varit föremål för omfattande öppna hjärtan, dvs borgerliga kommuner, och bakgrunden är migrationsuppgörelsen med mp, varför s varit taktiskt smarta nog att sätta lille Fridolin på pottan.
    Kommer mp att kunna tala om korrelationen skolresultat och befolkningsstruktur/utbildningsnivå? S.W

    SvaraRadera
  95. Aj, den andra tabellen är fp:s valresultat (utan %-tecken)
    Den tredje tabellen är fps relation i % av den samlade mängden röster för fp+c+kd, dvs ett sätt att se på inbördes kannibalism, där den enkla slutsatsen är att när fp + C var större partier, så konkurrerade de också mer idémässigt, ovh var mer relevanta, dvs den enes bröd (bra politik) den andres död (dålig mittenpolitik). När det borgerliga blocket sedan "ny start för Sverige" utvecklade samverkan mellan fp och m, som sedan utsträckte sig, så börjar fallet för mittenpartierna, fallet för relevansen.

    Samma tabell, med resp borgerligt partis andel/relation av det totala antalet borgerliga röster. Det är bara att hålla sig för skratt, visserligen var Björklund och dåvarande partiledning ansvariga för att gifta in sig i alliansen, och kompromissa, och givetvis är fp ansvarig för Ullenhags stora integrationsinsatser i Sverige, men det går inte att vara enfaldig, ingen tror att Björklund bestämmer som en hövding inom fp. Så att kritisera Björklund är att lura väljarna, fp:S valresultat är ett lagarbete, av att äga en enda fråga, skolfrågor, och att samtidigt äga integrationsfrågan. Det är fullständigt självklart att fp går bakåt, och tom åker ur Riksdagen. Detta är ett strukturellt problem, som kan ta minst 10 år att reparera.

    FP C KD m
    1970 33% 40% 4% 23%
    1973 19% 50% 3% 28%
    1976 21% 46% 3% 30%
    1979 21% 36% 3% 40%
    1982 13% 33% 4% 50%
    1985 30% 18% 8% 44%
    1988 27% 25% 7% 41%
    1991 20% 18% 15% 47%
    1994 17% 19% 10% 54%
    1998 11% 12% 26% 51%
    2002 30% 14% 21% 35%
    2006 16% 16% 14% 54%
    2010 14% 13% 11% 61%
    2014 14% 15% 12% 59%

    Ja, korrelationen kunde inte vara tydligare, mellan att nya M tagit ett stort steg in mot mitten, tagit all luft, och lämnat fältet öppet för SD, men man ska inte säga höger, Nordkorea är också restriktiva med migration, det är är ganska enkelt, SD driver frågor om migration, i paritet med övriga nordiska länder, och SD driver frågan om ett starkare försvar. Ska det vara så svårt att begripa, att det inte handlar om Björklund, utan om större strukturella frågor, där det gått precis lika illa för "underbarnet" Annie som för Hägglund. Men eftersom dessa är fortsatt för vald linke, dvs hög mibration, vars kostnader inte går att hålla undan, så kommer naturligtvis försvaret att fortsätta vara på svältkur, kan nu bara S hålla mp fjättrade vid skola så kanske tom mp ryker nästa val, och då jäklar, då ändras ekvationen igen, då kanske fp klarar sig, men AKB kan hälsa hem. S utan mp, kan gå rätt bra, om man bara lyckas dumpa över migranterna på de borgerliga kommunerna, och förklara att det är Alliansens öppna hjärtans förtjänst, med hög skatt, eftersom hela Sverige ska leva :-) S.W


    SvaraRadera
  96. Tabellen ovan är alltså samma princip som för småborgarna, dvs relationen mellan varje enskilt alliansparti och alliansens totala mängd.

    Idealet är nog tre borgliga partier, med ca 30 % av rösterna inom blocket vardera, eller ca 17 % vardera av valmanskåren. men genom SDs intåg, som det tredje julet har ju Borgligheten hamnat på totalt 39% och är stadigt på väg nedåt, eftersom volymerna i migrationen, bara kommer göra talet om integration ännu mer Orwlleskt än under Ullenhag. Så kakan blir runt 35 % att dela på 2018, för fyra partier.... i bästa fall 9 % vardera. Tur att man inte valt yrket borglig politker, med Putin flåsande i nacken, arg som ett bi, och då ska vi bråka om betyg i fjärde klass, och om Sveriges ansvar som humanitär stormakt. Det är nästan så att man hoppas att upprorsmakarna tar över, och sätter fru Olsson på rodret, så slipper Björklund ansvar, om saker går riktigt åt pipsvängen, utanför gränsen, för åt pipsvängen i valet 2018, går det säkert, med Ullenhag och Olsson och öppna hjärtan, så ser i vart fall trenden ut. S.W

    SvaraRadera
  97. Björklund utmanas paradoxalt nog angående
    migration, och betyg, samtidigt som initierade vet att PISA-resultaten är goda för Sveriges kommuner, som inte drabbats av den senaste 20 årens stora inflyttning, dvs i socioekonomiskt välbärgade kommuner (med kommunal skola) går det bra för eleverna, och det är ett hopplöst problem för fp, att den enda paradgrenen, blev en black om foten, utan att det förs diskussion om varför skolresultaten haltar betänkligt, i vissa skolor och regioner, men långt från alla, och så länge inte detta görs, så var det ingen hit att vara minister för frågor som inte departementet utan kommunerna äger.

    Spelar ingen roll hur mycket pengar man öser, det går ändå inte att jämna ut oddsen för barn som kommer från krigsdrabbade områden med lågutbildade föräldrar, som klumpas samman i glesbyggdsreservat.

    Det får Sverige ta, barnen får bättre utbildning här än i ett krig, och det är inte fy skam alls. Om nu S lägger ett socialistiskt förslag att kvotera flyktingbarnen till Svenska skolor, så ska det bli intressant att se hur mp kvinnliga kärnväljare reagerar, om deras egna barn inte anses vara/utgöra den viktigaste delen av integrationen i Sverige :-)

    I vart fall börjar integration i skolan, och om detta talar alliansen tyst. Lika så om korrelationen mellan arbetslöshet i de kommuner, som har lediga bostäder, dit migranterna slussas., eller om utflyttning av infödda.

    Så länge S är beroende av mp, tror partistrategerna att borgerliga väljare inte proteströstar på S, pga mp, och spiller de över till SD, som i grunden är ett borgerligt parti.

    I vart fall framgår av tabellen att fp och C har en viss inbördes korrelation 1985 och tidigare, när den ene växer, minskar den andre, och vice versa. S.W

    SvaraRadera
  98. När KD kom in i Riksdagen börjar utsmetningen, det blir det sas grå, grå, grå, samtidigt som alliansen formeras, och hade inte Reinfeldt varit så girig, dvs hållit sig i högerhörnan, hade bygget hållit, men som seden lär, den som gapar efter mycket, mister ofta hela stycket, och inget partiledarbyta i världen kan få upp fp ur dyn, det enda som leder framåt, är att bomba tillbaka m där de hör hemma, eller ta upp SDs politik. och byter fp ut Björklund, den enda med regeringsvana, och fortsätter med öppna hjärtan, så kan det hålla, i elva Stockholmskommuner, och då har fp ett annat mål, att fortsätta lägga ner försvaret, och fortsätta låta SD växa. I vart fall är det spelteori, som inte är öppen, och som är klurig som fasiken att lista ut, vad som är fp upprorets mål politiskt, tvåpartisystem?

    Det går alltså inte att skilja ut trillingarna från varandra.
    och de flesta partistrateger kan i efterhand räkna ut det Björklund förklarade direkt efter valförlusten, att oppositionen ni går över till egen politik, med egna budgetar, hade alliansen följt Björklunds råd, hade det inte uppstått en kris. Förmågan att upprätta en ny operationsplan efter en valförlust, verkar inte ha varit Cs paradgren, samtidigt som m var alert som ett apatiskt flyktingbarn, vars föräldrar inte fått PUT.

    Om vart och ett av de fyra borgerliga partierna har var sitt tydligt program, med varsin tydlig budget, för kommande fyra år, så går det jämföra, tex om det finns utrymme för försvarsanslag eller inte. och om inte, så kanske någon inom m ska förklara hur vi ska ha råd att gå med i nato? om 10 år, när ekonomin i Sverige är ännu bättre....

    Så länge det inte finns pengar över i budgeten, kommer försvaret gå på tomgång, och SD fortsätta som en raket.
    Med anledning av fps märkliga maktkamp och krumbukter, börjar det luta åt att SD får minst 20 % i valet 2018, frågan är på vems bekostnad? Före Alliansen fanns inte SD i Riksdagen, och om 3 år är de sannolikt större än moderaterna, samtidigt som KD kommer växa till sig, och då ska fp byta ut Björklund och bli ännu mer liberala än Centerpartiet, som sas tagit fp:s position nästan högre grad än nya M. Kan verkligen fps resultat höjas, om det möjligen blir fyra töser vid rodret, och vilka profilfrågor ska fp driva? Feminism, och ta röster från Gudrun, eller ska fp stå på egna ben och lägga fram ett eget program och en egen budget, som tex SD, eller tjäna det parti, som snott den egna scenen :-)

    Kommer de nya krafterna till rodret, så vet i vart fall alla som oroas för försvaret, hur försvarsbudgeten kommer att se ut 2018 - 2022, den kommer att DÖ.
    Heja Ryssland, heja utrikespolitik, heja oppositionen.
    Å andra sidan kan det vara något med politiken vi väljare inte förstår, och man håller lite tummarna för att våra folkvaldaföreträdare ska förklara hur de tänker, i vart fall om samhällsekonomi, integration, är inte arbetsmarknad, det har inte fungerat hittills, och arbetsmarknaden viker, så jobben är på upphällningen, utom i några borgliga kommuner, och alla alla migranter kan inte arbeta som trädgårdsmästare eller städare, så integrationen måste ske ute i alla avstjälpningskommuner, och nu kommer den kommunala skatteutjämningen in, ingen liten fråga heller.
    S.W

    SvaraRadera
  99. Grattis, om det nu blir en natoutredning.
    Svageheten hos S ligger ju i att regerighen persson föll för trycket, och började rusta ner, och på något mystiskt amatörmässigt sätt anpassa Sveriges försvar till insatser utanför Sverige, enligt natostandard, utan att tala om det för sina egna väljare, som sas inte såg sambandet.

    Detta är ju storpolitik, Sverige har noll handlingsfrihet, och en uppförsbacke som är större än någon lan ta in avseende kostnader för migrationen, som inte långe går att att hejda, genom att det är ett upptrampat spår, för alla researrangerörer, att det rä till Sverige, man ska.
    Så det blir en mardröm i valet 2018. Att gå med i nato, borden enligt grundlagen, inte kunna ske utan en folkomröstning, och där har S vänsterpartiet som en nagel i ögat :-) Så S förtjänar lite grillning, vägen ut ur knopan är så klart upprustning, men det finns inga resurser, och så är man fastbundna med MP i knät. Utredningen bör genomföras i flera steg, en första förutsättningslös utredning starta omgående, likt Perssons uppgörelse med IB, för att steka sina företrädare, dvs kartlägga, så långt det är möjligt, vilket samarbete som rådit och råder. Förr var det hemligt, sedan muren föll öppnades det lite på dörren. Realpolitiskt går det inte att ducka, och en natoutredning som tar det stora greppet, låt oss kalla det en säkerhetsplitisk utredning om vårt närområde, och våra grannar, och om våra förpliktelser. Gör samma analyser som militären gör, krigspel, olika scenarier, och sätt upp strategier för det oväntade. Dessutom är det lite inrikespolitik, ska försvaret rustas upp, måste något hosta upp slantar, och det kan inte bli pensionärerna :-) för då har vi ett nytt pensionärsparti i valet 2018, som sätter P för de planerna. Borgarna kan nu välja lite, strategiskt, och det är svårt att tänka sig att nya M kommer fortsätta marchera i Reinfeldts spår, täpper de inte luckan avs försvar, fortsätter SD, och SDs hållning går inte att räkna ut, självklart USA/Europavänlig kommer partiet inte att vara, även om partiledning gör vad den kan. Och om inte annat så kommer Ryssland understödja andra populister. S.W

    SvaraRadera
  100. Frågan är hur politiken löser en folkis, en folkis blir en indirekt omröstning om mycket annat, röstar medborgarna mot nato, så måste man betala konsekvensen, röstar man för nato, så kommer andra frågor upp. Under alla omständigheter kommer frågan om Sveriges suveränitet upp, vad vi har för handlingsalternativ och för risker, och förhoppnginsvis vad det kostar, vilket ju ger en signal om vad folksuveränitet kostar. och så blir det kanske en god historielektion, att historia inte är oviktigt, samt geopolitikens återkomst. Krydda detta med totalförsvar, civilförsvar, handel och sjöfart, krislägen och alla möjliga andra scenarier, inkl galna skäggtomtar som är förbannade på allt möjligt, inkl USA fingrar i mellanöstern, så blir det en god portion balansgång för försvarspolitiken.
    Frågan är om moderaterna kan vara trovärdiga, svekdebatten har ju startat i detta läger, vad egentligen Reinfeldt lämnat efter sig, till sina efterträdare. S.W

    SvaraRadera
  101. Skånskan var tidig att fatta galoppen, den komplexa.
    http://www.skanskan.se/article/20150204/OPINION/150209726/1007/-/utred-nato-anslutning-sakligt-
    Intressant, den politiska taktiken, som sedvanligt styrs inifrån respektive parti, vad som är mest opportunt inför 2018, och just nu är det så klart villervalla, med partiledarbyte i KS, en hövding som avgått och det börjar gå upp för en och annan nymoderat, att allt inte varit som det borde, detta med ansvar för nästa verkar ha glömts bort. Moderaterna kommer stå still i på stället marsch i mist ett år, och så har vi det pågående upproret i fp, som är så urbota dumt och fullt av ostyrbara känslor att man absolut inte får skämta om hjärnans system 1 och 2 eller känslor, det skulle vara förmätet, men visst skjuter man sig i foten, varför inte vänta på ordinarie tillställning och reda upp politiken i samråd, vill fp byta ordförande, sker det under ordnade former. Och mitt i denna villervalla alltså en ganska avgörande utredning, som inte bara ska utreda vart vi ska, utan också varför vi hamnat där vi hamnat, dvs gör vi något för att vi själva vill proaktivt, eller gör vi något för att vi är tvingade reaktivt, och i så fall varför.
    Med Natointräde behövs det ordentliga tillskott av resurser, utan nato ännu mer. I bägge faller kommer desstuom frågan om inhemsk försvarsindustri spela roll.
    Suveränitet har man inte om allt måste köpa alla materiel av privata företag Sverige har inte heller råd att inte hänga med i teknikutvecklingen, och köpa allt från andra, och betala med intäkter från hushållsnära tjänster, jobbcoacher, flyktingboende (eller försäljning av Svenska pass) S.W

    SvaraRadera
  102. Med ett hypotetiskt Nato-nej efter en kommande hypotetisk folkomröstning, måste Sverige rimligen rusta upp ännu mer, vilket sätter ordentlig press på politiken, (och på hur en folkomröstning ska formuleras) Det är sannolikt så att det behövs minst 10 miljarder ärligen, minst, för att hålla oss alliansfria, och kanske 5-6 i Nato, och med kommande ekonomisk nedgång i EU, som påverkar Sverige, så undrar man lite var pengarna ska tas från för utgiftsområde, välfärden för kvinnor ute i kommunerna, eller från pensionärerna?
    Det är som att välja mellan pest och kolera, för politiken. Till synes kan natofrågan fungera som förtäckt skenmanöver för politiken, att komma undan kostnaderna, men säker ska man inte vara, en natoutredning måste förklara säkerhetsläget, och prioriteringarna, varför kostnaderna inte går att komma undan, det blir ju två olika ståndpunkter, en försvarsmakt alliansfri, och en nato-försvarsmakt, som bägge kommer att kosta kosing. Ökade försvarsanslag, och inget tak för migranter, och ökade utgifter för statens ”trygghetssystem” innebär att kommunerna kommer att få ta smällen, det blir säkert väldigt populärt, med en kommunreform, för att klara migrationen. I själva verket pågår ju en motsatt rörelse, med kommundelningar, för att kapa loss geopolitiska områden, som kommuninvänarna inte känner att de kan borga för.
    Latent ligger kommunala uppror, tex ett kommunparti, ett Norrbottensparti, ett pensionärsparti, ett gammelmoderat parti (om inte KD fyller luckan), ett sjukvårdsparti, ett feministparti, ett piratparti, ett uppdelat SD med ett USA-vänligt parti, mot migration, och ett ”neutralt” EU-skeptisk parti mot migration och för värnplikt. Varför inte ett veganparti och varför inte ett kommunalparti, som värnar om kommunalt självstyre. S.W

    SvaraRadera
  103. Kanske är det detta s listat ut, vägen ut ur mps klor, ett parti som påstår sig vara ett miljöparti, men borde heta för öppna gränser, för insatser i longtbortistan och mot nationellt försvar partiet. Så man spricker av nyfikenhet, hur våra folkvalda ska klara av folkomröstningsfrågan med beslutande folkomröstning om det är fråga om rikets suveränitet. Det är tur att man inte är politiker, för den resan vill man inte tänka, en folkomröstning innebär ju en seriös transparent debatt, som kommer att klä av våra politiker fullständigt, i vart fall de etablerade partierna. Så frågan är inte enbart en fördel för ”alliansbygget”, sossarna sitter på regeringsmakten och försvarsmakten, och har sannolikt delar av officerskåren mer med sig, än mot sig, efter Reinfeldts näppsningar.
    Att hitta resurserna i statsbudgeten inför 2018, om de ens finns, blir omöjligt med nuvarande migrationsrace, men kanske kan man genom en utredning skifta fokus, och helt enkelt förklara, allting har en ände, så även Sveriges ekonomi, och vi har inte råd, med annat än migration, och då får väljarna fatta beslut om försvaret via valsedeln 2018. Får man borgfred avseende försvaret, och utreder säkerhetspoliken rätt, så är det ofarligt, eftersom beslutet med all sannolikhet landar i folkomröstning, (som indirekt handlar om migration) som S kommer kunna styra dit de vill, med eller utan SD. Snyggt, så kommer släppa frågan, och säga att vi socialdemokrater tycker olika, och att medborgarna själva ska avgöra. Löfven har vid detta lag insett att ladorna är tomma, och att det inte finns ett enda barr att lägga på försvaret, så S sitter löst till, med mp, om man snackar om säkerhet, och har lovat att inte lägga locket på informationen, jisses vad avklädda Sverige blir om säkerhetsläget försämras, om Putin fortsätter att tuta runt i skärgården med frikort. S.W

    SvaraRadera
  104. Finlandsfrågan är nästa hårnål, hur det går i Finska valet, och hur det går med hela EU. Finland är lagom sugna på att borga för PG-PISSS, och fortfarande känner de sig medlurade på projektet sedan 1990 till 1994, avs Sveriges vägval, där vi sas inte ville erkänna att EU är en indirekt försvarsallians.
    Stridsgrupperna är väl på väg att fasas ut, eftersom de inte kan användas, och få vill betala, när pengarna tryter. Ett utredningsdirektiv från Försvarsdepartementet kommer rimligen efter valet, men frågan är vad försvarsberedningen ska göra under tiden, sitta kvar och rulla tummarna?
    Det som är bra med en utredning, till skillnad från sossarnas "öppna debatt" är att det inte blir trollerier, dvs en sjövild osaklig opartisk debatt, som bara handlar om vems felet var, en gemensam objektiv utredning med för- och nackdelar ska man väl inte skygga för, Bertelman har lagt ut kursen, och sedan är det en fråga för politikens prioriteringar, att vara öppna eller inte, med vad våra folkvalda prioriterar, att smyga och filma, eller att förklara läget. Har nu Svensk och Finsk försvarspolitik börjat dejta, så kommer man heller inte undan frågan att utreda nato hand i hand, och bara detta ger en viktig signal, tänk om det utmynnar i en gemensam Svensk-Finsk folkomröstning, kopllad till kostnaden, dvs statsbudgeten, då blir valet 2018 ännu mer intressant.
    Hoppas nu bara att utredningen anlitar rätt experter, dvs akademiker på försvarshögskolan, FOI och kanske tom på våra universitet, så att det blir en objektiv och självrannsakande utredning, som är bildande och klargörande, ett försöka att rädda demokratin från cyniskt sammanbrott.

    och hur S resonerar? Enkel eller dubbel agenda?
    Dvs kommer partiet att vara enat, och hur gör man med mp och vp? Vilket sätter hela DÖ på spel, dvs SD-problem.
    S.W

    SvaraRadera
  105. Inrikes eller utrikespolitiskt primat, dvs för att vinna valet 2018, eller för att vi sitter i skiten, eller om man bara är tvungen som Biskop Brask? I vart fall sitter nog borgligheten på större inbördes problem taktiskt inför valet med SD än S, ingen sportmössa att allianskollektivet kommer över 40 % i nästa val.
    Hur mp agerar är inte minst intressant, mp är en ulv i fårakläder, som agerat strategiskt för att lägga ner försvaret (minska det), och orientera om försvaret utrikes som krigsmakt till internationella konflikthärdar.
    Frågan är lite om mp kommer ut ur garderoben, eller kommer undan jouurnalsitiekn med att bara låtsas som det regnar?
    Sedan är det värnplikten, folksuveräniteten bibehålls bättre med värnplikt, vi måste alltid räkna med att inte ens USA är en evig pengamaskin.
    Ju mindre egna försvarsresurser vi tillför Nato, desto mer måste vi lyda master, ju mer Sverige tillför, ju större egen försvarsmaterielproduktio, desto mer självständiga blir vi från storebror. Detta ska nu mp förklara, att man är mot nato och mot ett eget försvar, men för en utrikes krigsmakt.
    Innan allt detta utreds, vart vi ska, måste folket, väljarna, för demokratins skull, få reda på hur det är, vilken soppa våra folkvalda satt oss i, eftersom Persson är avhängd pösmunkt, och Reinfelsts gloria avrakad, så går det nog ganska enkelt att utan större nackdel för något läger, börja med att utreda:
    - Hur det varit
    - Hur det är
    - hur det kommer att kunna bli i vår omvärld
    att vi sitter i skiten, pga politiken, och att vi har supit bort vår sueränitet (handlingsfrihet) genom att stoppa huvudet i sanden, i vart fall sedan 1998. Att tro att man både kan avrusta, och vara med i Nato i hemlighet, fast man inte är det, när det smäller och samtidigt binda upp budget 20 år framåt, i kostnader för migration, samtidigt som populistpartierna kommer gå som tåget, och samtidigt utlova säkerhetsgarantier till andra, det är inte riktigt hemma i stallet. S.W

    SvaraRadera
  106. Phu, allt detta kokar ner till en självklar enkel inrikespoliitisk fråga, FP borde ta initiatvet till en debatt i kammaren om långtidsbudgeten, dvs en budget för kommande fyra år, som pekar in mot 2018. Detta var förr legio i Riksdagen, men detta har våra politiker tappat. Det är demokratiskt självlart, att väljarha redan nu ges korten, som våra politiker sitter på från finansdepartementet, hur handlingsutrymmet är, och läser man det så, kommer man undan svekdebatten om Nato, att det skulle vara en smygagenda. Budgeten på bordet nu, helst en fp-variant, och har man inget krukt i ballarna, så ska man inte tala om ett starkt försvar, utan om vikten av att vara en humanitär stormakt. Reinfeldt klarade av att smyga med detta, men S gör det inte. Så frågan är vem som är på bollen första, Magdalena som blev mobbad för tomma lador, det var ju sant, vart enda mob-förråd är tomt, så kanske hon kommer tala om vad det kostar att fylla upp förråden, och då tar det anspråk i utgiftsomårde nr 6, och så uppstår tomrum på annat håll. S.W

    SvaraRadera
  107. Verkar vara fullt drag i folkets parti?
    Är det tomma tunnor som skramlar mest?
    Varför har tjejerna så så bråttom?

    Vad skulle Magdalena Ribbing säga om vett och etikett i politiken, och vad säger erfarenheter om partier i inbördeskrig, är det en framgångsfaktor?

    Nä, är det fullt öppet uppror, (oavsätt vad som är sant), så signalerar detta att det inte är en majoritet som är missnöjda, utan en liten högröstad grupp med hög svansföring och självuppfattning, annars hade man väntat till ordinarie partikelval i höst, det är nämligen 3,5 år kvar till val i Riksdagen, så varför är det värt med en strid nu?

    En hund begraven. Kuppa regeringsmakten kan det inte vara, och eftersom det handlar om migrationen och att dela ut Svenska medborgarskap, dvs vältra över kostnaderna illa kvickt på kommunerna, så är det en annan agenda, mycket intressant. Kanske ska kraven på ett akademikerparti inte ställas högre, valet gick inte bra, det var inte fel på politiken, utan på personen. Fp har varit knackiga 3 val i rad pga politiken, och på grund av alliansen, skolfrågan var inte en medveten funktion, utan ett resultat av alliansen, med en uppdelning av profilfrågor.

    Rimligt är att först föra en debatt med medlemmarna (interndemokrati), ute i distrikten, innan man löper över och driver inbördeskrig i statstelevisionen, och när partiet vet vad man vill, så väljer man en förträdare som kan driva frågorna. Sak + person = sant.

    Matcha person mot sak. Har man förlorat ett val, och ligger på låg nivå, är det kanske politiken som ska diskuteras, inte en ny skådespelare.

    Det heter att
    göra rätt sak
    innan man
    gör sak rätt.

    Nu gör fp sak fel (bråkar) och
    kommer sedan att
    göra fel sak.
    Baklängesvärlden är förförisk och enkel, men sällan hållbar.

    Leijonborg drog hem en jordskredsseger 2002, och det vara inte bara hans karisma, retorik och prosodi, utan även politikens innehåll, och naturligvis ersättes både sak och person, eftersom det gick bra, men med fel medel.

    Björklund och partiet girar bort från Lejonkungen ochnin kommer Ullenhag och Olsson, med mer abstrakta politiska frågor, och det var nog bra, men slutsatsen kan ändå inte vara att detta är Björklunds fel, det måste val vara en styrelse med ett politisk innehåll bakom?

    Fp beter sig som småflickor utan närvarande vuxna, som kivas om vem som är bäst i klassen på hopprep, med hjälp av argument som går ut på att beskylla varje individ som är renlärig, för att vara grumlig. Det är inte så att väljarna inte har sätt beteende förr.

    Skolfrågan har kommit högt på agendan, fp har lyckats sätta agendan. Migrationsfrågan har kommit högt på agendamm Ullenhag har varit minister. Demokratifrågan är superaktuell, eftersom våra kommuner håller på att säcka ihop, Olsson har satt agendan. Frihandelsavtal och EUs utvidgning är på agendan, försvaret är på agendan, som fp var först på bollen på, är problemet Björklund eller att SD gått som en raket, och om ett parti ökar, minskar andra, så grym är regeln om 100 % eller att räkna till 349.

    Finns det fler områden, vad är det med skolan som inte lyckats? (tips integration)

    Betyg, farligt farlig, byt ut ordet mot skriftliga omdömen. Ska skolan bli jämlik och jämställd, måste man mäta learning income, med förkunskapsprov, (en chock för alla falska godhetsivrare, att inte anpassa skolan för indiven) och sedan mäta förbättring mot input. Det är ju självlart, att alla migrantungar inte har samma förutsättningar som svenska barn, hur skulle de, och då kan man inte stöpa alla i samma form, men man måste mäta, för att veta, och detta måste göras vid 6 års ålder, annars kör man in barnen till slakt, i det svenska skolan, som är anpassat för svenska förhållanden. Tänk om skolan är ett resultat av samhället, dvs utanförskapssamhället, låt oss då tala om skolan, och hur man angriper problemen, och inte en arbetsmarknad ute i spenaten, som inte finns. S.W

    SvaraRadera
  108. Över till semantiken, DÖ bygge på att största blocket ska regera, sa Reinfeldt före valet, men vad är nu ett block? ibland talar man om konstellation, och ibland om gruppering. Det är glasklart att man inte får ha mer röster mot sig, än med sig vid val av statsminister, men avseende budet och lagstiftning ska man ha majoritet, det är sas demokratiskt grundläggande. Frågan gäller SD, som tydligen exkluderats från bägge blocken, men lika mycket mp, mp är ju ett grönt liberalt parti, och det går inte att sortera in mp i socialistiska blocket. MP gik visserligen till val med S, men har tidigare år samarbetat blocköverskridande med alliansen i många frågor, tex migration och försvar. Eftersom vp inte kan ligga med någon annan, ska man för en vanlig intuitiv väljare se S + vp som ett block, det har de alltid varit, även om vp inte sitter med i regeringen, så är det sossarnas vänsterflygel, och valet 1998 var detta extra tydligt. går vp åt höger, så händer det saker med väljarna, det var inte bara Gudruns förtjänst, går vp till höger, måste s gå till vänster, och valet 1998 var en katastrof för Persson, som skulle vara en våt dröm idag. Så man bör se detta som ett stabilt block. Mp kan byta lojalitet, och mp kan åka ur, och mp kan hoppa av, eftersom man kommer att drunkna ännu mer i S generösa famn, än vad fp och kd gjort.

    V S
    1970 4,8 45,3
    1973 5,3 43,6
    1976 4,8 42,8
    1979 5,6 43,2
    1982 5,6 45,6
    1985 5,4 44,7
    1988 5,8 43,2
    1991 4,5 37,7
    1994 6,2 45,3
    1998 12 36,4
    2002 8,4 39,9
    2006 5,9 35,0
    2010 5,6 30,7
    2014 5,7 31,0

    Socialblocket är nere i 36,7 % och har en tydligt vikande trend nedåt. Så föreskrivs fyra möjliga scenarier för 2018 för det socialistiska blocket. Allt fokus vi nu ser på migration och försvar, beror på att mp varit vågmästare, och kunnat få igenom sin politik, inte att alla väljare tycker så, för innan mp blev vågmästare, så var inte försvar i fritt fall, och migrationen någorlunda jämförbar med våra grannländer.

    2018 6,0 31,0
    2018 6,0 32,0
    2018 7,0 33,0
    2018 7,0 33,0

    Det är rimligt att vp hamnar runt 6-7 %, eftersom man inte är med i DÖ, och mp verkar gå knackigt. Sossarna sitter i regering, och borde inte hamna under 30 %, om de nu bara hittar på något bus med migrationen, och får till en försvarsöverenskommelse med borgligheten, som alla vet att mp inte kommer acceptera. Det leder tankarna fel, att för all framtid sortera in Stockholms grönsaksliberaler i socialismen, eftersom ingen vet om mp går hand i hand med s i valet 2018. Borgligheten kommer ju försöka få över mp på deras sida, och det kan man bara göra om man fortsätter inslagen linje, problemet är ju att mp inte räcker för vanlig majoritet, och SD inte duger. Detta kommer väljarna lösa åt politiken, det är bara det att politiken inte har begripit detta ännu. S.W

    SvaraRadera
  109. Det demokratiska skräckkabinettet var det, avgrunden :-) eller vad det är som inte stämmer mellan skriven författning, 14 stycken val inkl verkställd politik.

    De så kallade ”nya” mittenpartierna fanns inte 1907 - 1985/88. Vad det är som håller på att tränga ut etablissemanget, och varför vår författning, (initierad av fp 1953 och på banan 20 år senare), inte riktigt är aktuell, det som DÖ, egentligen handlar om, oförmågan att pedagogiskt få ihop en statsbudget för de kommande fyra åren, med stöd av 175 röster i kammaren. (Pop=Nyd+SD)

    Mp Pop Övr Fi SUM
    1970 0,0 0,0 0,5 0,0 0,5
    1973 0,0 0,0 0,6 0,0 0,6
    1976 0,0 0,0 0,4 0,0 0,4
    1979 0,0 0,0 0,8 0,0 0,8
    1982 1,7 0,0 0,3 0,0 1,9
    1985 1,5 0,0 0,5 0,0 2,0
    1988 5,5 0,0 0,7 0,0 6,2
    1991 3,4 6,7 1,0 0,0 11,1
    1994 5,0 1,2 1,0 0,0 7,3
    1998 4,5 1,0 1,6 0,0 7,1
    2002 4,6 1,8 1,3 0,0 7,8
    2006 5,2 2,9 2,1 0,7 10,9
    2010 7,3 5,7 1,0 0,4 14,5
    2014 6,9 12,9 1,0 3,1 23,9

    Kolumnen längst till höger är summan av kaoset (kd undantaget eftersom partiet är ett tydligt borgerligt parti)

    (mp+sd+övriga+fi) = 3e vägen / 3e blocket vilket är 24 % mot 0,5 % 1970.

    Väljarna var uppenbarligen mer nöjda med partierna 1970.
    och fler partiet skulle kunna vara mer åsikter och mer demokrati? eller så är det tvärt om? Åtta partier i Riksdagen, med en alliansbudget, som är obsolet. Kan väljarna orientera i dessa prioriteringar, och har journalistiken hängt med, psykologsamtal kanske sänkte Åkesson? men kanske inte partiets politik? Varför kunde inte istället PS haft tre skjutjärnsreprortrar och hållit husförhör med respektive talesperson, och börjat med den ekonomiske, och gått igenom partiets förslag till budget, opch helst fyraårsbudget 2014 - 2018, informationen finns ju, och hade den varit öppen, så hade väljarna kunnat hänga med, nu stämmer inte snickesnacket med deras verklighet, och då då politikens innehåll (demokratin) lite substanslös.

    Fi + övriga (4,1 %) räknas visserligen inte i valet, men ger en indikation på vart vi är på väg.

    POP (NyD + SD) fanns det inget behov av före 1991, och Carlsson drog i handbromsen rätt så rejält 1994, så var den saken ur världen, trots att mp kom in i Riksdagen igen.

    Att nya M visste vad de gjorde i valet 2014 är utom rimligt tvivel, de hade gjort en helt annan analys inför valet 2010, men så blev de beroende av MP, varpå SD fick den hjälp den behövde.Mp åkte ut i valet 1991, och det förefaller inte osannolikt att partiet, när de ni visat klorna, gör om resan.

    Korrelation, men inte kausalitet.
    Reinfeldt påstår att det är en trend i hela Europa....
    Då gasar han, hm diagnos Asp på tsar P, måhända,
    men diagnosen på en man som hela sin gärning talar om ansvar, skulle man vilja veta.

    Eftersom KD är med i Riksdagen och 23.9 % av väljarna röstat på ”nymitten” eller vågmästarpartier, så blir det 71 % röster kvar, för de ursprungliga big four+vp att dela på.
    En något mindre kaka att få ihop en budget med, och författa lag med, demokratins grund, medborgarnas pengar, mot rätten att styra och ställa och stifta lag. S.W

    SvaraRadera
  110. Om partierna samtidigt triangulerar, dvs går mot mitten och försöker inta en tredje ståndpunkt, nära motståndarens, ( tvåpartisystemtaktik), så händer något, samma maxim som att reklamradion spelar samma goa blandning av hits för att optimera antalet lyssnare för reklamen. Mainstream, utan nya grejor.
    Eftersom alla ligger i mitten, men är beroende av ”nymitten” dvs för närvarande mp, men ingen tänkte på detta när man anpassade RO, så tog man för givet att inget annat parti skulle kunna bli våg, i en fråga som uppenbarligen engagerat, annars skulle inte SD vara på banan. Det är nu våra politiker inte hänger med, de gör en uppgörelse, för att undvika nyval. Tänk om alliansen lagt fram egna budgetar, och fört en egen politik, som Björklund först tänkte, men uppenbarligen dög inte det. Medan nya M manövrerar, så puttar man fram Annie, som inte verkar begripa något alls, i de frågor som Reinfeldt inte heller begriper, att de flesta väljare i stugorna fortfarande har kvar en fot i den gamla världen, och inte enkelt går på sagor som inte ens går att dra på dagis. Demokrati = majoritet.
    Klarar man inte av den insikten, och har hög svansföring mot Putin, och dessutom praktiserat som demokratiminister eller integrationsminister eller tom näringsminister, så är det klart att det är Björklunds fel, hur skulle det kunna vara fel på politiken att med hjälp av LOU, fördela öppna hjärtan, i en massa sossekommuner, och hålla knäpptyst om försvaret, vilket tom Wallmark gjorde efter valet.
    Mp har alltså haft, och har, oproportionellt mycket inflytande, i synnerhet som de inte tidigare avkrävts regeringsansvar. Sjukvården är i samma kristillstånd som försvaret, men uppenbarligen inte rikspolitikens ansvar, och naturligtvis kan välfärdsfrågor inte skaffa med kvinnors situation ute i landets kommuner, nä, feminism = ett litet antal kvinnors rätt att kvoteras in i bolagsstyrelser, det är nog inte så många nattarbetande underbetalda undersköterskor, som tror att det är just de som är tilltänkta, utan kanske mer andra grupper. Här kommer välfärden bort, och in kommer frågor som berör en liten högt skrikande elit i Stockholm, och då brukar det inte heller bli så lätt med valresultatet, och inte heller det kan rimligen vara partiledarens fel. Hög svansföring i principfrågor och liten verkstad i frågor som berör de som sliter och släpar, kan vara en väg framåt för folkets parti, men det kan också vara ett problem, att gnälla på varje fråga som är konkret och går att ta på. S.W

    SvaraRadera
  111. De kommunala bristerna är enorma, och kommunalbudgeterna på bristningsgränsen, dvs man omorganiserar och fixar, för att täcka de värsta, men kan ändå inte leverera, och socialförvaltningarna sväller, och går på knäna. Naturligtvis lägger man då ner civilförsvar och för över ansvaret på kommunerna, likt skolan och annat smått och gott. Sossarna försökte till och med lägga över ungdomsvården på kommunerna, men det gick fullständigt åt pipan, så man bildade SIS.
    Våra politiker distanserar sig från kommunala och landstingsperspektivet, som är vardagen, och samtidigt lyckats missa försvars- och säkerhetspolitiken. Dackeupproret var en reaktion på centralmakt, och de flesta nya utmanande partier, har en grund någonstans, som tex SD. Nu håller Fi på att kraftsamla ute i sina kommuner, och det bör rimligtvis komma efterföljare.
    Vad har rikspolitiken lyckats med? Ansvaret? eller ansvarsundanglidandet, om detta går det att debattera, eller så tittar man efter i valstatistiken? Först så var den fyra och en halv, och nu är de snart nio, alla utom vp ligger i mitten, ja, SD är också mainstream, och inte kan de enas om en budget, det är väl då det blir svårt med pedagogiken, och ännu högre brösttoner, och ännu roligare är det att mps kvinnliga rör tappat rösten och gått under jorden. Det verkar vara den mest framgångsrika taktiken, en svensk tiger.
    Det finns rimligen utrymme för fler nya partier som kan utnyttja politikens vita fält, närhetsprincipen, kommunerna, har den gapiga delen av fp, jämte mps partikansli och Stureplancentern varit på studiebesök, eller praktiserat ute på en kommunal förvaltning eller ett sjukhus, kanske borde de fundera på operationskonsten, eld och skydd, vad det är som ger verkan, för gemenerna. Att Gudruns Fi kunde få 3,1 % av rösterna utan att beskriva konkret politik talar visserligen mot slutsatsen, å andra sidan kommer inte väljarna att kunna skilja pratkvarna från varandra. S.W

    SvaraRadera
  112. 2018 var det
    fyra scenarier för Sveriges tredje väg, den vita löst flytande mitten, där mp för första gången får krypa till korset, var dag Kaplan, Bah eller Fridolin syns, är en bra dag, och tyvärr får vi inte se en skymt av Ruwaida och Romson, men snart har någon granskat taxikvitton, och då blir det en toppenvecka.

    För att få fp och kanske nya M att nyktra till lite, vad som händer med vakumlagen, är frågan om utrymmet som blir över efter additionen VP+S+MP+Fi+Övr+SD, hur många procent av valmanskåren är över, och vad skiljer fp från mängden av all politik som rör sig i fältet ovan? och sedan ska fp särskilja sig från C som inte längre vill vara lantisar, och från KD som tydligast agerat socialiberalt, och från nya M som numera omfattar allt av ovan, utom SD och VP. Det är då det är svårt att vara liberal :-)

    Tappar partiet sin relevans genom att vara samma sak som andra, och kompenserar med brösttoner och anklagelser, så får man finna sig att leva på skosnöret.

    Mp Pop Övr Fi Tot
    2018 4,0 16,0 4,0 4,0 28,0
    2018 5,0 18,0 4,0 0,0 27,0
    2018 5,0 18,0 0,0 4,0 27,0
    2018 6,0 16,0 0,0 0,0 22,0

    3e kolumnen är pop, skamfaktorn sannolikt över, varför även kvinnor som oroar sig för kommunal välfärd inser vad feminism också kan vara, det heter välfärd i alla kommuner.


    4e och 5e kolumnen är fyra scenarier, fyra för valet 2018

    Alternatativ 1 där Fi kommer in och dessutom ytterligare ett nytt småparti ger totalt 28 % röster av valmanskåren.

    Alternativ 2 där Fi inte kommer in, dock ett nytt mittenparti ger 27 %

    Alternativet där Fi kommer in, men inte ett nytt mittenparti,
    ger också 27 %

    Sista raden där varken Fi eller ett nytt parti klarar spärren.
    blir den nya grön/gula röran 22 % Jämför med 1970

    Eftersom migration/integration havererat redan innan alliansen tillträdde, och Reinfeldt skulle lösa utanförskapet (han menade kanske sin egen ensamhet), men istället skapade ett nära nog galopperande utanförskap, utan lösning, så kommer inte borgligheten undan migrationen Integrationen var Ullenhags bord, och Reinfeldt migrantöverstepräst, och om migrationen inte är ett problem, och vi hade världens bästa jobb, job, jobb-politik, så undrar man lite om integrationen, hur tänkte man?

    Vad gjorde fp och alliansen åt utanförskapet?
    Det vet ingen, Ullenhag blir ekonomitalseperson, och Billstöm talman, och Reinfeldt verkade ha misst förrsåndet, och ingen granskar, eftersom alla vet att ingen vill veta :-)

    Dessvärre förvärras saker om man inte löser orsaken, men mp sitter kvar när omvärlden är som den är, och Romson gått under jorden, Fridolin ta sig utanför Stockholm och studera mat, så ingen är egentligen ansvarig, inte ens sossarna, men det finns ett utgiftsområde för saken, och ett utskott, så man får väl titta baklänges, för resp ansvarig minister, för resp regleringsbrev :-) S.W

    SvaraRadera
  113. Final, vad blir över, om socialistiska blocket får runt 40 % i nästa val, och SD går framåt, om nu S ger igen med samma mynt, dvs överlåter öppna hjärtan på borgliga kommuner, jo det blir protester, alla väljare är uppenbarligen inte folkpartiklar och KD är inget Storstadsparti, ännu.

    m Fp C KD
    1970 11,5 16,2 19,9 1,8
    1973 14,3 9,4 25,1 1,8
    1976 15,6 11,1 24,1 1,4
    1979 20,3 10,6 18,1 1,4
    1982 23,6 5,9 15,5 1,9
    1985 21,3 14,2 8,8 3,6
    1988 18,3 12,2 11,3 2,9
    1991 21,92 9,1 8,5 7,1
    1994 22,4 7,2 7,7 4,1
    1998 22,9 4,7 5,1 11,8
    2002 15,3 13,4 6,2 9,2
    2006 26,2 7,5 7,9 6,6
    2010 30,1 7,1 6,6 5,6
    2014 23,3 5,4 6,1 4,6

    Ja ska summan bli 100% och socialisterna ligger kvar på 40, och SD går fram, ja då blir det följande brödsmulor kvar för "alliansen" att kriga om, och gör man det utan egen politik, så blir output 2014, lika med input 2018, och då gäller den där märkliga regeln om bugeten, med störst block, fast ingen vet in vp, som inte är med i DÖ, ingår i budgeten, eller om det är Ruwaida, Romson och fridolin som står för fiolerna. Det går att anta att S går till val ensamma igen, och att det blir väldigt stökigt i mitten, och i en rosa,gul, grön röra, är det inte säkert att C+fp+kd klarar av att för sig relevanta i förhållande till nya M, eller ens varandra, och just därför är bollen synnerligen rund, med lite kriser i vår omvärld, arg Putin, och kanske översvämningar, stormar, och lite bränder, eller varför inte en fartygsolycka utan sjöräddning, så står kejsaren ännu mer naken. Här finns fog att känna oro för politiken, vilka de tär som väljer att bli politiker idag, Kaplan kommer att få efterföljare, att åka till Turkiet i Businessclass är inte alls dumt, och inte behöva ansvara för bostäder alls, det sköter marknaden om.

    m Fp C Kd
    2018 17 5 5 8
    2018 16 5 5 9
    2018 15 9 5 9
    2018 15 8 5 5

    De olika utslagen korrelerar på om Fi kommer in eller inte.
    S.W

    SvaraRadera
  114. Avslutar i dur, med en sammanställning av
    småborgen = fp+c+kd
    Borgen = alliansen
    3e vägen = mp, SD, övr, Fi
    Svamp samt bara vp och S

    Det är här kalkylen om största blocket eller vad det nu är avseende statsbudgeten, och DÖ, ska sätta in. budgeten kommer att bli en rysare, eftersom ingen vill ha med SD, och alternativet är att fimpa mp.

    SmåBorg Borg 3e väg Svamp V+S
    1970 37,9 49,45 0,5 50,1 50,1
    1973 36,3 50,6 0,6 48,9 48,9
    1976 36,5 52,1 0,4 47,5 47,5
    1979 30 50,4 0,8 48,9 48,9
    1982 23,3 46, 9 1,9 52,8 51,2
    1985 26,6 48 2,0 51,5 50,0
    1988 26,4 44,7 6,2 54,6 49,1
    1991 24,7 46,7 11,1 45,6 42,2
    1994 18,91 41,3 7,3 56,4 51,4
    1998 21,6 44,5 7,1 52,9 48,4
    2002 28,7 44 7,8 52,9 48,2
    2006 22 48,2 10,9 46,1 40,8
    2010 19, 2 49,3 14,5 43,6 36,3
    2014 16,1 39,4 23,9 43,6 36,7

    SmåBorg Borg 3e väg Svamp V+S

    2018 18 35 28 41 37
    2018 19 35 27 43 38
    2018 23 38 22 46 40
    2018 18 33 27 45 40

    Det intressanta är inte Borgen vs Svamp, utan Borgen vs S+Vp. Så fort småborgen hittar på ett sätt att göra sig tillräckligt stora, så kan inte M vara säkra på att ta statsministerposten, och så långe m traktar efter denna, så kommer m ligga kvar i mitten, och suga i sig syret.

    Visst går det att räkna på andra sätt, att SD går fram, på bekostnad av S, och inte alliansen, men detta kan S kunna klara av hyfsat, det är så klart mp som är blacken om foten, men är man sosse ser mp:s laguppställning ljus ut, mp är så monumentalt klåparaktiga, att de nog skjuter ut sig ur kammaren, och bereder vägen för Gudruns hbtq-armé, de behöver bara ta fram svamp och lite grönt gräs, så kommer ingen märka någon skillnad, lägg ner försvaret och öppna gränsen :-) och tala absolut aldrig om sambandet kvinnor, välfärd, socioekonomi och utarmade kommuner, den feministiska utopin finns i Bagisreservatet.

    Bara att hålla tummarna för fp ledningens sammanträde på Skoghem under helgen som gick, SAFs gamla kursgård, mitt emot oljehamnen på Lidingö, numera är omdanad till bostäder. Vore tacksamt om fp sätter upp ett operationsmål och funderar på om partiet ska fundamentalt, eller realistiskt, och ärligt talat är det enklast att vara idealist, man får sas moraliskt rätt, även om man har fel i praktiken, när det smäller, och det är väl ingen slump att försvaret är fundamentalt idealistiskt rätt, realistiskt sätt, så behövs det inte? Utom under 2a Vk, men då betedde sig Sverige omoraliskt, eftersom det hade varit realistiskt att agera idealistiskt, utan ett försvar, när det började hetta till. /S
    S.W

    SvaraRadera
  115. Svårt med tabeller på bloggar,

    här den stora bilden, med några alternativ för Småborgligheten och Borgligheten, beroende på hur
    hur det går för hbtq-femisterna och andra upprorsmakare.

    Men främst hur mycket fp lyckas göra sin egen politik unik / relevant i realtion till andra, ju större skillnad desto större potential.

    Sedan är det upp till de folkvalda att argumentera för väljarna, varför det var bättre för väljaren att kompromissa och bilda regering, och sätta sprätt på väljarna skattemedel, eller varför man inte kunde kompromissa, och valde det minst dåliga för väljarna, dvs att stödja en viss regents budget, men inte själv sitta i regeringen och ta hela ansvaret.

    SmåB Borg 3e Svamp V+S

    1970 37,9 49,4 0,5 50,1 50,1
    1973 36,3 50,6 0,6 48,9 48,9
    1976 36,5 52,1 0,4 47,5 47,5
    1979 30 50,4 0,8 48,9 48,9
    1982 23,3 46, 9 1,9 52,8 51,2
    1985 26,6 48 2 51,5 50,0
    1988 26,4 44,7 6,2 54,6 49,1
    1991 24,7 46,7 11,1 45,6 42,2
    1994 18,9 41,3 7,3 56,4 51,4
    1998 21,6 44,5 7,1 52,9 48,4
    2002 28,7 44 7, 8 52,9 48,2
    2006 22 48,2 10,9 46,1 40,8
    2010 19, 2 49,3 14,5 43,6 36,3
    2014 16,1 39,4 23,9 43,6 36,7

    SmåB Borg 3e Svamp V+S

    2018 18 35 28 41 37
    2018 19 35 27 43 38
    2018 23 38 22 46 40
    2018 18 33 27 45 40

    Kurvan från 16,1 för småborgarna från 2014 kan fortsätta nedåt, om man håller ihop, och alla potentiella väljare vet att man får en nymoderat statsminister, nymoderat finansminister osv, som inte kommer få egen majoritet, utan ska försöka sno åt sig regeringsmakten med stöd av mp.

    Det finns inget självändamål att sitta med i regeringen med ett visitkort, och försörja partigängarna med arbetstillfällen, det kan precis lika gärna vara värt besväret att påverka politiken genom Riksdagen, och att tänka ett val/varv till, och ha kvar friheten att slåss för sin politik öppet i utskotten.

    Som det kan uppfattas är politiken stängd för alliansens väljare, man får en nymoderat politik var sig man vill eller inte, och då är kanske inte borglighetens alternativ lika relevanta längre. De som skyr nymoderaterna som elden, (skälet är att en spade ska kallas en spade, och inte en sked), måste ges alternativ, mer än att rösta på vp, s eller sd, samarbete eller protest, två lägen, se på Grekland. När valet är klart, är det väl upp till partierna att bilda en allians, det heter annars koalitionsregering på vanlig svenska, som tar ansvar för respektive partis politik och kompromisser. I EU är det en annan femma, där går det ju att rösta på Fi, ser man problem med EU, är det givetvis galningarna som ska röstas fram tid, och Soraya Post gjorde ingen besviken. Tipset är kommunerna, det är där det händer, hushållsekonomin och hur mycket service medbrogaren ges av nattväktarstaten, dvs i de kommuner som har kvar en polisstation :-) S.W

    SvaraRadera
  116. Mellan 22 Mars 1996 och 6 Oktober 2006 förde Persson över 798 miljarder i pensionsinsättningar från balansen till lån till statskassan. Dessa miljarder från AP fonderna, minskade värdet med 160 miljarder och därefter hanteras med bromsen.
    ”Jag är säker på att det vi gjort inte kommer att vara populärt om 20 år, när de som går i pension ser vad vi gjort, våra pensioner har nu genom premiepensionssystemet utlämnats till aktiemarknaden.” sa Persson under besök i Australien och Nya Zeeland år 2005.
    1994 infördes det nya pensionssystemet gemensamt som en blocköverskridande överenskommelse. Samtidigt skrotades ATP-systemet varpå pensionsavsättningar kunde disponeras för statskassans aktuella och nya behov.
    Efter pensionsuppgörelsen 1994 överfördes sammanlagt 260 miljarder från AP-fonderna till statskassan som ett lån för att klara statens finanser.
    Pensionerna var ”räddningen” för det havererade bank- /finansystemet, efter tygellösa krediter till en fastighetsmarknad som inte hade fattat någonting avseende långsiktiga stabila värden. Efter 94 fördes enorma privata mängder kapitalöver till bankerna, som fick säkerhet, och kunde börja en ny ny kredidexpansion, som med en liten dipp 2001, bara fortsatt och fortsatt.
    Då var det kommuner och banker som satt på skulden/risken, jämte ett begränsat antal husägare och bostadsrättsinnehvare, nu är det helt andra proportiner, privata fastighetsägare finns knappt och bankerna äger i praktiken fastigheterna. Hyresrätter finns knappt kvar i Stockholm, varför skulden ligger hos tjänstemannamedelklassen, och därmed en relativt hög risk, eftersom allt hänger på att fastighetsmarknaden bara fortsätter att stiga i värde, och det kan den bara göra med minusränta, samtidigt som alla skap spara till sin pension, och betala för alla som inte klarar av att sätta av egna medel, det är sten på börda för alla födda på 80-talet därefter.

    Relevans, investeringar. Nya investeringar som sker md hjälp av statsbudgeten, landar pga upphandlingsregler och avtal inte o Sverige, utan utomlands, och hamnar de i Sverige, hamnar avkastningen utomlands, så skattehöjningar för staten, som via NGM går vidare till privata sektorn, ger tveksam effekt på Svensk arbetsmarknad för Svenska medborgare, vilket ger grogrund för missnöjesröster. Här har Aftonbladet haft en blänkare, som sågats av Birger S, inte utan vissa poänger avseende EU-regler. men han missar försvarsindustri, när kan invesgeringar kallas strategiska, och kringgå hela "konkurrenseländet" (det är inte bara dåligt med konkurrens, svenska tunlar, broar och vägar går ner i pris betydligt utan den Svenska bygg- oh anläggningstrusten), dock är arbeten för medborgaren centralt, annars blir det missnöjesröst, och unga väljare ser nog världen på ett annat sätt, och är inte rustade mentalt för tuffare tider. Så pensioner, kapital och vad investeringar syftar till, och vad som är "lönsamma" arbeten, blir centralt, jämte kommunkonkurserna och sjukvårdseländet. Vill S höja skatterna för investeringar, så kan de, eller bara helikopterbomba vissa näringar med kapital, men frågan är vilka näringar, eftersom allt som är realt är benat eller håller på att säljas ut. S.W

    SvaraRadera
  117. De svenska pensionerna urholkas allt eftersom, (säkerheten), varpå konsumtionsutrymmet minskar. Eftersom arbetstiden ska förlängas, bär rimligen konkurrensen om arbete öka. Modeordet bland arbetare i dag är att arbeta statligt, men absolut undvika produktionen, dvs man ska bli informatör, personalexpert, chef eller WEB-redaktör, möjligen expert. men att sitta i luckan och ta emot hjälpande, eller att arbeta i produktion med människor, är upplagt för att bli "arbetsskadad" eller sjukskriven :-)

    Nödvändigheten att spara privat minskar konsumtionsutrymmet samtidigt som den fiktiva pension som avsätts inte är helt säker, och framför allt beskattas rätt hårt.
    Dessutom är dessa besparingar sas Fiat-pensioner, dvs de finns inte mer än som en siffra på TV-rutan, dvs utgör en skuld från kommande generation arbetande.

    Ligger hyfsat nära ett pyramidspel, som ska betalas av av våra barnkullar, här finns ingen plan för vilken arbetsmarknad som ska tillgodose dessa behov. Det är en sak att kompensera med arbetskraftsinvanding och migration, och en helt annan att få denna i arbete, för om vi sänker trösklarna, som tex som för utlänska lastbilschauffärer som arbetar för 5 000 kr per månad, blir det ingen pension, och här har nymoderaterna en pedagogisk utmaning, vems arbeten ska bekosta välfärden, de av befolkningen som redan betalar värnskatt.

    Skattemorlan kommer bli en stor utmaning, eftesom Sveriges marginalskatter är högst i världen, och brytpunkten för att betala en högre skattesats är satt väldigt lågt, dvs för medelklassen, som bor i bostadsrätt. Här kan det bli problem, om den "arbetande" klassen börjar knorra, och det gör de garanterat, om skatten inte räcker för välfärd, utan ska räcka till för ytterligare pensionsavsättningar privata sjukförsäkringar etc.

    http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skatt-pa-arbete/Marginalskatt/

    LKP (skatten på arbete) är mer eller mindre en uytterligare löneskatt som tillfaller statsbudgeten i hög grad.
    S.W

    SvaraRadera
  118. Borgliga regeringen har fortsatt att fylla på statskassan genom att mjölka pensionsavsättningar. Detta innebär inte att mjölka pensionärerna, (som är arga nu), nä de som mjälkas är dagens arbetande, då systemet förutsätter att nästa generation ska arbeta och betala av minst lika mycket per capita, det kan dagens arbetande nog glömma. Skattelojaliteten försvinner naturligvis med nationalstatens upplösning, och lojaliteten övergår i högre grad till företagen, (den som betalar lön = nattväktaren)

    Om ni Fi, inte den lede, me nära på, driver sjuklänevillkor för privatanställda på samma villkor som för statligt och fast anställda med kollektivavtal, så lan Fi sannolikt få minst fyra procent, många ensamstående dubbelheltidsarbetande egenföretagande kvinnor kommer garanterat att rösta på en sådan reform, och då kommer man tillbaka till problemet med kostnadsställena för "trygghet" dvs välfärden.

    Utredningen ”Pensions at a glance” visar svenska pensioners förhållande till andra länder (OECD) ger god grund för ett nytt pensionärsparti, eftersom S + M inte riktigt varit helt öppna med detta, i synnerhet inte S, som har minst problem att skilja på egna och gemensamma pengar.

    PPM är ett skolexempel på individuell pension, och facken driver frivilliga pensionsförmåner som medlemsförmån, så frågan är ”what´s in it for me” om inte pensioner kommer att vara just egna?

    Orsakerna till att S förde över 798 miljarder ur pensionsförda tillgångar (beskattade besparingar) var för att få ihop statsbudgeten, och var en nödvändighet, ändå sparade Persson samtidigt på försvaret. Besluten fattades tiden 1998- 2006 i samarbete med Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Problemet är bara att tricket inte låter sig göras om, och att de privata skulderna nu är högre, och att intäkterna till statskassa framgent inte är lika säkrade avseende arbete som genererar exportintäkter. Här står säkerhetspolitiken för en utmaning, eftersom det ska hanteras parallellt med ett öppet samhälle, där utanförskapet ska hanteras med ökad sysselsättning. Frågan är om alla kan bli skogsarbetare, och om vi ska ställa om till att såga för hand, om det finns efterfrågan på prima furu?

    Pensionsomläggningen pågick samtidigt med neddragningar av försvaret, och efter 1994 har reformer för över 100 miljarder genomförts, och statskassan är som sagt var inte oändlig. Orsaken till det nya insatsförsvaret var inte säkerhetsbehovet, utan budgeten. Genom att sälja av försvarstilgångar, företrädesvis fastigheter, och skjuta meteriel på framtiden, så fanns det inget att öva värnpliktiga med, och då ändrade man på den säkerhetspolitiska analysen, enligt baklängesdoktrinen, dvs det är inte säkerhetsbehovet som styr budgeten, utan vad som blir över av budgeten när andra behov är klara, som styr nationella säkerheten jämte vår utlovade soliadaritet med vårt närområde, som färväntas vara solidariska med oss. Aldtig har mänskligheten med hjälp av artiiceialla luftslott för över så mycket ansvar och kostander som just vår generation, och det är inte bara Cervenka som krasst konstnaterar förmågenhetsöverföringarna från lönearbetande till riskkapitalgrupper jämte överföringen från framtiden från våra barn till oss själva. Mp driver inte dessa frågor rakt, och sedan är det Österrikeskolan och Cornuklustret, men var är övriga i debatten, om vad som händer med kapitalet, jämte vad och vart det reala kapitalet är och tar vägen. nationalekonomisk debatt eftersatt i politiken. S.W

    SvaraRadera
  119. Syfte? Jo ett sätt att vinna väljare är att inte göra som alla andra inom politiken, och fp är sannolikt det parti som är mest väl rustat att tala klarspråk om framtiden och målkonflikter avsseende myntets bägge sidor. Visst kan man bli anklgad för att vara dystop, men om vi går inte i sämre tider finns det två vägar, idelaistens/poopulistens respektive realistens, och i sämre tider brukar förvisso det inadekvata luftslotten kunna vinna initialt, men aldrig i längden, så det klokaste, om man vill sticka ut, är att inte vara en skönmålande nymoderat som flyr fältet och blir religiös, inte heller en nycenterpartist, som skaffat sig ett idéprogram, som man tog avstånd från, och sedan tävlat om att vara mer nymoderata än nymoderaterna, och inte heller tävla om att bli mörkblå kristna, eftersom det inte finns grogrund för detta bland partigräsrötterna, utan att helt enkelt tala om hur världen ser ut för politiken bakom planket, kommunicera detta, och förklara vägvalen, den uppgiften har mp hittills sluppit undan. Där kan S bli utmanade, från höger, och från vänster, i syfte att förhindra en ny vända med Orwellska, det slutar aldrig bra.
    S.W

    SvaraRadera
  120. Mer om inriktningsvåren, enär Fi avslutat sin kongress, och det går att dra slutsatser om vilket håll Folkpartiet möjligen inte ska dra avseende inriktiningshösten :-)

    Problemet med postmodernismen är att den löser upp det mesta, inkl identitet och kanske tom ideologi.

    (mer än vad som är pragmatiskt och uppfattas som framgångsrikt.

    Om ordet feminosm uppfattas som ”framgångsrikt” ja tom ett ”framsteg” så är det nog det. Begrunda denna lilla bekännelse av en tjej som inte riktigt gått på F!, men som nog ändå känner på sig att det är något som är av godo med feminism.

    http://nyheter24.se/debatt/790126-clara-15-jag-ar-feminist-men-jag-skulle-aldrig-rost-pa-fi

    Problemet är bara artikeln saknar definition, läsaren får inte veta vad som är alternativet till F! och Gudrunfeminismen.

    Bätte analys ges då av någon som förmodligen har äkta erfarenheter av förtryck, även om vederbörande tilhör en priviligierad medelklass:

    http://www.newstatesman.com/politics/2015/02/feminism-has-been-hijacked-white-middle-class-women

    Sedan, när man i vart fall ser att världen inte är helt bortom alla flöten, och det finns hopp om upplysning, är det så dags att studera F!s syn på feministiskt försvar, så vi vet vart vi är på väg

    http://feministisktinitiativ.se/politik/en-feministisk-syn-pa-sakerhet/

    http://www.expressen.se/debatt/julafton-for-patriarkala-forsvarsromantiker/

    http://feministisktinitiativ.se/politik/feminism-i-eu/fred-och-militarism/

    Realismens återkomst...?

    Kanske av intresse att fundera på att vänsterintelekuella fundera på samma problem, att det är något som inte stämmer, tom inom de egna eliterna, vänstern har blivit ”postmodernismliberal” alltså kollektiva nyttigheter, dvs statsmakt och hög skatt är bra, så länge staten garanterar just mina egna personliga rättigheter, andras skyldigheter är min rätt.

    http://www.nytid.fi/2015/02/postmodernismens-dod-och-realismens-panyttfodelse/

    Naturvetare om postmodernism (med viss passning till utbildningsfrågor, och att det tom är galopp på våra universitet), i vart fall menar naturvetare det, de sista realisterna….

    http://www.klimatupplysningen.se/2015/02/16/politisk-styrning-av-universitetsvarlden/

    I vart fall är realismen tillbaka inom filosofin, och Peter Englund skrivit en bok om första VK, det börjar röra på sig.
    Bara en tanke, eftersom tom liberalismen, i dess former, verkar rymma bryderier, om vad man har för väsen.
    S.W

    SvaraRadera
  121. Svar, liberalism = realism
    kan det vara så enkelt?
    att accptera verkligheten, tro på förnuftet, motarbeta trolldom och förljugen lumpenhet, lysa upp dolda utrymmen, och tro på tesen att ärlighet varar längst. Då börjar resan i språket och vad det är för grund (verklighet) man vill utgå från, som ska hanteras, sedan sätter man mål utifrån detta, och presenterar lösningar, och förklarar vägvalen, att man inte kan få allt på en gång, självklart borde var enda tomte på jorden ha det bra, men just nu får vi acceptera att vi lösa problemen där vi står här och nu, i vårt eget träsk, sedan får vi ta itu med hur det borde vara.
    (jo jo, det är inte populistiskt, å andra sidan brukar få partier klara av uppgiften att vara individualist, nationalist och socialist samtidigt), så man får prioritera lite. S.W

    SvaraRadera