torsdag 28 februari 2013

Utvecklingstungt?

Mycket hinner hända på ett par veckor.

Undertecknad har hunnit leverera ett delbetänkande om att veteran- och anhörigstödet nu ska bli en del av den frivilliga försvarsverksamheten, dvs också kunna uppbära statligt stöd. Till fromma för alla dem som på rikets uppdrag sätter sin säkerhet på spel för andras.

FM har konstaterat att man om några år behöver 4,5 miljarder i årlig anslagsökning. Höjda anslag är oundvikligt, men samtidigt måste medelshanteringen också bli mer ansvarsfull. Varken PRIO eller Hkp 14 levererar. Detsamma kan sägas om de hundratals miljoner som fortsatt pumpas in i obegriplig och förvirrad masskommunikation.

Levererar gör tydligen inte heller Visbykorvetterna. Navy Skipper kom verkligen ut i ett av sina senaste blogginlägg: "Så frågan man bör ställa sig är om våra Visbykorvetter någonsin kommer att kunna betraktas som fullt ut operativa med alla sensorer och vapensystem som en gång var tänkta innan hela fartyget faller för åldersstrecket?"

Frågan är mycket befogad och kanske mera av ett påstående. Denna gång gäller det ubåtsjaktsystemet som nu faller för åldersstrecket (det kan ju knappast vara utslitet?) och dessutom synes mycket svårintegrerat med stridsledningssystemet. Ja, nog kunde man redan 2008 ana att Visbyprojektet skulle bli mycket utvecklingstungt som det var. Aldrig förut har någon nation försökt att tränga in så många uppgifter i ett så litet skrov och med en så begränsad serie.

I veckan var jag inne på FMV:s hemsida och läste på nytt om Visby. Den tekniska beskrivningen avslutas med "Som plattform kommer Visby fortsätta att utvecklas". Det är nog ett löfte som kan tas för gott...

Av den nyss publicerade årsredovisningen framgår Visbysystemet gångtimmar de senaste åren.

2010 gav 1894 h
2011 gav 1487 h
2012 gav 878 h


Allan Widman


  

46 kommentarer:

  1. Vad menar du med att PRIO inte levererar?

    Man har ju nu fått in hela FM i ett av världens dyraste system för personalhantering
    http://blogg.forsvarsmakten.se/kommentar/2012/11/12/cprio-hela-forsvarsmakten-nu-i-prio/

    Och snart kanske man även har lyckats få ersättningen av DELTA (reservdelshanterings-systemet) att fungera hjälpligt i PRIO

    Med lite tur kanske de övertrasserade kontona även räcker till att ersätta delar av Lift

    Det var väl så långt det är möjligt - och då har man väl levererat det man ska?

    På FM website kan man ju läsa att: "Prio ska så långt som möjligt förverkliga en integrerad lösning för Försvarsmaktens resurs- och ekonomiledningssystem.
    http://www.forsvarsmakten.se/sv/om-forsvarsmakten/Ekonomi-och-planering/Projekt-Prio/Mal-med-Prio/

    Alla de andra gamla stödsystemen (det var väl ca 30 som behöver/skulle ersättas) får väl någon annan ta hand om?


    SvaraRadera
  2. Gustav,

    Frågan är bland annat hur sårbara vi blir när vi fått in hela FM i ett enda system?



    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo att bygga en försvarsmakts system för personal- och materiel-försörjning på principer som "centralisering" och att inte ha några redundanser ger ju säkert en låg sårbarhet...

      Men nu har väl inte låg sårbarhet varit högt prioriterat - det har ju varit andra "mantran" som styrt oss dit vi är nu...

      Det vi har nu är väl det som Wiseman beskrev som "demonstratorförsvaret"?

      "I demonstratorförsvaret skulle kritisk materiel bara köpas i ett fåtal exemplar för att demonstrera en förmåga. Vid behov skulle materielen sedan köpas in i större antal, vilket naturligtvis aldrig blir av..."

      http://wisemanswisdoms.blogspot.se/2011/04/tungt-i-libyen.html

      Vi har en lång väg att gå om vi ska få någon ordning på vår försvarsmakt...

      Radera
  3. Saxat från http://gripennewsthread.blogspot.com.br/2013/02/graf-forsvarsministern-i-di-om-ekonomin.html:

    "Officerstidningen har liksom denna blogg skrivit om just underutnyttjanden (en del säger smygbesparing).

    "Ytterligare en halv miljard i överskott berodde på att Försvarsmakten inte fått tillstånd av regeringen att kunna genomföra olika inköp – överskottet är något som försvaret alltså inte kunnat rå på själva. Slutligen blev det ett över- skott på nästan 413 miljoner kronor på anslaget för förbandsverksamhet och beredskap. Något som är en effekt bland annat av de övningar som ställdes in förra året."

    Det är inte så enkelt som att peka på de fallande gångtimmarna och därmed dra slutsatsen att det är Visby-systemet som inte levererar. Att det inte finns besättningar, och att det inte finns pengar till att öva är andra förklaringar.

    Framför allt är det tröttsamt att återigen (och återigen...) behöva se en borgerlig regering blåljuga kring att man minsann "satsar" på försvaret... Samtidigt som man smygsparar åtminstone det fyrdubbla beloppet!!!

    Ser fram emot det *skarpa* ställningstagande som FP anser göra i kommande valrörelse kring dessa frågor. Eller har Reinfeldt rätt när han säger att det egentligen råder konsensus bakom kulisserna? Ingenting förvånar mig längre när det gäller svensk försvarspolitik.

    SvaraRadera
  4. Du har rätt i att anslagshöjningar inte löser alla problem även om det löser många. Många av problemen du tar upp bottnar i en kortsiktig försvarspolitik utan tydliga inriktningar och mål. Helikopter 14 valdes utav politikerna vilket man inte ska glömma. Det är helt klart att visbykorvetterna kostar skattebetalarna för mycket pengar kontra vad vi får ut. Det finns dock inget alternativ i dagsläget än att fortsätta satsa på att få systemet operativt. Vi kan bara konstatera att vi är där vi är och vi har inga andra korvetter att ersätta dom med samtidigt är dom ju inte helt odugliga oavsett saknaden av luftvärnsrobot. Förhoppningsvis kommer det dras gott om lärdomar från Visbyprojektet in i framtiden. Både på hur man inte ska göra med ett materielprojekt och dels nya sätt att använda avancerad teknik.

    Angående försvarets behov av mer pengar kan man visserligen spara pengar på att införa värnplikt men kostnaden för dom materielsystem som saknas kommer kosta lika mycket oavsett vilket personalförsörjningssystem vi har. Försvarsministerns försök att lobba bort Försvarsmaktens rop på hjälp och istället hänvisa till bättre styrning och effektiviseringar är patetiskt. Man kommer aldrig lyckas få in dom pengar som behövs!

    Du Allan är en av dom bättre försvarspolitikerna och jag hoppas du i fortsättningen verkligen kämpar för höjda anslag för vi båda vet att det är den enda vägen framåt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Förhoppningsvis kommer det dras gott om lärdomar från Visbyprojektet in i framtiden."

      Det kunde vi väl ha börjat med redan 1628 i så fall...

      Radera
  5. Det står i årsredovisningen, anknytning till gångtiden varför timmarna är färre i år. Hade önskat att du lagt in det i ditt inlägg. Det blir mer seriöst då. Fartyg i serien har gått in för uppgraderingar.

    Kritiken mot projektet som en felsatsning ger en intressant diskussion och säkerligen finns det lärdom från Visby kring anskaggningsprocesser. Även politiker bör se sitt ansvar i förseningar och fördyringar av Visbyprojektet. Förändrade kravbilder, antal skrov som skulle upphandlas, omförflyttningar i materielplaneringen, m.m.

    Nya stödfartyg är ett aktuellt ämne som bollats fram och tillbaka mellan FM och regeringen. Med förändrade krav, leveranstider, budget. Hade det inte varit för ett hetsköp från regeringens sida av Black Hawk kanske vi hade haft något mer att debattera om dessa än lösa planer. Det blir väldigt stökigt när amatörer går in och detaljstyr i materielplanen. Som jag ser det försöker FM tänka långsiktigt, vad en politiker ser som ett problem _idag_ ser FM som ett system som ska fungera över kanske 30-års tid och vill man ha ny teknik som ger operativ effekt i väldigt många år får man räkna med initiala inkörningsproblem.

    Detta kan vid utvecklingsprojekt ofta justeras med industrin som tar på sig straffavgifter. Men då får man också försöka hålla politiker borta från kontraktsbordet. Se HKP 14.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Undrar hur många "klavertramp" från politiker i materielplaneringen det krävs innan de inser att de inte ska försöka sig på att detaljstyra materielplaneringen?

      Hur många "praktiska exempel" har vi nu där politikerna bestämt vad och hur vi ska anskaffa materiel som har blivit "mindre lyckade"?

      Sedan har vi praktexemplet med "genomförandegruppen" som detaljstyrde vad vi INTE skulle anskaffa...

      Jo, det blir väldigt stökigt när amatörer går in och detaljstyr i materielplanen.

      Radera
  6. kan inte nån bara ta tag i skiten och börja leda upprensningen i FM. / Officer

    SvaraRadera
  7. Gustav Wasa sa...

    Det var säkert av politiska skäl som den svenska särlösning HKP 14 skulle byggas med ett unikt förhöjt skrov och utrustas med ett egenutvecklat taktiskt ledningssystem specificerat för bistatiskt ubåtsjakt i fem exemplar.

    Eftersom det inte i Försvarsmakten eller FMV finns någon som helst dokumentation som argumenterar eller på annat sätt förklarar vare sig det förhöjda skrovet eller den bistatiska ubåtsjakten i den svenska särlösningen HKP 14, så var det sannolikt inte försvarspolitiska skäl som motiverade utvecklingen.

    HKP 14 gav svensk försvarsindustri i dessa sammanhang sedvanlig "juste retour" i form av motköp. Därmed kan man argumentera för att projektet är samhällsekonomiskt motiverat eftersom en investerad krona i HKP 14 genererar intressanta arbetsuppgifter i svensk försvarsindustri. Och många kronor blir det.

    HKP 14 skulle liksom Visbykorvetten bli ett svenskt "flaggskeppsprojekt". Sverige skulle få tillfälle att ta fram en världsledande produkt utan motsvarighet någon annanstans i världen.

    Hade HKP 14 lyckats hade Sverige haft närmast monopol på marknaden för 10-tons helikopter med krav på ståhöjd i kabinen.

    Hade Visbykorvetten lyckats så skulle hela världens omsättningsbehov av fregatter på ett par tusen tons deplacement kunnat lösas med av Sverige exporterade korvetter på under ett halvt tusen tons deplacement. Succén hade varit pyramidal.

    - Med facit i hand så var utvecklingsoptimismen för stor och realismen i målsättningarna för projekten obefintlig. Alla har vi rätt att misslyckas. Men någonstans måste även jätteprojekt som hamnat i en dödsspiral kunna avbrytas även fast det kostar förlorad prestige för personer och institutioner. Alternativet är att det blir som jättestatyerna på Påskön. Förvisso imponerande i storlek och antal, men också vittnesbörd om en civilisations envetna marsch mot sin undergång.

    Låtom oss konstatera att utbildningsplattformen HKP 15 som på svensk begäran konfigurerats med en unik avioniklösning, åren 2009, 2010, 2011, och 2012 flugit 3325, 2943, 2621 respektive 2297 timmar. Samtidigt har i Tyskland nyutbildade svenska helikopterflygförare vidmakthållit sin flygtrim på inhyrda civila helikoptrar på Malmen.

    - Hur sannolikt är det att trenden för HKP 15:s gångtiduttag kommer att vända?

    Teknisk utveckling är eftersträvansvärd, men den får inte bli en överideologi för en stats väpnade styrkor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @GW

      Du sätter fingret på många viktiga saker som sällan, eller aldrig diskuteras i ett större forum än på bloggarna.

      Visbyprojektet, Hkp14, och PRIO är praktexempel på jättefiaskon i Försvarsmakten.

      När man lyfter dessa projekt till debatt kommer det raskt in projektkramare som vill påvisa hur bra den produkt man nu fått faktiskt är. "Visbykramarna" är exeptionella, då man absolut vill att man skiljer på Visbyprojektet och fartyget Visby där det sistnämnda hyllas samtidigt som projektet sågas. De har förvisso rätt till stor delar.

      Men man måste ändå sätta saker i ett sammanhang och dra nödvändiga slutsatser utan att det går prestige i det hela. Man bör exempelvis ställa sig frågan vilket fartyg, hur många kölar och med vilken utrustning de skulle ha om vi lagt motsvarande summa på konventionell och beprövad teknik?

      Men detta är ett ämne som ingen vill beröra. Det finns till och med många som blir uppriktigt arga om man diskuterar dessa materielprojekt med ett kritiskt granskande förhållningssätt.

      Mycket olyckligt!

      Radera
  8. "Men någonstans måste även jätteprojekt som hamnat i en dödsspiral kunna avbrytas även fast det kostar förlorad prestige för personer och institutioner."

    Och då är det alltså "PRIO" som skall in på lodrätt 4.

    SvaraRadera
  9. Visby projektet kommer aldrig att levera. Lägg ner spektaklet nu. Lika bra att "cut our losses" medans vi kan. Upphandla fregatter. Vad är det Danmark och Norge fattat men inte vi? Om FM kan sluta hålla ett tyskägt varv under armarna och sluta med att fatta beslut grundade på regionalpolitik och emotionella band till glesbygdsförband så kan nog pengarna användas rätt. Det finns massor av pengar i försvaret vi behöver inte mer, vi behöver använda de rätt!

    PRIO och Visby har många likheter med en spelsjuk person vid ett roulettebord. Hen satsar och satsar i tron om att det går att vinna tillbaka pengarna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Upphandla fregatter? Vilka operativa behov skulle motivera detta?

      För övrigt är det helt bedrövligt att du måste spela in regionalpolitik och nu även "glesbygdsförband" i varje kommentar du skriver.

      Höj nivån!

      Radera
    2. Behov som t.ex längre uthållighet, internationella insatser, större plattform för vapensystem, möjlighet att basera helikopter, möjlighet att basera bordningsstyrka, möjlighet att basera FRB, RHIB och andra mindre båtar samtidigt, plats för ett adekvat lv-system mm. Jag kan fortsätta ett tag till Skipper.

      Du får tycka vad du vill om "glesbygdspolitk", faktum kvarstår är att det kostar enorma summor pengar att hålla regioner vid liv genom Försvarsmakten.

      Om du har svårt att bemöta fakta i dina inlägg Skipper så är det ditt problem. Sen så är det ibland väl genomskinligt vilken agenda du driver. Försök vara mer objektiv och distansierad i vad du kallar regionalpolitik. Alla vet att Marinen måste finnas i Göteborg och Stockholm, dock kan marinen mycket väl klara sig utan att bedriva verksamhet på en olämplig plats i sydöstra Sverige med dåliga rekryteringsförutsättningar.

      Radera
    3. Nu sköt du dig själv i foten ännu en gång.

      "Försök vara mer objektiv och distansierad i vad du kallar regionalpolitik."

      Stor humor i detta mht allt du skriver om just sådant i varje kommentar! :)

      Radera
    4. Att försöka förlöjliga den man argumenterar med är ett bra knep Skipper. Tyvärr funkar det inte den här gången heller.

      Kom med nåt nytt, bemöt argumenten eller gå och lägg dig.

      Radera
    5. Kalle anka fregatter, funkar dem i skärgården ?
      Vad menar du med glesbygdsförband ?
      Vad är det som är så dåligt med det ?

      Förutom som du redan säger att de kostar pengar och konstigt nog har rekryterings problem, hela försvaret är ett rekryterings problem. Varför kostar de bara pengar ?

      Skjuta sig i foten är väl inte ett förlöjligande eller ?
      //Markus

      Radera
    6. Kalle anka! Du gör avtryck lite här och där på bloggarna. Men aldrig kommer det något vettigt ur dig och du fördummar dig själv varje gång du skriver något.

      Det blir svårt att ta dig på allvar när du alltid ska skriva skit om Karlskrona,,,trots att du inte skriver i klartext,,,

      Men alla ser vad du menar. Skärp till dig!!!!

      Radera
    7. @Markus

      I den kontext Skipper valda att använda uttrycket skjuta sig i foten tillsammans med att skriva att det är "stor humor" i det jag skriver är att förlöjliga någons argument.

      Fregatter är inte det mest lämpade i skärgården, instämmer, just därför har vi något som kallas Amfibiekåren

      @anonym

      Jag skriver inte skit om Karlskrona, det är sanningens kranka anlete jag beskriver. Absolut har FM rekryteringsproblem, Karlskrona har haft det i snart tio år ända sen FB04. Vill du ha exempel? Ubåtsflottiljen, SSS, Marinbasen mm.

      Sanningen är fortfarande att marinen idag bör vara baserad med tyngdpunkt i Göteborg/Västkusten och därefter Stockholm. Den som hävdar någonting annat är välkommen att göra det. Men jag ber er att upphöra med påhopp och liknande kommentarer.

      Radera
    8. Till Kalle Anka:

      Har du hört talas om uttrycket "att måla in sig i ett hörn". Eller har du hört detta" Har man trampat i klaveret gör man bäst i att stå stilla".

      Fundera på detta så kanske du inte behöver förlöjligas mer.
      Med vänlig hälsning / Observer

      Radera
    9. @ Observer

      Tack för dina insiktsfulla ord. Där orden tar slut tar nävarna vid, eller i ditt fall då påhoppen. Detta liknar mer en pajkastning än någonting annat. Kläm till med nån bra replik nu Observer, pröva med "att tala är silver, att tiga är guld".

      Med vänlig hälsning, K. Anka

      Radera
    10. @Kalle anka

      Okej det var fel att skriva, skjuta sig själv i foten. Men du gör samma ska som du säger skipper sig gör . Inga ny argument.

      Fregatter fortfarande stora och skärgården fortfarande stor amfibie skall sköta allt i skärgården. Inte bättre med mindre fartyg som kan göra lite både och, även understödja amfibie. Usa bygger mindre fartyg för mer kustnära verksamhet.
      Jag må va lite dum men fregatter är väl rellativt dyra saker, hade försvaret haft mer pengar så hade nog de mindre fartygen blivit bättre rustade. Fanns det pengar så hade vi nog haft en fregatt eller två.
      Många problem i FM kommer nog av att man alltid måste hitta en billig lösning.
      Skit i glesbygdspolitiken och att de kostar pengar, den regering vi har i dag kostar oss 40 miljarder om året. //Markus

      Radera
    11. Man kan inte börja med att säga att vi ska köpa fregatter utan att först fastställt en inriktning för, idet här fallet Marinen.

      I en ansträngd försvarsbudget måste man titta på vad som ger mest pang för pengarna.

      Marinens största problem efter personalvakanserna är numerären av fartyg. Vi behöver fler kölar, då är inte stora och dyra fregatter rätt väg att gå. I synnerhet inte då det nationella försvaret allt mer, med all rätt står i fokus.

      Radera
    12. Pengar är inte problemet. Det finns pengar i överflöd. Det är hur vi använder pengarna som är problemet. Marinens uppgifter finns beskrivna i de styrdokument som existerar. Jämför pris mellan en Visby korvett och t.ex en Frithiof Nansen eller Ivar Hiutfeldt. Där hade det funnits reela möjligheter med ett försvarsamarbete värt namnet. Men tyvärr är vi mer eller mindre tvungna att fullfölja Visbyprojektet pga av regional- och industripolitiska skäl.

      Sen kommer vi till den eviga knäckfrågan angående regionalpolitik och marinens uppbyggnad. Om vi ska få mesta möjliga effekt ur tilldelad penningpåse behöver vi då fyra marinbaser? Berga, Karlskrona, Göteborg och Skredsvik? I sanningens namn räcker det med en vid varje kust. Mycket gick fort och blev fel i samband med FB04 för marinens del.

      Att inte erkänna det är att bromsa dem omställning som marinen kommer bli tvingade att genomföra för att krama ur effekt ur varenda tilldelad krona.

      Jag håller med Skipper om att vi har för få kölar, men vi behöver större fartyg som t.ex fregatter för att kunna lösa det som numer är beställt av politkerna dvs internationella uppgifter.

      Faktum är dock att marinen inte kan vara så utbredd på flera platser som det är idag, vi kommer vare sig vi vill eller inte bli tvingade att koncentrera verksamheten till två orter. Det man måste vara ärlig med då är var någonstans får vi mest effekt för pengarna? Detta är inget skit emot Karlskrona om nu någon för får sig det utan en verklighet som vi måste ta ställning till snart.

      Radera
    13. @Kalle anka
      Ursäkta mig men jag känner att jag börjar bli dryg ...

      Du skriver att pengar finns det i överflöd samt att pengar inte är problemet.
      Då är de väl inga problem med fyra baser?
      du skriver att vi måste få ut så mycket som möjligt av tilldelad pennigpåse.

      Fregatter var förstora för skärgården men amfibiekåren( som du lärde mig att det fanns och kallas.. tack) får tar över där. Måste vi inte rusta upp amfibiekåren då för en stor peng? skärgården är som sagt, stor.

      Ubåtar idag har väl kapacitet att ta sig in i skärgården har amf de kapaciteten att jaga sådan?

      Men pengar finns det i överflöd.
      Om pengar finns i överflöd varför du stryka lv från visby

      Tack för att du tar dig tid //Markus

      Radera
    14. Kalle Anka.

      Visa gärna i vilket styrdokument det framgår att den dimensionerade uppgiften för Marinen skall vara internationella insatser.

      För övrigt finns i dag ingen infrastruktur på västkusten för att ens kunna förtöja våra större fartyg där. Detta uppdagades med all önskvärd tydlighet under ubåtsjaktoperationen där inte ens Visbykorvetter kunde förtöja i Göteborg, utan fick använda en civil hamn med alla problem som uppstår runt just ett militärt fartyg.

      Hur hade du tänkt att sådant skulle lösas? Köpa tillbaka nya varvet och bygga upp infrastrukturerna där? Det verkar billigt...

      Jag vill självklart se en hel marinbas på västkusten, men inser det orimliga i dessa ekonomiska tider.

      Radera
    15. @Markus

      Att pengar finns i överflöd är självklart är relativt begrepp. Det jag menar är att det tilldelas ekonomiska ramar för marinen att lösa sin uppgift mer än väl.

      Det är vad vi gör med dessa medel som är problemet. Amfibiekåren är anorektisk som så många andra förmågor i Försvarsmakten. Absolut behöver den förstärkas. Att stryka LV förmåga ifrån Visby var och är ett misstag.

      @Skipper

      http://www.forsvarsmakten.se/upload/dokumentfiler/regleringsbrev/Regleringsbrev_2013.pdf

      http://www.forsvarsmakten.se/sv/Om-Forsvarsmakten/Dokument/Doktriner/

      Jag har inte påstått att internationella insatser alena skall vara dimensionerande, men det är en, och kanske rent av den främsta huvuduppgifterna idag då vi inte har förmåga att försvara Sverige ändå. Realpolitisk sanning, tyvärr.

      Inom Amf4 finns det mer än väl möjlighet att möjliggöra för att basera fartyg. Självklart finns det kostnader med vad jag försepråkar Skipper, men en marin bygger man på sikt.

      Det enda nyktra alternativet för att ordna upp marinen är att förlägga verksamhet och baser där det finns följande:

      -Rekryteringsmöjligheter, dvs ett brett upptagningsområde av personal.

      -Övnings- och logistiska förutsättningar, t.ex. adekvat djup för ubåt- och ubåtsjaktövningar, större skärgård, skjutområden som inte stör den civila sjöfarten mm.

      -Närhet till övriga myndigheter t.ex. FMV, FOI, FRA mfl. för att underlätta samverkan.

      -Strategiskt viktiga platser som är viktiga för Sveriges säkerhetspolitiska bästa. T.ex. Sveriges största hamn, Scanraff, större RORO-hamn, huvudstad mm

      Detta är parametrar som långsiktigt skapar en solid marin, såväl ekonomiskt som förmågemässigt.

      Nu kommer jag att nämna något som med all säkerhet kommer få käre Skipper att skrika, men tidigare nämnda faktorer existerar inte i någon större utsträckning där vi för nuvarande har tyngdpunkt på marin verksamhet i Sverige.

      Det är fakta. Varför marinen blev så koncentrerad till Karlskrona kan man fråga Håkan Ljuholt om.

      Radera
    16. @Kalle Anka

      I inriktningspropositionen från 2008 så framgår vad som skall vara DIMENSIONERANDE för Marinen. "Marinstridskrafterna ska PRIMÄRT utveckla förmågan att verka i vårt
      närområde genom att skydda svenska intressen till havs."

      Jag kan även konstatera att du inte har en susning vad du talar om när du skriver

      "Inom Amf4 finns det mer än väl möjlighet att möjliggöra för att basera fartyg."

      f.d. Amf4 område är en BÅTHAMN och inget annat. Det finns varken bottendjup eller manöverutrymme tillräckligt för större fartyg än något som motsvarar ett mindre minsröjningsfartyg. Vid hård vind är hamnen dessutom dåligt väderskyddad.

      Det finns som sagt en anledning till att flottans fartyg inte kan förtöja där.

      Nej, ska man basera fartyg på vässtkusten så krävs det en riktig FARTYGSHAMN. Det går självklart att ordna, men det kommer att kosta mycket pengar, och pengar är något vi inte har gott om nu.

      Radera
    17. @
      Skipper

      Våga tänka utanför dina paradigmer Skipper.
      Att anlägga en fartygshamn som du väljer att kalla det vid Amf4, Gamla varvet eller liknande plats kommer absolut med vissa investeringsbehov. Men på lång sikt är detta något som kommer gagna marinen och svenska intressen.

      Du kan inte stirra dig blind på problem eller investeringskostnader. Lyft blicken.

      Angående inriktningspropositionen från 2008 så var det just en proposition och inget annat.

      Radera
    18. Man börjar ju undra vad det är för fel på dig Kalle Anka??? Vilken värld lever du i? Inte samma värld som vi andra i alla fall. Naiv, okunnig och arrogant. Det går ju inte att ta dig på allvar!

      Radera
    19. @Kalle Anka

      De känns som du inte har någon koll, dessutom hemskt ovillig att ta åter dig fakta. Hur kan marinen ha mer än väl med pengar. Varför stryks då Lv får Visby ? Du säger att det var ett misstag medans andra skriver att de var ekonomin som inte till lätt de. Är detta ljug ?

      Du skriver som pengar inte är något problem. Marinen säger att det inte finns tillräckligt med pengar att detta är ett problem. Amf 4 som du skriver att Skipper kalla det . Du skrev samma sak ! Mudra, stormsäkra och gräva ut en hamn till den storlek som krävs är dyrt.. DYRT!!

      Skipper tänker nog långt mer utanför sin paradigmer nä va du någonsin vill göra.
      Du har din inslagna väg som du går alla andra för dig är dumma och ignoranta.

      Jag själv är inte kunnig så jag är hemskt ödmjuk när jag när jag kommenterar.
      Trodde kanske Skipper hade missat något men där hade jag grovt fel. Sakliga fakta är va han kommer med, inte du Kalle. Du svara med att han är dåligt påläst och okunnig.


      Åt till dej kunskapen eller håll dej till flashback! Jag trodde du var lite vettig men där hade jag fel.

      Jag säger som Skipper höj nivån

      //Markus Joners

      Radera
  10. Det är så fruktansvärt lågt av en försvarspolitiker att uppträda på det sätt som Allan Widman upprepade gånger gör, att strunta i fakta eller bara konstant var "underinformerad" men likväl öppna käften på full volym. Syftet måste väl antas vara att värka för förstärkt försvarsförmåga i sin roll som opinionsbildare. Att det borde följa ett ansvar med denna argumentation på detaljnivå (för en försvarspolitiker) är något som inte Allan bryr sig om.

    Den 20 maj 2012 föreslog Allan i SVT RApport att man skulle lägga ner Visbysystemet och mindre än 8 månader senare har FMV levererat två fartyg till FM och övriga påväg enligt plan. Vilket ansvarsfullt uttalande av Allan i syfte att stärka Försvarsmakten, eller vad var egentligen syftet?

    Gällande den nyheten på FMV:s hemsida så är den inte så uppseendeväckande om man har den lite kunskap om större komplexa it-system. Detta är något som både du och Skipper borde förstå om man skall diskutera frågan. Vidare borde du förstå att ett modernt örlogsfartyg konstant utvecklas, kanske kan du med din djupa systemförståelse visa på ett system som inte behöver utvecklas över tiden, gröna kartan, fettpenna och byggplast kanske?

    När det sen gäller driftstimmarna så är ju din vinkling ett bevis för att du bara är ute efter att stärka Försvarsmakten genom att strunta i fakta. Fartygen har ju successivt gått in för modifiering och det har ibland saknats personal och driftstimmarna blir därefter.

    Vidare så är ju denna dag intressant just för din politiska gärning då flertalet av de projekt som du var med och stoppade i Genomförandegruppen är med Försvarsmaktens svar på RB7, detta har du inte tagit upp men kanske undgick det dig? Tyvärr är detta en följd av att man som politiker fokuserar på att skjuta på enskilda materielsystem med bristande kunskap/systemförståelse/självinsikt istället för att göra jobbet i de stora frågorna.

    En oerhörd matthet sprider sig när man ser hur politiskt hantverk kan utövas.

    //Väljaren

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, jag har tro det eller ej, viss kunskap om komplexa system.

      Men min poäng är att man hade kunnat undvika att byta ut hela sonarsystemet (förutom svängare och de blöta delarna) om man hade upphandlat systemet i ett skede där fartyget (skrov, maskin, brygga etc) var utprovat och klart för att minimera tiden från beställning till att det blir operativt.

      Hade man dessutom valt ett beprövat system, som kanske har en högre initialkostnad, så hade det nog ändå blivit betydligt billigare i längden.

      Det stora problemet är att det blev för mycket ny obeprövad teknik och ny teknologi i samma båt. Man klarade inte av att hantera kombinationen helt enkelt!

      Radera
  11. Vem är det som bestämmer vad som skall utvecklas ?

    Prio, appel skulle utvecklat prio.

    SvaraRadera
  12. Gustav Wasa sa...

    Det är självklart svårt att bedöma försvarsförmåga med absoluta mått.

    - Är Sverige tillräckligt väl rustat och övat, så att vi kan säga att vårt försvar besitter en tillräcklig grundläggande operativ förmåga till territoriellt militärt försvar idag, om ett år och om tio år?

    Jag vill mena att det är lättare att avläsa i vilken riktning förmågan med en enskild plattform är på väg i ett medellångt perspektiv.

    Sådant som flygtrim är färskvara. Den förmåga en flygförare har idag är i huvudsak en funktion av de tre senaste årens flygtid.

    Det är ingen nackdel att öva mycket i simulator och självklart krävs det uppemot ett decennium från första ensamflygningen till dess en flygförare har nått sin maximala fysiska och mentala prestationskapacitet i luften med ett spetsigt stridsflygplan.

    Likväl måste den som flugit lite de senaste åren repetera gamla färdigheter och uppdatera sig innan han eller hon åter är fullt insatsberedd och krigsduglig. Mer komplexa uppgifter i luften förutsätter en synnerligen väl befäst grundläggande förmåga och en stegvis ökande svårighetsgrad i återtagandet, vilket kräver flygtid.

    Det finns självfallet tusentals anledningar till varför det blivit som det blivit. Likväl måste vi liksom alla andra som läser Försvarsmaktens årsredovisning, så känslokallt och ångestfritt som vi bara förmår konstatera utvecklingen för JAS 39 Gripens flygtimmar de senaste åren:

    2009 - 13 226
    2010 - 12 777
    2011 - 11 731
    2012 - 10 313

    SvaraRadera
  13. Widman kan väl beskriva hans egen insats för FM där bla lv robot till Visby ströks ur budgeten?
    Hej Folkpartiet! Lögn och bluff är er livsluft.

    SvaraRadera
  14. Märkligt att under tiden neddragningarna och effektiviseringarna av försvarsmakten så har man samtidigt i Riksdagen lyckats effektivisrera enligt följande slumpvis valda årtal:

    1976 -349 riksdagsmän
    1981 -349 riksdagsmän
    1988 -349 riksdagsmän
    1995 -349 riksdagsmän
    2001 -349 riksdagsmän
    2008 -349 riksdagsmän
    2011 -349 riksdagsmän
    2013 -349 riksdagsmän

    Det kanske vore dags att "effektivisera" riksdagsarbetet, då inte minst till exempel Hr. Widmans insatser, som är ett levande exempel på att han som riksdagsman inte fyller sin tid med de uppgifter som borde åligga en försvarspolitiker, nämligen klura ut varför vi behöver en försvarsmakt, vilka hot kommer vi att möta i framtiden, hur skall regering och riksdag styra försvarsmakten i den riktningen, istället för att grotta ner sig i detaljer som i bästa fall skall handläggas av generaler och generaldirektörer, men ofta hamnar i frågor som ryms inom en enskild kapten eller FMV-handläggares arbetsområde.

    Nästkommande krig har ju sedan (ungefär) amerikanska inbördeskriget haft en tendens att inte vara en upprepning på föregående krig. Som exempel VK I, där det förväntade snabba förloppet med bl.a. hjälp av järnvägen övergick i ett ställningskrig, eller andra Irak-kriget, där världens tredje största armé, Irak vars förband kom att utgöra olika storlekar på punktmål -beroende på förbandsstorlek där alliansens attackflyg gjorde som man ville.

    Det är kanske sådana framtidsinriktade frågor våra älskade och vördade riksdagsmän med intresse för försvarspolitik bör fundera kring.
    Dvs Vilka resurser skall vår FM ha för att kunna verka i ett 20-30 -årigt perspektiv.

    För övrigt anser jag att Sverige måste återfå sin urgamla äganderätt till Harholmen!

    SvaraRadera
  15. Anonym,

    Allan Widman har redan ägnat ett helt inlägg på denna blogg för att förklara ställningstagandet angående Lv-robot på Visby. Det hade förvisso adderat oändlig ytterligare utvecklingstyngd åt projektet...

    Men det märkliga är att varken FM eller industrin längre verkar driva frågan. Slutsatsen är att motköpen till Sydafrika nu fått andra lösningar. För det ska vi vara tacksamma.

    Utveckla gärna detta med att jag är underinformerad. Såvitt jag kunnat läsa har Du inte i sak bestridit uppgifterna i mitt inlägg.

    Allan Widman

    SvaraRadera
  16. Allan!

    Visst verkar Visby vara utvecklingstungt och ständigt behöva installera nya förmågor som tex LV-robot som FML nu återigen påpekar i underlag till regeringen.

    Jag tolkar din inställning som att detta är fel. JAS-systemet har ju inte alls detta problem där vi nu för att få ett modernt flygplan byter kropp, motor och funderar på att införskaffa vapen. Sila mygg och svälja kameler?

    Master & Commander

    SvaraRadera
  17. Master & Commander,

    Tror jag är den siste som behöver påminnas om just den parallellen. Men politik är alltjämt det möjligas konst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allan måste få fråga. Är det FM själv som bestämmer vad som skall köpas eller är det riksdagen ? Antar att det är riksdagen ?

      Om de är så att riksdagen bestämmer.
      Hade det inte varit bättre om FM själv bestämde inköp ? Inom bestämd budgetram såklart.

      Allan man må gnäll och skälla på dig, men att du tar dig tid och luftar frågorna och svara på ibland arga kommentarer. Gör dig guld värd och du gör ett bra jobb även om man inte alltid tycker som du. //Markus Joners

      Radera
  18. Markus,

    Så är det. Vi kan inte alla tycka lika.

    Vem bestämmer vad som köps? Bra fråga, utan helt exakt svar. Ifråga om lägre belopp bestämmer myndigheten själv i samråd med FMV. Idealt ska FM bestämma vilka uppgifter som ska lösas och sedan bistår FMV med expertråd om tillgänglig materiel och upphandlingsstöd.

    Vid högre belopp. Nu talar vi belopp runt 100 Mkr och däröver krävs regeringens godkännande. Det innebär inte annat än att regeringen bemyndigar anskaffning av den materiel som myndigheterna vill ha. Regeringen tar inte fram egna alternativ.

    När vi talar ännu högre belopp för anskaffning ska väl anskaffningen även godkännas av riksdagen. Normalt sker detta genom att riksdagen i budgeten eller vårpropositionen räknar upp dem materiel som man vill har riksdagens godkännande för att anskaffa. Det är inte alltid som enskilda prissummor angivits. Precis som för regeringen handlar det för riksdagen om att godkänna eller underkänna de förslag man ställs inför.

    Kan bara erinra mig ett enda fall där riksdagen sagt nej. Det var Archer. Regeringen kom då tillbaka i särskild proposition och fick till slut ja.

    Ungefär så här ser de formella processerna ut. De ändras över tid och i vad som ovan beskrivits finns säkert detaljfel. Sedan är naturligtvis i realiteten många anskaffningar framförhandlade kompromisser mellan främst regering och myndigheter. Det underlättar inte ansvarsutkrävande.

    SvaraRadera
  19. Markus,

    Ibland går det lite fort. I min kommentar ovan är det regeringen, inte riksdagen, som i budgeten eller vårpropositionen räknar upp de anskaffningar man vill ha bemyndigande för.

    Vill också understryka att min beskrivning ska ses som principiell. Avsteg har flera gånger skett från dessa principer. Tilläggas kan naturligtvis också att inte minst industrin självt utövar ett starkt inflytande över materielförsörjningen, om än informellt.

    SvaraRadera
  20. Allan, vad tycker du om Enströms agerande när hon fick rapporten? Döma ut den innan hon fått den? Förtroendefullt?

    SvaraRadera
  21. Gustav Wasa sa...

    Ewa Stenberg intervjuar i dagens pappersupplaga av DN den amerikanske ambassadören i Sverige och forskaren på Utrikespolitiska institutet Jan Joel Andersson.

    "Till flygövningen var Förenade arabemiraten, Singapore, Holland (sic) och Sverige inbjudna.

    - Sverige förtjänade platsen i eliten av militärt flyg genom sina tidigare internationella insatser, särskilt den över Libyen, säger Mark Brzezinski, USA:s ambassadör i Sverige."

    "De svenska försvarsreformerna har rönt stor uppskattning både i USA och i Nato, säger han. Jan Joel Andersson tror inte att det ur amerikanskt perspektiv spelar så stor roll om Sverige är med i Nato eller inte.
    - I praktiken jobbar Sverige hårdare än de flesta Natoländerna. Från svensk sida kan man däremot undra vad Sverige vill ha ut. Varför vill vi vara bästa kompisar med amerikanerna?
    Han jämför med Finland, som är ganska tydliga med att man vill ha goda kontakter med Washington om någonting händer som hotar Finlands säkerhet.
    - För Sverige verkar det vara nog att vara en uppskattad partner och att få vara med. Men att vi är goda vänner betyder inte alltid att vi har gemensamma intressen, säger Jan Joel Andersson."

    - Om vi bäst värnar pursvenska intressen i dialog med vänligt sinnade stater inom Nato:s ram eller från en fri position stående utanför Nato uttalar sig varken ambassadören eller forskaren sig om i dagens artikel i DN. Men nog verkar de bägge vara imponerade av det nyreformerade svenska försvaret?

    Det är ju långt ifrån alla stater som tre gånger fått vara med på Red Flag.

    SvaraRadera