tisdag 5 mars 2013
Som man frågar får man svar
När FM i bilagorna till underlaget gällande Regeringsbeslut 7 redovisade att antalet GSS/T kommer att vara uppfyllt först 2023 uttalade jag mina tvivel om myndighetens vilja att rekrytera sådana.
Min grund för detta antagande är givetvis inte bara den uppskjutna tidsplanen, vilket konteramiralen Odd Werin hävdar på FM:s blogg, utan även det faktum att myndigheten inte heller i övrigt framstått som så angelägen.
När kollektivavtalet med Officersförbundet tecknades gällande långa visstidsanställningar för GSS/K lyftes överhuvudtaget inte frågan om GSS/T i förhandlingarna. Detta trots att det rimligtvis skulle varit långt enklare för den fackliga motparten att acceptera ett sådant avsteg än för heltidstjänstgörande.
De möjligheter som arbetsrätten allmänt ger ifråga om visstidsanställningar har heller inte varit aktuellt att nyttja. Möjligen kan man även dra slutsatser om myndighetens syn från hur man valt att vårda och nyttja andra tidvis tjänstgörande personalkategorier; t.ex. reservofficerarna.
Odd Werin bekräftar egentligen mina antaganden när han i sitt inlägg sedan tillfogar följande: "Frågan tycker jag är mer befogad att ställa om killar och tjejer, i tillräcklig omfattning, vill anta utmaningen att bli tidvis tjänstgörande soldater?" Formulerad på det sättet ska frågan underförstått besvaras med ett nej!
Beroende på händelseutvecklingen kan jag om några veckor tillföra ytterligare stöd för min tro att intresset för tidvis tjänstgörande personal är mycket litet.
GSS/T skulle kombinera det bästa från plikten med frivillighetens fördelar. Kostnadseffektivitet och därmed en anständig numerär. Civil kompetens in i vårt militära försvar och inbyggd karriärväxling när tjänsten var slut. Många ambassadörer verksamma med folkförankring.
Tror man verkligen att den enskildes och samhällets förståelse kommer att vara större 2023 än den är idag?
Allan Widman
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Tyvärr så finns det ett konstant motstånd mot att tänka i nya banor som tex GSST inom FM.
SvaraRaderaDet finns en utvecklad kultur som innebär att personalen har fullt upp med vardagen och ser det som lättare att diskutera i termer om att vem tusan vill ta anställning som GSST?
Den här motståndskulturen i kombination med en utbredd förvaltningskultur gör att det inte finns särskilt många initiativ för utveckling, finns få som nytänker, finns få som tror på att den enskilda människan kan ha en drivkraft som man själv ej har eller att denna kreativa människan kan bidra istället för att passiviseras till en soldat i ledet i korridoren på morgon uppställningen.
Generationer av officerare har utbildats i soldatfabrikstanken där man har sett på soldaterna i termer av volym i kombination av effektivitet i utbildningssituationer.
Jag blir lika förvånad varje gång när officerare muttrar på mässen om hur besvärligt det är att rekrytera GSST men efter tjänstetiden så flödar kreativiteten för hur att jaga sponsorer och rekrytera nya medlemmar till den lokala idrottsklubben.
Det är bara att inse att det tar några år till innan den nya initiativrika generationen kan påverka i positiv riktning inom FM och ej lutar sig tillbaka på argument som att tvång löser alla problem.
FM är en fantastisk arbetsplats och arbetsgivare men ibland så undrar jag hur vissa officerare skulle klara sig utanför grindarna om de blev nedlagda.
Anonym 1347
SvaraRaderaVerkar kasta mycket sten i kuvösen!
@Anonym 1347
SvaraRaderaSnarare är det så att "soldatfabriken" är borta. Med Org 13 så är nu organisationen så slimmad att det helt enkelt inte finns några kvar att utbilda nya soldater.
När man står med ansvar för en pluton med anställda soldater som faktiskt finns här och nu, förväntas lösa uppgifter med denna och samtidigt tvingas skicka iväg några av det fåtal officerare som finns kvar på plutonen till GMU/KMU osv. Ja, då är det knappast förvånande att man inte orkar med att tänka på hur man ska rekrytera ännu fler soldater som också ska ha utbildning.
Det är ett systemfel när man räknar med att en ny soldat kommer att behöva ungefär nio månaders utbildning för att bli krigsplaceringsbar (GMU, befattningsutbildning, övning i förband), men det finns inte längre en organisation för att genomföra denna utbildning utan det ska göras av de insatsförband som samtidigt ska vara användbara här och nu. Det går inte ihop.
I 19 som exempel har 409 officerare och enbart 307 soldater. Att man då ej uppfattar att man kan avdela personal för att utbilda sina egna GMU soldater låter väldigt märkligt för en skattebetalare.
RaderaTja, nu råkar det vara så att alla de 409 officerare och 307 soldater har en uppgift, en "personalrad", att fylla. Det innebär att om man plockar bort dem från den uppgiften för att de istället ska tjänstgöra på en GMU-pluton, så blir deras ordinarie uppgift inte löst.
RaderaDet fungerar nämligen inte att lösa två heltidstjänster samtidigt.
Ja just det är poängen vad gör alla dessa individer. Tidigare kunde man utbilda minst 2 st krigsbataljoner samt ett fristående kompani på den officersvolymen.
Radera300 soldater skulle bli ungefär 10 plutoner med 30 soldater i varje och rent teoretiskt så är finns det 100 yngre befäl på trupp och 300 som tjänstgör inom stab och stödorganisationen.
Bara det är ju skrämmande...
Således 10 yngre befäl per pluton vilket med lite sjukskrivningar och skolgång och kurser sänks lite granna.
Men dock så kvarstår frågan vad gör alla officerare om man ej kan avdela 12 befäl på 3 GMU plutoner under 12 veckors tid.
DDR framstår ju som rena marknadsliberalens högborg och effektivitetens klart lysande stjärna i jämförelse med den nu rådande förvaltningsorganisationen,
Vad gör alla officerare?
RaderaTja, under organisationsenheten I 19 så ingår bland annat utbildningsgrupperna i Kiruna, Boden, Umeå, Östersund och Härnösand. Vidare så ingår den nya Militärregion Nord, utöver de två mekbataljonerna och jägarbataljonen. Sedan tillkommer även fd K4s anläggningar i Arvidsjaur och FM Vinterenhet.
Så din beräkning om "10 yngre befäl per pluton" stämmer nog inte riktigt. Även om uppfyllnaden av soldater på alla plutoner inte är så hög, så minskar inte behovet av kompani- och bataljonsledningar så mycket som man kanske skulle kunna tro.
Så faktum kvarstår, plockar man folk under befintlig organisation för att bemanna upp en utbildningsorganisation vid sidan om, så kommer de att lämna hål efter sig i form av uppgifter som inte blir utförda. Vilket inte direkt gör våra förband mer tillgängliga och användbara.
Vad jag förstår har FM svårt att argumentera för de personalramar man har trots att Org 13 bantants ut rejält och är anorektisk. Anonym 1347 beskrivning är helt rätt.
SvaraRaderaGSS/T har misshandlats ända sedan regeringen misslyckades med att införa lagstödet i tid. Istället infördes GSS/T efter själva omställningsarbetet vilket gör att de definitionsmässigt blir en udda fågel eftersom de ska införas i en redan omorganiserad organisation.
SvaraRaderaDessutom är hela GSS/T konceptet en förbaskat dålig idé. Arbetslösheten är helt enkelt så hög att jag som arbetsgivare alltid kommer att välja personalen som jag vet kommer finnas kvar i mitt företag. Om Försvarsmakten skrev avtal med mig om att antingen utbilda personal eller att jag har 5 anställda där en roteras in i Försvarsmakten skulle det fungera.
Men i nuläget finns det inga incitament för mig som arbetsgivare att ta in en GSS/T.
Vet inte hur stort företag du har men ett antal större företag har inga problem att anställa GSST
RaderaVilken arbetsgivare som helst kan ta en GSST som anställd som är borta cirka två veckor per år på övning samt därutöver några helger som ej påverkar arbetstiden.
SvaraRaderaRäkna ihop sportlov, höstlov, älgjakt etc så får du se hur ofta personalen är borta.
Märkligt att det finns arbetstagare som tjänstgör i hemvärnet som överstiger 40 000 till antalet men att motsvarande koncept för GSST skulle vara helt omöjligt=?
Onekligen en viss skillnad mellan att ta ut semester för att åka på älgjakt, och att ta tjänstledigt för att åka på mission i sex månader. Eller i två år för att sitta i vakten på Livgardet, vilket tydligen Säkbats GSS/T-bevakningspluton nu ska göra.
RaderaSå att en arbetsgivare skulle vara mer skeptisk inför att anställa en GSS/T än en hemvärnsman är nog inte så osannolikt.
@ Anonym 1343.
Raderavar i hela friden har du fåt siffran 40 000 hvmän ifrån.
Enligt HV är antalet infriade kontrakt cirka 11 000 år 2012.
Teaterdirektören.
Enligt FM hemsida 22000
RaderaFör att betraktad och krigsplaceringsbar som HVman måste man uppfylla sitt kontrakt.
RaderaSå när FM skriver att si eller så många har ett avtal betyder det inte att alla dessa har uppfyllt sitt kontrakt.
Cirka 11000 uppfyllde sitt kontrakt 2012 och det är denna siffra som är relevant i sammanhanget.
22000 HVsoldater är nog en önskedröm som tyvärr aldrig kommer att uppnås.
Fortsätter FM på den inslagna vägen är nog siffran snart närmare 2200 än 22000.
Dubbelsuck!
Teaterdirektören.
Du bör nog inte lita på allt som det pratas om.
SvaraRaderaAtt kommendera GSST soldater som har skrivit på ett interimsavtal att lämna sina civila jobb och att tvinga dessa att sitta i en vakt i två år påminner om pizzan och råttan....
@Anonym 13:27
RaderaNej, jag litar inte på allt som det pratas om. Men när det står så i jobbannonsen så är det kanske lite mer än "pizzan och råttan"?
https://web1.reachmee.com/i005/fm/interna/vacdetail.aspx?commadseqno=4462&postback =
Läs inlägget "Tidvis soldat och snart läkare",på FM hemsida, här har man en helt egen variant av anställningsform.
RaderaVad säger ni om denna variant?
Rena råttpizzan!
Suck!
Teaterdirektören.
Vanligt förekommande och skapar en vinna vinna situation för både FM och GSST.
RaderaGSS/T kan tyvärr inte ha den anställningsformen. De är heltidsanställda och tjänstgör tidvis.
RaderaDen beskrivna anställningsformen är något eget hittepå som ej finns inom FM. Både krigsförbanden och skattebetalarna förlorar på denna bortkastade verksamhet.
Anställ och krigsplacera soldaterna på rätt sätt!
Suck!
Teaterdirektören.
Att ta bort utlandsobligatoret för GSS/T är den enklaste vägen till att öka volymen. Att låta GSS/K få prioritet på utlandstjänstgöring så de får åka iväg någon gång är nog en bra väg att gå.
SvaraRaderaVill tacka för i allt väsentligt kloka och sansade synpunkter. Tror inte heller att GSS/T ska riktas mot internationella insatser. Få länder använder sina reservister på det sättet. Likväl kommer det alltid - för dem som vill - att finnas luckor att fylla.
SvaraRaderaAllan!
SvaraRaderaHur går det med ditt luftvärnsprojekt på Gotland?
Industrin lovade vitt och brett. Och det borde de göra. Allt har de att vinna på att Rb 70 överlever i det svenska försvaret. Exporten till ett stort antal länder gör att få plattformar i det svenska försvaret lever lika säkert.
SvaraRaderaLikväl är deras intresse svalt. Inget annat parti har heller ansett att beprövad och redan anskaffad bekämpningsförmåga bör bevaras. Men vi fortsätter naturligtvis att slåss.
Och de 60 eldenheterna RBS-90?
SvaraRaderaAngående GSS/T så har det på minst en plats anställts i denna kategori men med 100% tjänstgöring och under en längre tidsbegränsad period. Läs år (i plural).
SvaraRaderaVarför i hela friden hålla på med utlandstjänstgöring som ett obligatorium? Det fungerade alldeles utmärkt förr med FN-tjänst. Satsa pengarna på att försvara eget territorium först, därefter kan vi åka på FN-missioner.
SvaraRaderaVarför får vi inte upp personalramarna? Tänk efter, det behövs mer än "kanonmat". En nyutbildad flygtekniker får närmare 30000 kr/månad inom civila flygbolag. Går han/hon till FM får de 18000 kr/mån. Vem väljer FM? Den personen existerar knappt. Det finns endast 5 civilingenjörsbefattningar kvar i FM, samtliga inom FV. Hur sjutton skall man kunna driva ett högteknologiskt försvar då? Antagningskraven är för lågt satta. Vi får inte in rätt personer för det teknologiska försvaret. Det herr Widman tänker ni inte på.
ORG13 är slimmat vad gäller befattningar. Övertalighet tillåts inte, varför hål uppstår då personal tas ut för mission eller utbildning. Andra får läcktäta,vilket i sin tur medför att den ordinarie verksamheten blir lidande. Uppgifter som förr utfördes av civilanställd personal görs nu av officerare i försvarets nya datorsystem PRIO. Stor del av arbetstiden går åt att rapportera och beställa tjänster i PRIO. Adjutanten finns inte längre. Här har ni (som jobbar utanför försvaret) olika anledningar till varför vi inte får "pang för pengarna" och det är politikernas ansvar,eftersom de är försvarsmaktens arbetsgivare. Fungerar inte rekryteringen är det arbetsgivarens ansvar d.v.s. riksdag och regering.
Att vara anställd inom FM har ej varit baserat på bruttolönen utan på andra mervärden i form av arbetsglädje, varierande befattningar, fys på arbetstid, kursverksamhet och fortutbildning etc etc- Lönenivån kan självklart bli bättre och högre men det har aldrig varit personalens största drivkraft.
SvaraRaderaVisst har befattningarna adjutant försvunnit på många delar inom orgen men däremot så har kompani och plutonslag utökats med tex kvartersmästare vilket innebär att individen i fråga kan sitt förband och sin materiel och därtill är lämplig för att medfölja förbandet på utlandstjänst. Vem vill byta tillbaka till dåtiden?
Obligatorium utlandstjänst var nödvändigt och oundvikligt för den fast anställda personalen.
Däremot kan man och skall man diskutera de teoretiska lösningar som är framtagna för att nyttja GSST i utlandstjänst.
Ett sådant förhållningssätt blir kontraproduktivt när man skall rekrytera GSST till GSSK efter 6-8 års tjänst samt med flera utlandstjänster.
Du måste vara tämligen ny inom FM. Kvartermästare ingick i förbanden på 70-talet. En av mina vänner var kapten i reserven och utbildad kvartermästare på ett pansarförband i Skåne. Materielkompanicheferna på flygförband och de underlydande har alltid, så länge jag känner till, kunnat förbandens materiel.
Radera"däremot så har kompani och plutonslag utökats"
SvaraRadera"kvartersmästare vilket innebär att individen i fråga kan sitt förband och sin materiel"
"Vem vill byta tillbaka till dåtiden?"
Tvenne frågor uppenbarar sig omedelbart:
1. Vilket förband jobbar du på?
2. Hur länge har du jobbat i FM?
Gustav Wasa sa...
SvaraRaderaProfessorn i underrättelseanalys vid Lunds universitet Wilhelm Agrell utkommer med en ny bok "Ett krig här och nu" på Atlantis förlag.
Boken driver tesen att Sveriges militära engagemang i Afghanistan steg för steg försköts från en klassisk fredsoperation till ett deltagande i en toppstyrd och i grunden utsiktslös upprorsbekämpning och hävdar att detta kunde ske utan att redovisas öppet.
Jag vill hävda att den statsbärande praktiken alltsedan det sekreta utskottets-tid varit att agera i det fördolda. Det är den icke-statsbärande oppositionen inom och utom regeringen, som har att spela rollen som motvikt så att en hälsosam maktbalans erhålles. För detta kräves att oppositionen är upplyst, vilket härmed lundaprofessorn återigen effektuerat till gagn för en vidare samhällsnytta än statsbärarnas egenintresse av att sitta kvar på sina taburetter.
I USA så kan folkrepresentationen i kongressen själva ta sig an den exekutiva makten. Både demokrater och republikaner utsätter nu president Obama för skoningslös prövning avseende de knappa femtusen människor som bragts om livet i enlighet med ett hemligt regelverk.
Bara för att det går att döda en människa med ett skott från en obemannad flygande farkost, så innebär inte det att det är lagligt eller ens legitimt och lämpligt att så förfara i alla enskilda fall.
Tekniken för fjärrstyrning och beväpning av obemannade farkoster torde vara överkomlig för majoriteten av medlemsstaterna i Förenta Nationerna. Sedvanerätten fungerar på så sätt att om det etableras en praxis, så kan den åberopas av andra.
- Vill vi se Belarus flyga mot en EU-stat med något annat än kramgoa nallar hängande under sina UAV:er och därtill ha folkrättsligt stöd för att på detta sätt avrätta vitryska dissidenter?
SVD 12 mars 2013
SvaraRaderaNätbubblan ger självbekräftelse.
Tragiskt nog så stämmer detta överens även på försvarsbloggarnas sidor.
För ett år sedan var debatten frispråkig och utvecklande internt och externt för FM.
Nu har tyngdpunkten förskjutits till ja-sägande och självbekräftelse där oppositionen möts med stenhårda och skoningslösa argument från den inre kretsen av bloggare.
Längtar tillbaka till den öppn, ödmjuka och lyssnande debatten.