Peter Neppelberg redovisar i sitt inlägg att arbetstakten ökar när det gäller införandet av viktiga delfunktioner i stridsflyget. Han betonar att det med hänsyn till säkerheten finns gränser som måste iakttas.
Samtidigt undgår det naturligtvis ingen att det operativa trycket är välgörande för utvecklingen av vår förmåga. Lufttankning är ett exempel. Den förmågan har dragits med svårigheter de senaste åren. För några veckor sedan kallades vårt enda plan för lufttankning "demonstrator". Nu benämns den av FVI som utbildningsplattform och i realiteten levererar den operativ nytta både på väg till och från Sicilien. Min tro är att det kommer att hända mer de kommande tre månaderna än vad som skett här hemma de senaste tre åren.
Ja, så är ännu en nyhet ute. En majoritet i Försvarsutskottet gav igår regeringen tillkänna att en parlamentarisk LFU nu ska tillsättas. Ehuru Folkpartiet drivit frågan rätt många år saknas enighet inom Alliansen. Därför är det de rödgröna och SD som nu, med bifall till en motion av MP, driver igenom saken i riksdagen. Så kan det gå.
Många av dem som hör av sig med anledning av LFU-beslutet betonar vikten av helhetsgrepp, tydliga ingångsvärden och skyndsamhet. Det är lätt att instämma. Inte minst den utredning av vår militära helikopterförmåga som genomfördes för ett par år sedan visar hur också de allra bästa av intentioner kan leda ner i diket.
Det finns en god nyhet kvar, men den kan dröja.
Allan Widman
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Nu påstås det att man ska titta på tiden borton 2040. Det kommer bli fantastiskt intetsägande. Självfallet någon rapport av icke-insatta stofiler och fröknar utan operativt teknisk kunskap och t.o.m oförmåga att se in i framtiden. (som ju andra politiker är så duktiga på...)
SvaraRaderaHar inte Försvarsmakten redan fått en uppgift att försvara vårt land inom tilldelade anslag? Varför ska då ej insatta politiker komma och röra om i soppan. Om det saknas tilltro till ÖB så begär att han avsätts. Lyssnar man däremot på ÖB så skall man som politiker kräva större anslag för att försvara Sverige.
Nu har vi försvarsslaktarpartier och NATO-vänner i ohelig allians som ska utreda en framtid om 30 år jo man tar sig föf pannan.
Trekman,
SvaraRaderahar Du verkligen läst tillkännagivandet? Meningen om bortom 2040 innehåller en andra hälft: "och koppla ihop dagens beslut med morgondagens tekniska utveckling".
Självklart kommer i denna, såsom i varje annan utredning (om eller när den kommer till stånd)att befolkas just av ett antal experter i de discipliner Du räknar upp. I utredningsformen per se ligger dock en transparens och därmed ett krav på logik, helhetssyn och objektivt hållbara slutsatser.
Om en sådan utredning skett för 15 år sedan hade kanske bassystem, spaningskapslar, stridsledning, beväpning och flygtidsuttag sett annorlunda ut.
På en punkt har Du dock rätt. ÖB och FV kommer att behöva större resurser, men de behöver också de sakliga hävstängerna för sådana krav.
Man kan tycka vad man vill om vår demokrati, men det är riksdagen som anslår medlen till statens alla verksamheter. Och på sikt blir det svårt att förmå "stofiler och fröknar" att betala till det som de inte förstår.
Mvh
Allan Widman
Allan, jag läste 3 olika partipolitiska pressmeddelanden om LFU och alla var olika. Frågan är vem som egentligen får igenom sitt till slut.
SvaraRaderaDet är lätt att bli upprörd då det är politikerna som decennium efter decennium har rört till det för Försvarsmakten. FM hinner sällan ställa om innan ett nytt inriktningsbeslut kommer. Nu senast ska 15 helikoptrar köpas in utan att medel för dem tillförs vilket skapar stora hål i materialplaneringen.
LFU67 var i sig en varningsklocka för politisk styrning.
LFU67 kom fram till att vi inte skulle ha något långräckviddigt höghöjdsluftvärn baserat på tilldelade försvarsanslag. RB68 försvann. Och sedan dess har vi stått utan skydd mot eskortat bombflyg och spaningsflyg.
Enda sättet att få fram något vettigt resultat ur en LFU är att sätta anslagsramarna först - den mängd som ekonomiskt anses få räcka - och då den nya utredningen skall behandla en tid då dessa anslag ej är kända så kommer resultatet bli otydligt eller rent av fiasko.
Varför hade vi ett bombflygsskydd innan då? Jo för då hade ÖB köpt in det som han ansåg behövas för försvaret av Sverige utan kompromiss.
Sedan LFU67 har Sverige gått in i en period av "vad ska vi inte försvara" och denna process har fortsatt. Nu tror man att ett fåtal Gripar kan göra allt, överallt, och samtidigt, nästan gratis. Att politikerna valt att offra Gotland är en tydlig sådan punkt i processen. Vore jag Gottlänning skulle jag kräva oberoende från Sverige då staten inte längre har förmågan att försvara land och befolkning.
Ge ÖB det han begär i form av anslag för att försvara Sverige med den grundorganisation som Riksagen beslutat om.
Politiker som lägger sig i vilket material han behöver köpa och när kan gärna ta en funderare på vad denna omyndighetsförklaring syftar till. SD's utspel om att köpa E/F redan nu är minst sagt ett utspel i ett dårhus. M är knappast bättre. Övriga håller om möjligt lägre profil.
Det är inte Trafikverket vi talar om här. Hur vore det om Regering/Riksdag tvingade Trafikverket att köpa en viss typ av fordon?
Ställ er bakom ÖB istället för att slösa tid på en LFU.
/rant over.
Trekman,
SvaraRaderaidel intressanta synpunkter. Ett tips är att inte läsa pressmeddelanden utan hellre då utskottets formella och justerade beslut.
Vad sedan beträffar nedmonteringen av vår nationella förmåga tror jag att ansvaret ömsom ligger på politiker och ömsom på myndigheten. Inte minst Vilhelm Agrells bok "Fredens illusioner" ger tydligt uttryck härför.
Att Gotland nu är en "demilitariserad zon" bör inte bara beklagas utan även åtgärdas.
Uppfattar att Du anser Griparna alltför "fåtaliga". Det var just en ÖB som på Brännpunkt för bara ett par år sedan föreslog att Sverige skulle gå ned till aktuellt antal. Men det är kanske ett viktigt ingångsvärde för en eventuell LFU att ytterligare minskningar av numerären inte bör tillåtas. Annars har ju det, oaktat vapengren, varit det vanligaste sättet att betala för teknisk utveckling.
Mvh
Allan Widman
Allan,
SvaraRaderaNej jag anser inte att Griparna är fåtaliga om flygplanen används för det de var designade för.
Jag anser att de inte kan ta på sig alla roller över hela vårt insatsområde så som tydligen flera av våra politiker uppenbarligen anser. Multi-role i sig stressar förmåga då man faktiskt inte kan både genomföra så mycket samtidigt som PR-material ibland hävdar.
Det handlar i realiteten om att landa mellan varven för att få en relevant last/bränsle och sedan bege sig till insatsområde. Detta förlopp tar tid för varje ny roll som läggs på. Hur ska vi både kunna bekämpa av stridsflyg eskorterade bombplan, pansar och fartyg både i norr, söder och till havs med flygplan som har tämligen liten lastförmåga och räckvidd? JAS 39 är en design för att byggas i större antal för 3 roller.
Inte för ett flygvapen med få flygplan för 4-5 roller.
ÖB har aldrig föreslagit att Griparna skall ta över rollen från Rb97 Hawk (som kan skjuta ganska högt men inte långt) så som Försvarsberedningen föreslog. Möjligen att han haft det som en skiss för att få ihop anslagen.
Om man nu ser på framtiden så kommer Rb97 avvecklas och nya Gripar kommer om de beställs inte beställas i samma antal utan betydande tillskott av medel. Färre flygplan som får ökat ansvar i en tid då Rysslands modernisering kommit mycket långt.
Det är självfallet så att vi inte kan ha Gripar i luften hela tiden heller, överallt. Oavsett antal.
Där om något kan en LFU titta på om vi kan acceptera en reducering av Gripen-flottan till kanske 70st E/F om vi samtidigt förbandsätter ett seriöst luftvärn. Men då måste det ju få kosta.
Mest kostnadseffektivt för att försvara Sverige är att skapa en förmåga att slå ut fientliga plattformar på långt håll.
Kustartilleri RBS-15 hör in i den debatten också.
A.W, jag vet att du inte är försvarsfientlig.
Intressant debatt.
SvaraRaderaOm jag får komma med ett inlägg så önskar jag att LFU även tar hänsyn till bassystemet. Antingen går vi tillbaks till systemet med spridda vägbaser, eller så bygger vi ut våra fredsbaser så att dessa är fortifierade efter NATO-standard. Dvs, dubbla rullbanor, "betong-kulor" för flygplanen och även allmänt större så att det finns plats för (förhoppningsvis) ankommande NATO-flyg, gärna kombinerat med fast luftvärn. Då behöver vi fler än de fredsbaser vi har idag. Vi behöver inte bara Ronneby och Luleå, utan även Såtenäs och Uppsala (alternativt något annat i Mälardalen) för att få spridning och för att minska flygtiden till och från insatsområdet.
Vi kan inte ha det "status-quo" som vi har idag där alla Gripenplan står uppradade i oskyddade hangarer..
Hur ser du på eventuella skillnader mellan "utskottets LFU" och "din LFU"? Är det något du saknar eller tror kan leda fel?
SvaraRaderaForsno,
SvaraRaderaden springande punkten just nu är väl vilka tidsdimensioner som ska gälla. Tillkännagivandet öppnar enligt sin lydelse för både kort och lång sikt. Misstänker dock att en del partier nu påverkas att bara tänka på tiden efter nästa förmågelyft...
Mvh
Allan Widman
En av de viktigaste faktorerna med det nationella försvaret är att skapa en kännbar tröskeleffekt för en potentiell angripare. Incidentberedskap och ubåtar som ligger till sjöss är exempel på detta. För att kraftigt förstärka denna tröskeleffekt men främst för ett bättre initialt samt uthålligt skydd för befolkning och viktiga militära installationer skulle jag föreslå att det permanent grupperas långräckviddigt luftvärn i följande regioner:
SvaraRadera- Blekinge(F17, Marinbasen samt Hästveda som iofs ligger i Skåne)
- Mälardalen (Stockholm, Ärna, LG, LedR, Berga, Bålsta)
- Norrbotten(F21, Vidsel, I 19, A9)
- Västergötland (F7, P4, TrängR, K3, Göteborg)
Objekten/orterna inom parentes kan skyddas om luftvärnet(i det här fallet franska Aster 30/SAMP-T med 120km räckvidd) grupperas på flottiljerna respektive LG. Personalstyrkan som konstant behöver bemanna dessa luftvärnssystem bedömer jag inte till ett högre antal än vad högvakten idag består av. Något som är säkert är ju dock att de ger en betydligt högre försvarseffekt.. Dock behövs det givetvis sammantaget en större personalstyrka för att klara av skiftgång med mera. Anser vi oss inte ha råd med detta kvalificerade skydd kan vi ju alltid prioritera bort någon eller några regioner eller inte ha samtliga system igång över tiden. Något som står klart är ju dock att vi med jämförelsevis små personalresurser kan få ett kvalificerat uthålligt luftförsvar av huvuddelen av vår befolkning och militära försvar. Särskilt viktigt anser jag skyddet av flottiljerna och stridsledningscentralerna vara, de står idag helt oskyddade mot angrepp från luften. Särskilt efter klockan 1630...
Med ett sådant luftvärn på plats har vi oändligt större möjligheter att stå emot ett inledande luftangrepp mot våra militära installationer och infrastruktur. Exempel på sådana angrepp är inledningarna på krigen i Kosovo, Irak(1991, 2003) och Libyen. Kan inte se framför mig en militär konflikt med främmande makt utan ett sådant inledande angrepp.
Något man dock alltid skall ha med sig är att luftvärn aldrig kan ersätta stridsflyg, det är dock ett mycket bra och oumbärligt komplement för varje nation som anser sig ha ett försvar värt namnet.
Slutsatsen är alltså att om vi anser oss behöva ett militärt försvar av Sverige, så behöver vi ett kvalificerat luftvärn som kan användas omedelbart.
/H
Ingen i Sverige har ett högre förtroende med avseende på utvecklingen av spetsiga stridsflygplan än Saab i Linköping.
SvaraRaderaMajoriteten av oss svenskar litar på att de vet vad som behöver göras och att de också klarar av att göra det. Så har det varit ända sedan andra världskriget. Och så kommer det fortsätta att vara till någon annan erövrar problemformuleringsmonopolet inom det militära flygområdet.
- Vad tycker då Saab?
Det skulle förvåna mig storligen om inte Saabs linje var att Sverige bör utveckla nästa generation svenskt stridsflyg exakt på det sätt, som maximerar de för stunden mest aktuella chanserna till export! Och att denna utveckling bör igångsättas genast eftersom de redan har resurserna. De ser nog ett högst begränsat intellektuellt behov av en extern luftförsvarsutredning (LFU) för att komma fram till dessa slutsatser.
Bara Sverige som kund är ett långt sämre alternativ än att också få med sig ett partnerland. Detta är inte överraskande. Nästa generation ubåt (NGU/A 26) var ju länge på liknande sätt inbäddat i Projekt Viking tillsammans med Danmark och Norge för att därmed kunna slå ut utvecklingskostnaderna på en lite längre serie (10 stycken ubåtar). Nu utvecklar vi på egen hand och siktar på en serielängd om två (2) ubåtar för den svenska örlogsflottan. Visst kan det tillkomma en ytterligare kund senare. Men det är långt mindre sannolikt när all den mest attraktiva utvecklingen redan är fastställd och utlovad till intresserade industrier i kundlandet Sverige och Kockums koncernland Tyskland.
Om vi idag vill locka in till exempel Singapore i NGU/A 26, så är det Kockums i Malmö och Karlskrona, som måste bjuda på delar av sin utveckling. Singapore är snart inte längre en nettoimportör av försvarsmateriel och dito utveckling. Om de ska förmås växla över från att köpa svenska nyrenoverade, men begagnade och därför billiga ubåtar till att anskaffa helt nyutvecklade och dito tillverkade ubåtar, så innebär den signifikant högre anskaffningskostnaden mest sannolikt ovillkorliga krav på långt bredare samhällsnytta än bara sjömilitär effekt. Då vill de ha industriell nytta också.
- Är detta synsätt orimligt och verklighetsfrämmande?
Först lovade vi Norge något som sades vara lika bra som JSF. Nu har vi en utestående offert till Brasilien, som vi lovar ska övertrumfa Rafale och Super-Hornet. Det hade varit meningslöst av Saab att offerera Norge en med Rafale och Super-Hornet ekvivalent pris/prestandarelation och det är nu lika fel att erbjuda Brasilien något som tävlar med JSF i komplexitet och kostnader. Brasiliansk flygindustri vill få tillgång till en produkt, som de kan sälja till de kunder i närområdet som i decennier köpt ansenliga mängder Tucano och Super-Tucano.
Varje exportkund har sin kravbild. Ingen vill betala för onödig överkvalitet i något avseende och ingen vill heller köpa något som inte duger i respektive flygvapens operativa miljö. Brasilien behöver inte prestanda jämförbar med JSF för att freda sig mot sina grannar och dess grannar har definitivt inte råd att anskaffa stridsflygplan med en kostnadsbild liknande JSF.
En LFU är enda möjligheten för att inrikta nästa generation svenskt stridsflyg efter en svensk avvägning mellan kvalitet och kvantitet och efter prioriteringar uppkomma i det svenska närområdet. I både en brasiliansk och en indisk exportaffär vore hangarfartygsförmåga till JAS 39 Gripen synnerligen exportbefrämjande och måste därför bejakas. Hur ska vi annars kunna konkurrera med i detta avseende beprövade Rafale och Super-Hornet?
Igår visade NATO video från laserbombning av några Fasta Radiolänkar ( som våra FFRL)! Lite märkligt att dessa FRL inte slogs ut första veckan med Harm /Alarm robotar.
SvaraRaderaAllt verkar vara ”To late, To little”,tyvärr!
Nu slogs dom fasta radiolänkarna (FRL) ut med siktade laserbomber och inte anti-radiation robotar och masterna med parabilernastod kvar
Utslagningen av Fasta Radiolänkar (FRL) i Libyen/Irak, med olika precisionsvapen, borde ge Försvaret och politikerna en tankeställare, hur våra gamla lågpresterande FFRL (ca 8 Mbit/s) har någon säker funktion i framtiden!
Ett nätverk av redundanta fiberkablar (jämför med DARPAs webbnät) klarar anfall på ett helt annat sätt!
Efter en del motgångar av substantiell natur, i form av bl.a. diverse regeringsbeslut och FSU betänkande, kan nu firma Göranson och Bengtsson konstatera ytterligare smolk i påskbägaren.
SvaraRaderaRiksrevisionen har de senaste dagarna offentliggjort två granskningsrapporter med påtagligt inslag av besk kritik av försvarets sätt att bedriva sin verksamhet.
Ur RiR 2011:14 Svenska bidrag till internationella insatser:
” Svenska bidrag och andra stödinsatser till Kosovo och Afghanistan planeras, genomförs och rapporteras i parallella processer. Det innebär att ansvaret för att omsätta regeringens styrning är uppdelat mellan flera aktörer. Det innebär samtidigt att det är oklart vem som ansvarar för att hålla samman det svenska engagemanget och för att samverkan mellan olika svenska bidrag och insatser bedrivs där så är lämpligt. I praktiken blir det upp till utsända att hitta former för hur man ska agera tillsammans.
I fallet Kosovo finns det inte någon sammanhållen ansats eller strategi från svensk sida trots omfattande svenskt engagemang sedan tio år tillbaka. Det finns inte någon formell samordnande funktion i vare sig Sverige eller Kosovo, och inte heller någon funktion med samlat uppföljningsansvar på plats.
I fallet Afghanistan har Sverige sedan 2006 ansvar för både säkerhet och utveckling inom ett särskilt geografiskt område (PRT MeS). Det ställer särskilda krav på gemensam ansats och samverkan mellan svenska civila och militära aktörer. Sedan sommaren 2010 finns det en sammanhållen strategi för svenskt engagemang i Afghanistan och en särskild civil representant med diplomatstatus på plats. Trots detta, och regeringens betoning av samverkan och synergier, styrs verksamheten fortfarande i olika processer vilket får till följd att det är oklart hur svenska bidrag och annat stöd ska komplettera varandra i praktiken.
Ur RiR 2011:15 Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser:
”Riksrevisionen kan emellertid konstatera att Försvarsmakten är en otydlig resurs.” […]
Riksrevisionen menar att denna otydlighet motverkar förutsättningarna för effektivt resursutnyttjande. Det finns en risk för att det övriga samhället räknar bort Försvarsmakten som en stödresurs. Det finns också en risk för att det skapas en övertro på myndighetens förmåga att ge stöd vid kriser. […]En otydlig bild av Försvarsmakten kan således innebära att samhällets resurser inte utnyttjas, och det kan även skapa luckor i krisberedskapen.”
Smaka på den - OTYDLIG RESURS…
Riksrevisionens iakttagelser, slutsatser och rekommendationer aktualiserar frågan om vilka mervärden försvaret tillför skattebetalarna - förutom underhållning av tveksam karaktär då statstelevisionen i dokumentärer, nyhetsinslag och debattprogram skildrar försvarets ständigt återkommande tillkortakommanden - i utbyte mot det årliga anslaget om ca 40 mdr kr.
Förmågan att bidra till internationella insatser är tveksam.
Förmågan att lämna stöd till samhället vid kriser är tveksam.
Förmågan att värna Konungen, fastlandet, Gotland och fostervattnet finns det väl knappast någon som på allvar hävdar längre – eller?
Ärligt talat Birger Jarl, innehållet i de bägge i de bägge rapporterna har väl knappast udden huvudsakligen riktad mot myndigheten Försvarsmakten.
SvaraRaderaSnarare är det väl myndighetens uppdragsgivare som kritiseras.
@newborg
SvaraRaderaDu verkar inte ha särskilt bra koll på FFRL, det som numera benämns FTN(Försvarets telenät). Det har betydligt bättre prestanda och är betydligt modernare än vad du uppger. FTN består både av fiberstråk och radiolänkstråk, ibland både fiber och radiolänk på samma sträcka. Exakta prestanda skall vi inte prata om då det är ett system som är i bruk i allra högsta grad, men så mycket kan jag säga att dataöverföringshastigheten i systemet är BETYDLIGT högre än de 8mbit/s som du påstår. Systemet kan även nyttja civila nät för att upprätta samband.
Som en liten historisk beskrivning av systemet är dessa sidor av värde:
http://www.bergrum.se/sverige/militart/samband/ftn.html
http://www.bergrum.se/sverige/militart/samband/ffrl.html
Är det någonting jag har förtroende för i dagens Försvarsmakt är det FTN..
/H
Svar till H
SvaraRaderaFram till 2007 var Teracom AB världsmästare på kommunikation med sina "Kraftiga radiolänkar" i stråk runt hela Sverige!
När dom förlorade kontraktet med att sköta om SVT kommunikationer över landet med "sina exellenta radiolänkar", så började dom erbjuda fiber till kunder mha hyrda frekvenser i Banverket och Sv Kraftnät, m.fl!
I Värmland ritade Teracom AB upp 130 nya radiolänkar kors och tvärs på 18 sidor i sin offert 2003. Till slut blev det nog 15 radiolänkar till fiberlösa telestationer. Några 34 Mbit/s radiolänkar byggdes till telestationer,som redan hade fått fiberanslutning genom Televerket (exv Lekvattnet och Långserud). Fiberkabeln till dessa stationer kan lätt skrämmas upp till 9000 gånger högre kapasitet än din kära radiolänk!
Det som skrämmer mej mest,är att den fasta radiolänken inte har något i ett modernt krig att göra!
Detta såg vi i Irakkriget och vi ser det nu i Libyen! Detta gamla "arv" passar tyvärr bäst på museeum idag!
Har ingen lust att diskutera med dig Newborg om FTN då du helt klart redan fastställt att allt är skit. Men som jag redan sagt så används BÅDE radiolänk och fiber i FTN, för att skapa god redundans. Sen spelar det faktiskt ingen roll om fiberkabeln har flera tusen gånger högre kapacitet när inte ändutrustningarna klarar av detta, sen kan man ju fråga sig vilka aplikationer som behöver en kapacitet på 306000 mbit/s(34 x 9000)..
SvaraRaderaSen är det ju så att det finns nackdelar med fiber också, vilket inte minst visade sig i Norrbotten i vintras när en fiberkabel kapades av och halva Norrbotten blev utan telefoni och Tv.
Går det att kapa av ett radiolänkstråk på mitten?
Som sagt, FTN är mer än bara radiolänk...
/H
När StiC F21 brakade ihop pga av totalt elbortfall (ingen fiberkabelavgrävning som du påstår), så tog Hästveda över mha fiberkabel till radarstationer och datalänkar i Norrbotten.
SvaraRaderaVilka ändutrustningar talar du om, som inte klarar av kapaciteten som FM behöver?
Det är dom fasta radiolänkstråken i fåtal, som är rena "Sitting Ducks" i ett modernt krig med precisionsvapen!
Avlämningspunkter på fibern och rörlig radiolänk ut till förbanden ut i skogen, är vad som behövs!
12 redundanta parallella fiberstråk, kapar du inte så lätt av på mitten!
När det gäller redundans inom en eller mellan flera operatörers nät, så är det PTS som har detta ansvar, men tyvärr har dom hitills ägnat sin tid åt att sitta i domstolar och stämma Telia i konkurrensmål!
Svar till Newborg.
SvaraRadera"När StiC F21 brakade ihop pga av totalt elbortfall (ingen fiberkabelavgrävning som du påstår), så tog Hästveda över mha fiberkabel till radarstationer och datalänkar i Norrbotten."
Jag har aldrig pratat om när StriC F21 brakade ihop.. Läs mitt inlägg igen. Förövrigt var det väl fint att det var via fiberkabel(hur har du den detaljupplösningen??) ledningen togs över, då har vi ju ett så fantastiskt robust system som du eftersöker, så varför klaga?
"Avlämningspunkter på fibern och rörlig radiolänk ut till förbanden ut i skogen, är vad som behövs!"
Jadu Newborg, du har verkligen ingen kontakt med verkligheten, hört talas om bla TS9000?
"12 redundanta parallella fiberstråk, kapar du inte så lätt av på mitten!"
Detta gäller redan för FTN då systemet är maskformigt, till skillnad från civila system. Sen hur du kommit fram till siffran 12 vet jag inte. Något man också måste ta med i beräkningarna är att fiberkablar läggs ut där det redan finns infrastruktur, såsom elledningar, banvallar och vägar. Det innebär många ägg i samma korg. Frågan vi bör ställa oss då är om elledningar, banvallar och vägar är av intresse att slå ut för fienden vid ett väpnat angrepp?
"När det gäller redundans inom en eller mellan flera operatörers nät, så är det PTS som har detta ansvar"
Det enda som PTS har att göra med militära sambandssystem(FTN mm) är tilldelning av frekvenser, hur FM sen bygger upp systemen har de inte något med att göra. Jag vet inte varför du hela tiden blandar in civila sambandslösningar.
/H
Har man hållit på med Försvaret sedan 1964, så kan man ju inte förstå något! Då stod man givakt för ÖB Thorsten Rapp. Något märkligt att 1977 då man gick på KTH, sitta bredvid samme Thorsten Rapp på väg ut till Universitetet i Freskati! Han sa då att han hade börjat studera igen.
SvaraRaderaOm du älskar Fasta radiolänken över allt annat och tror att den är odödlig i ett modernt krig, så är det väl lika bra att vi fyller himmlen med några hundra J29 också.Med 4500 flygtimmar i bagaget har jag sett hur många Fasta Radiolänkar som helst och alltid undrat när dom tjänat ut!
Sen är det så att FM/FortF inte grävt någon egen fiber mer än till civile operatörens avlämningspunkter mot objekten! Sen hyr man svertfiber/frekvens/kapacitet till slutpunkten!
Jadu Newborg, tusentals flygtimmar och att du suttit bredvid Torsten Rapp spelar knappast någon roll i sammanhanget. Du kan inte få mig att tro att du har någon förståelse för FTN bara för att du sett ett antal torn från luften. Dock är inte den tid som du lagt på Försvarsmakten mindre uppskattad för det!
SvaraRaderaVi lär inte komma längre i denna diskussion då FTN utgör ryggraden när det gäller Försvarsmaktens samband i Sverige och således är hemligt och ej skall diskuteras i detalj.
Du har också helt klart gått i försvarsställning, vilket tyder på att argumenten/kunskapen tryter, därför anser jag detta meningsutbyte som avslutat.
/H
Ja, det ju bra att BasBat 08 KRÄVER 2 fiberingångar! Någon gammal lågpresterande Fast Radio Länk näms inte!
SvaraRaderaDen har ju spelat ut sin roll som kommunikations länk i dagens krig och samhälle!
Känner mig tyvärr nödgad att svara en gång till..
SvaraRaderaNewborg, jag måste tyvärr starkt ifrågasätta din läsförståelse och systemförståelse då jag antar att det är denna pdf du läst om Basbat 08:
http://www.forsvarsmakten.se/upload/dokumentfiler/Flygbasba...pdf
Det jag tror du misstolkat är att det internt i komnät flygbas finns möjlighet att ansluta sig till två separata fibrar därför att det finns kritiska funktioner(t.ex air traffic control) som kräver redundans. Detta framgår på sidan 6-7 i ovan nämnda PDF. Där framgår också att komnät flygbas kopplas samman med omvärlden via FTN eller ATN via 2xAP-N(anslutningspunkt nätverk). Vad FTN består av har vi nog redan klarat ut tidigare i denna diskussion.
Så för att förenkla det lite, Basbat 08 kräver inte två fiberingångar, däremot finns det två fiberingångar att ansluta sig till i det interna nätverket på Basbat 08! Det är en ganska stor skillnad.. Sen spelar det inte så stor roll vad man ansluter till, dock verkar det som man även strävar efter två anslutningar utåt för högre redundans, dessa anslutningar kan som sagt vara både till FTN och andra nät.
/H
Vitsen är just att man hat minst 2 oberoende fiberanslutningar (jämför DARPAS webnät i sitt urspung)!
SvaraRaderaOm vi tar exemplet RGC Björnen i Grödinge.
Från början fanns bara Fasta Radiolänken (FFRL) ut från berget till Bålsta och radarstationer.
Idag driver IP-Only Björnen berget i Gröding,som servercentral och datacentral och har skaffat sig hela 3 oberoende fiberanslutningar, för att klara avgrävd fiberkabel åt något håll. I dag hyr även den forna fienden ryssarna serverplats i berget, där radaroperatörer tidigare satt dygnet runt och övervakade ryssarna i Östersjön framför 17 radarskärmar.
Det är ju inget fel på FTN, baserat på modern fiberkabel i redundant nätverk. FM får ju se till att sprida avbrottsriskerna i sina kravspec hos operatörerna.FM är och kommer förmodligen inte att bli någon stor kund med sina bandbreddskrav, men ändå viktig kund. Gick det så lätt för General MN att slutligen lägga ner resterna av 60 flygbaser och 31 Basbataljoner, så måste det vara lika möjligt att lägga ner en mycket lågpresterande och driftsdyr Fast Radio Länk, som tyvärr inte klarar det moderna krigets skyddskrav.Jag kommer mycket väl ihåg FM diskussioner kring GPS användning 1992. Vår artikel i Flygvapennytt om GPS, stoppades av någon Överstelöjtnant, som sa att svenska försvaret skulle bara navigera på navsystem som Sverige själva hade full kontroll över. Men när inflygningar till krigets Bosnien och Sarajevo (f.ö mycket intressant inflygning och utflygning efter missed aproach till enda instrumentbanan, som jag prövat i dåligt väder), krävde installerad GPS utrustning i C-130, gjordes en rekordsnabb installation i USA (2 mån) av GPS och även flares. Även om Saab satte in en Trimle 6 kanalig GPS mottagare i ett Gripen provflygplan 1988, så fick inte FM GPS i JAS39Gripen förrän i C /D versionen 2004.
Kunde någon i FM vara så duktig att lägga ner Hästvedas moderna StriC berg, så vore det ännu klokare att lägga ner "arvet", Fasta Radio Länken!
"Vitsen är just att man hat minst 2 oberoende fiberanslutningar (jämför DARPAS webnät i sitt urspung)!"
SvaraRaderaNej, vitsen är att man har två oberoende anslutningar, inte fiberanslutningar. Behovet av redundans(vilket vi har) är vi nog hyfsat överens om.
"Det är ju inget fel på FTN, baserat på modern fiberkabel i redundant nätverk. FM får ju se till att sprida avbrottsriskerna i sina kravspec hos operatörerna."
Ursäkta? Operatörerna? Själv anser jag nog att FM skall ha kontroll över sina egna sambandsnät, med möjlighet att nyttja civila företag och andra statliga verk som leverantörer. Precis som idag.
Din största kritik mot FTN av idag när man till del använder radiolänk är att nätet är för lätt att slå ut. Anledningen till att du tycker att nätet är lätt att slå ut är så vitt jag förstår det att det sticker upp torn vid nätnoderna. Nätnoderna i sig är fortifikatoriskt skyddade och tornen är MYCKET svåra att slå ut då det krävs att en stor del av de bärande elementen slås av, och det är inte ens säkert att så sker ens vid fullträff i tornet. Som du noterat själv står masterna/tornen kvar vid de anläggningar som angripits i Libyen. Dock bedömer jag att de inte är direktträffar. En nätnod i ett fibernätverk är inte svårare att slå ut än någon annan. Däremot är det fantastiskt lätt att kapa en fiberkabel. Och när den väl är kapad är det hyfsat svårt att lokalisera brottet. Och när man väl lokaliserat brottet är det väldigt svårt att laga. Ett radiolänkstråk går inte att bomba av/sabotera på mitten. Det roligaste är ändå att du vill skapa en högre skyddsförmåga genom att outsourca ett eventuellt fibernät. Humor på hög nivå måste jag säga.
Din andra invändning mot radiolänk i FTN är den låga bandbredden. Du uppger att den är 8mbit/s. Detta är felaktigt med kraft. Men självklart är det så att fiberkablar har högre kapacitet än radiolänk. Samtidigt antyder du att FM har modesta bandbreddskrav på eventuella civila operatörer, hur vill du ha det egentligen?
Slutligen så funderar jag på vad GPS har med detta att göra, det verkar som du vill komma bort från diskussionsämnet.
/H
H skrev:
SvaraRadera"Anledningen till att du tycker att nätet är lätt att slå ut är så vitt jag förstår det att det sticker upp torn vid nätnoderna. Nätnoderna i sig är fortifikatoriskt skyddade och tornen är MYCKET svåra att slå ut då det krävs att en "
Om radiolänkarna vore släckta (ej i funktion), kan dom bara träffas med siktade laserbomber eller GPS/INS bomber med tidigare inmätta koordinater, men så fort dom strålar sina koniska strålar (med vertikala baklober),så kan signalsökande missiler hitta dom (HARM/ALARM).
Televerket skötte all markbunden kommunikation åt Försvaret och senare Telia med sin fiber. Idag hyr förmodligen FM även frekvens eller fiber av Banverket och Sv Kraftnät!
Fiberavbrott lagas idag inom x antal timmar, nya radiolänkar tar månader att ersätta om det överhuvudtaget finns reserver idag(jämför med TILS som fick flyttas mellan flottiljer och krigsbaser tidigare pga brist).
Exemplet med GPS i spetsflygplan, visar hur länge det tog att skrota arvet och vända skutan mot modern materiel.
@Apan:
SvaraRaderaFörvisso.
Det finns dock en bortre gräns vad avser det rimliga i att ursäkta dysfunktionell myndighetsutövning med bristfällig styrning från regeringen.
Riksrevisionens kritik mot försvaret bör värderas utifrån ett sammanhang där såväl Riksrevisionens tidigare granskningar - inte minst den av NBG 08 - som granskningar utförda av Statskontoret, ESV och SHK ingår.