Ja, Dokument Inifrån sände ju det bästa man hittat. Känslan är dock att man inte riktigt nådde till det absoluta djupet. Elborgs PM och den sammanlagda bilden är ju att några, eller någon, officer försökt att mörka omfattningen, ekonomiskt, tekniskt och organisatoriskt, av det som skulle bli GLC/NOC. När uppenbart; är det verkligen rättsenligt?
Insatsen i Libyen fortsätter att gäckas av den nationella, politiska tvångströjan. Idag rapporterar SvD att vi "inte aktivt" spanar mot markmål som inte relaterar till upprätthållande av NFZ. Således spanar vi mot markbaserat luftvärn, men bryr oss egentligen inte om artilleri eller stridsvagnar som hotar civila. För det måste andra flygplan användas, även om vi ser både och. Sedan vår första flygning, uppger SvD, så har vi enbart utfört, just spaning.
Min uppfattning är att national caveats innebär osäkerheter. Både på vårt håll och på andras. För en myndighet blir det då bättre att ta det säkra före det osäkra. Men konsekvensen är orimlig; olika flygförband som studerar olika markmål. Jag inbillar mig att den praktiska olägenheten kan vara ringa, men det visar på polititkens otillräcklighet. Och jag är den förste att beklaga.
Allan Widman
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Allan, skall vi inte försöka se glaset som "halvfullt" i stället för "Halvtomt"? Flygvapnet har äntligen deployerat spetsnos för första gången sedan luftintagen flyttades ifrån nosen till sidorna. I flyvapnet lär vi oss en hel del av det här som vi aldrig skulle lärt oss under veckolånga övningar. Flygvapnet ställer upp med en resurs som efterfrågas, vi skulle flyga spaning och CAP/jakt men våra flygplan verkar enligt SvD enbart planeras mot spaning. Vi levererar alltså något som är högt efterfrågat.
SvaraRaderaVisst skulle man kunnat önska mer men som ett första steg, vilket verifierades i deployeringen, är det monumentala framsteg som gjorts. Jag tvivlar på att insatsen skulle gått så mycket bättre om det skulle klargöras bomber och hänga sådant skrot. Bomba kan en hel del länder göra men det verkar inte som så många levererar i spaningsrollen som vårat förband gör.
Dessutom, i politikens värld finns det inget som är statiskt, det går att komma överens om annat. Glaset är halvfullt och det finns förhoppning om påfyllning. Allt behöver inte målas i mörka färger.
J.K Nilsson
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaSom J.K säger. Vi kan och har gjort både CAP och Spaning och spaning ger mest effekt för NATO då det finns väldigt många andra flygplan som kan flyga CAP.
SvaraRaderaDet var inte ens säkert att vi skulle ha S i JAS på plats pga politik.
Sen tycker jag det är synd att Regeringen inte vågade lägga fram en proposition framför Riksdagen där man satte begränsningarna "inom FN-mandat" och sedan är det NATOs uppgift att leva upp till detta mandat med tillförda resurser.
Jag är övertygad om att Riksdagen hade godkänt en sådan proposition då det finns ordentligt med starka FN-vänner inom S och även inom övrig vänster fanns det rop på att Gripen skulle beskydda civilbefolkningen i Libyen.
Det handlade om att få över en handfull röster som antingen la ned sin röst eller röstade för. Vore inte första gången för en proposition.
Men Regeringen har visat sig feg igen och Riksdagen har förvandlats till en knapptryckarriksdag som bara slaviskt gör vad partiledningarna säger. Tragiskt.
Det vore intressant att få veta hur många olika enheter som spanar över Libyen!
SvaraRaderaVi har GeoEye satellit, Jstar med SAR radar, Global Hawk med digitalfoto och SAR radar, flera Predatorer med digitalkamera visuell/IR och sen har vi vår egen JAS39Gripen!
Global Hawk,Predator ocg Jstar är väl i realtidssytem, via satellitlänkar.
Jag är nyfiken på var i propositionen dessa begränsningar står. Jag är visserligen ingen flitig läsare så det skulle vara fint att se annat än Håkan Juholts uttalanden.
SvaraRaderaJ.K Nilsson
"Svenska flygplan får inte, ens i spaningsrollen, ta fram underrättelseinformation om markenheter om dessa inte befinner sig i omedelbar närhet till flyg- eller luftvärnsinstallationer. Gott dock att viss "civil olydnad" gör att vissa markmål av "misstag" glider med som övrigt i rapporterna." Citat; Klart Skepp
SvaraRaderaJag var och lyssnade på ÖB Sverker Göransson på en föreläsning i Kristianstad häromdagen. Jag ställde honom en fråga; Finns det någon möjlighet att vi får se en ny Överste Ulf Henricsson i Libyen om en sådan situation som den i Srebrenica äger rum i Libyen, så att politikerna politiskt blir tvungna att följa militärernas beslut på plats, istället för som det var tänkt att den svenska militären följer politiska beslut i Sverige? Forts. följer
Roger Klang, Lund Scaniae Sverige
Fortsättning:
SvaraRaderaHan hade inte tänkt igenom det, men han svarade att politikerna idag är mycket mer delaktiga i dagens missioner än de var under konflikten i Bosnien. Han trodde inte att man kunde jämföra de två missionerna Libyen och Bosnien även av en annan anledning - Libyenmissionen är flygburen med allt vad det innebär när man talar om tidsperspektiv i operationerna. Men om det är som Klart Skepp sade i citatet här ovan så kanske vi får se en mer spridd Misson Creep då många tycks fatta självsvåldiga men nödvändiga beslut i luften och tar ansvar för dessa. Mission Creep i Bosnien kunde härledas till en mans beslut - Ulf Henricssons, men Mission Creep i Libyen kanske vilar på många piloters och markpersonals axlar, och politikerna får än en gång följa militären politiskt som de gjorde under Balkankriget?
Roger Klang, Lund Scaniae Sverige
Vänner,
SvaraRaderaDet är klart att man ska glädjas åt att det spetsiga stridsflyget är kallat till insats. Det är sannerligen inte varje dag och många viktiga erfarenheter kommer att göras.
Propositionen uteslöt inte uttryckligen bekämpning av markmål även om ändamålet; att upprätthålla NFZ angavs i regeringens förslag. Vid behandlingen i utskottet tillades de citat av Reinfeldt som uteslöt bekämpning av mål på marken.
Problemet med national caveats, förutom att de begränsar verkan av en insats, är den nervositet de ger upphov till och åtföljande tolkningar. I detta fall har någon flerstjärning naturligtvis sagt att "nu jäklar vill det till att vi gör rätt". Uppskrämda myndighetsjurister har därmed sett till att ha god marginal och resultatet har blivit något som ingen egentligen tycker är särskilt rimligt.
Därför kan vi uppenbarligen "inte aktivt" spana mot mål marken utan koppling till NFZ.
Insatsen i Libyen kommer att pågå under väsentlig tid. Riksdagens mandat är bara tre månader. Redan i juni månad kommer det att ges tillfälle till en ny och fördjupad diskussion.
Mvh
Allan Widman
Tack för klargörandet, Allan.
SvaraRaderaJ.K Nilsson
J.K Nilsson,
SvaraRaderaDe nada.
Mvh
AW
Allan,
SvaraRaderaJag tror du är snubblande nära sanningen då du nämner samspelet mellan försvarsmaktsjurister och chefer i FM, men jag vill hävda att problematiken är något djupare.
Min egen bild är att försvarsmaktsjurister intar en extremt försiktig tolkning av lagar och i brist på prejudikat alltid intar den mest restriktiva tolkningen som överhuvudtaget är möjlig att inta. Detta - tillsammans med den rådande kulturen inom FM där juristens ord är lag och inte råd borgar för en i många fall löjligt restriktiv hållning där fokus riskerar att ligga på att inte göra något som teoretiskt skulle kunna kritiseras istället för att se till att lösa uppgiften på bästa sätt, där juristernas råd är ett av flera ingångsvärden.
Är det någonstans minnet av Ådalen 1931 lever och frodas så är det hos HKV JUR. Det finns flera belysande exempel på detta jag har drabbats av under utbildningar och stabsarbete.
Man kan hoppas att tingen ändrar sig och att chefer i FM lär sig balansera mellan juristernas råd och uppgiftens art.
AA,
SvaraRaderaDu uttrycker ännu bättre mina teorier. Men grunden till osäkerheten är naturligtvis att vi nu måste tänka på egen hand...
Mvh
Allan Widman
Stå i spelet gubbar, nu är ni allt ute på 15 famnar…
SvaraRaderaDet är väl inte rimligt att skylla märkliga politiska och militära beslut på försvarsjuristerna.
Officerskårens samlade kunskaper beträffande juridiska spörsmål i allmänhet och folk- och havsrätt i synnerhet är sannerligen inte mycket att flagga med. Juristerna är däremot ett lysande exempel på en - av få - yrkeskategorier i försvaret som verkligen besitter den kompetens som kan förväntas.
Mot den bakgrunden ligger det inte enbart i det militära verksamhetsintresset, utan även i nationens intresse, att våra militära chefer fattar beslut först efter att noga ha lyssnat på sin LEGAD.
Våra generaler är väl avlönade för att kunna fatta svåra beslut, inte för att ducka bakom juristers råd.
Eller för att tala med Ehrensvärd:
”Obeslutsamhet och uraktlåtenhet att handla ligger chef mer till last än felval ifråga om medel.”
Simplicio,
SvaraRaderaJag har inte skyllt på något skrå, mer än möjligen mitt eget. Detta handlar om att försöka förstå hur aktuellt slutresultat uppnåtts. Försöker vara tydlig med att nationella begränsningar gör att vi inte kan få samma stöd som andra vid utformande av insatsregler. Därför har den politiska osäkerheten alla förutsättningar att fortplanta sig till det övriga systemet.
Mvh
Allan Widman
Simplicio !
SvaraRadera"Juristerna är däremot ett lysande exempel på en - av få - yrkeskategorier i försvaret som verkligen besitter den kompetens som kan förväntas."
Vilka är den/de andra yrkeskategorierna i så fall ?
Äsch, B-E!
SvaraRaderaDär satte du mig allt på pottkanten. ;-)
Skämt åsido finns det oerhört många kompetenta och seriöst arbetande människor i försvarsmakten.
Ingen nämnd och ingen glömd.
Det är synd att de ständigt tvingas verka i motvind...
Hej Allan!
SvaraRaderaKolla gärna in Folkpartiet Norrköpings blogg!
http://folkpartietnorrkoping.blogspot.com/
Vid Folk och Försvars-seminarium idag om Libyen och FL 01, så svarade Anders Silwer på frågan om status för Link-16 utöver vad som meddelas i artikeln om TU JAS 39 på sidan 11 i Försvarets Forum 2011 nr 2?
SvaraRaderaFVI:s svar var att nationellt har vi samma förmåga, som med tidigare nationella länkar 2013 och internationellt är det USA, som ännu inte medgivit oss tillstånd att föra Link-16 ut ur Sverige, men FL 01 kommer om tre veckor att disponera Link-16 i operationen över Libyen.
a) Intressant är hur vi över svenskt territorium med en tionde del av antalet radiokullar och en tionde del av maximala uteffekten, fast fortfarande i UHF-bandet med Link-16 ska kunna få samma radiotäckning för datastridsledning, som fanns fram till och med JAS 39 A/B med nationella länkar. - Jag tror inte det är möjligt.
b) Självklart kan inte USA ge ett generellt globalt tillstånd för Sverige att använda sig av Link-16. Joint Forces Command i Neapel kan lika lite som någon annan Nato-stab i förväg krigsplanlägga frekvenser och tidluckor för svenskt Link-16 bruk under beredskap, kris och krig.
Som icke-medlemsstat deltar vi självfallet inte i Nato:s "contingency planning". Däremot kan vi med restriktioner enligt ovan köpa amerikansk utrustning utan inladdade krypton.