onsdag 15 oktober 2014

Pax Baltica?

Har idag publicerat följande i BLT.

Onsdag och torsdag samlas politiker, tjänstemän och massmedia till försvars- och säkerhetspolitisk konferens i Karlskrona. Som namnet antyder ligger tonvikten för detta mångåriga evenemang på säkerhet och utveckling i och runt Östersjön.

För fem år sedan hade jag förmånen att tala på Pax Baltica. Under rubriken ”måttlig till dålig sikt” varnade jag för utvecklingen i Ryssland och efterlyste såväl svenskt medlemskap i Nato som bättre insatsförmåga hos flygvapnet och marinen.

Allt eftersom åren har gått får man nog säga att sikten österut har klarnat. Kriget i Georgien 2008 har fått sin efterföljd i Ukraina och nu är hela Europa, för att inte säga hela västvärlden, djupt oroade över Rysslands strategiska avsikter.

Vladimir Putin har flera mål med sin aggressiva politik. Det mest uppenbara är att återskapa en rysk maktsfär som omfattar hela för detta Sovjetunionen och - kanske - delar av det som utgjorde den övriga Warszawa-pakten. Primärt handlar det inte om att erövra territorium, utan om att stoppa pågående integration med väst.



Med frusna konflikter som i t.ex. Ukraina, Georgien och Moldavien förhindras effektivt anslutning till EU och Nato. I ett nästa steg ökar sedan påtryckningarna om anslutning till den av Ryssland skapade Euroasiatiska handelsunionen. Denna har mycket lite att göra med frihandel och ekonomisk utveckling, men desto mer med påtvingat säkerhetssamarbete under rysk överhöghet.

Därtill syftar Putins politik till att säkra hans egen ställning i Ryssland. För något år sedan var det en minoritet av det ryska folket som ville se honom som återvald president 2018. Genom att måla upp fiender i väst och i Ukraina har detta helt förändrats. Varje steg som tagits på Krim och i Ukraina har ökat Putins popularitet. 
Den ryske presidentens uttalanden om att landet hotas av USA och Nato framstår i väst som absurda. Men denna världsbild har han på kort tid lyckats förankra hos stora delar av den ryska befolkningen. Och känslan av utsatthet nyttjas nu för att snabbt begränsa det som finns kvar av mänskliga rättigheter och öppenhet i det ryska samhället.

Den fientliga retoriken mot utlandet och allt som inte är ryskt har skapat stor handlingsfrihet för det ryska ledarskapet. Samtidigt kan inte heller Putin undgå att se att det är ett monster han skapat, ett monster som hela tiden måste utfodras med mer misstro, mer hat och fler konflikter. 
Med stor beslutsamhet har USA och EU riktat ekonomiska sanktioner mot Ryssland. Successivt kommer dessa öka trycket mot landet. Till sist blir frågan inte bara om Putin vill ändra sin politik, utan om han då kangöra det?

                    Allan Widman

20 kommentarer:

  1. Tycker du också att Sverige har agerat "med stor beslutsamhet" inför Rysslands maktdemonstrationer i Östersjöområdet?

    Jonas

    SvaraRadera
  2. Allan.
    Grattis till din nya befattning.
    Hur går det med reguljära luftvärnsförband på Gotland och luftvärn till hemvärnet?

    /R Tunholm

    SvaraRadera
  3. Bra talat och prognosticerat men nu är det skarpa förslag som skall läggas och klubbas i riksdagen bla det skribenten R Tunholm efterlyser.
    Gratulerar också till nya befattningen och konstaterar rätt man på rätt plats.

    Kn jan-olov.holm Hemvärnsbefäl.

    SvaraRadera
  4. Gustav Wasa sa...

    Vi vet alla var skon klämmer.

    Så länge myndighetschefen för Försvarsmakten fortsätter att benämnas för Överbefälhavaren och denne
    dömer ut trupp på Gotland inklusive att en sprängkammare anläggs i Apotekarkajen i Slite, så blir det som Överbefälhavaren säger. Vi kan väl inte ha amatörer/politiker som överprövar den allra högste fackmanen?

    - Gilla läget eller uppmana regeringen att byta ut befattningshavaren i fråga såsom förra mandatperioden blev fallet för rikspolischefen och GD Sida!

    SvaraRadera
    Svar
    1. OM(!) IO14 ska gälla är det inte klokt att binda resurser på Gotland och det är det som ÖB talat om.

      J.K Nilsson

      Radera
    2. Då kan man ju tycka att han borde kräva en större org.Det har inte gjort åtminstone inte officiellt ty Gotland tillhör Sve och skall försvaras.

      J-o

      Radera
  5. Gustaf Wasa,

    Regeringen kan ompröva ÖB mfl förordnanden inom FML..
    Personligen anser jag att så skall ske.

    Det har jag framfört fler ggr till regeringen.
    Dags för ansvarsutkrävande.

    kn Jan-Olov Holm Hemvärnsbefäl

    SvaraRadera
  6. Vänner,

    Allt hänger väl på uttalandet att "vi kan föra resurser till Gotland om så behövs". Mitt motargument blir att om man kan föra resurser till Gotland, så kan man väl också föra dem till fastlandet om så skulle behövas. Inbillar mig att när vi gör bedömningar om var vi ska kraftsamla så är våra möjligheter att omlokalisera tämligen begränsade. Därför är det nog bra om det finns förband utgångsgrupperade på vår mest strategiskt betydelsefulle och mest oförsvarade ö redan på förhand.

    Beslutet om nedläggning av P18 fattades i en helt annan tid. Det borde inte vara svårt att medge.

    Allan Widman

    SvaraRadera
  7. Gustav Wasa sa...

    Spanien, Angola, Malaysia, Nya Zeeland och Venezuela har just valts in i FN:s säkerhetsråd för en period om två år.

    Det bör inte råda någon som helst tvekan om att regeringens högst prioriterade mål alla kategorier är att avsluta sin mandatperiod med att 2017-18 föra Sveriges talan i säkerhetsrådet. Det skulle naturligtvis se bra ut i valrörelsen om inte annat.

    FN:s generalförsamling har att i sin helhet i så många omgångar som krävs för att med 2/3-delsmajoritet i oktober 2016 välja mellan Italien, Nederländerna och Sverige till en (1) plats.

    Regeringen bör nog svälja stoltheten och utse ingen mindre än Carl Bildt till kampanjgeneral. Det är en win-win. Bildt får fortsätta att resa med statsluftfartyg utan begränsningar och regeringen får maximal tillgång till det stora antalet arabiska och muslimska regeringar, som redan efter uttalandet om erkännande av Palestina torde vara positivt inställda till Sverige.

    Det är nu tio år sedan HMS Carlskrona gjorde sin senaste världsomsegling. Det torde därför vara dags igen och varför inte med H.K.H. Prins Carl Philip ombord som formell ledare för en delegation av exportfrämjande industriföreträdare?

    SvaraRadera
  8. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  9. Vid ett skymningsläge i en konflikt finns ingen permanent militär på Gotland. Då är det bara färjan som funkar. Förutom 400 hemvärns gubbar med k-pist som ska skydda riket!

    Att föra över materiel snabbt kräver flera färjor.

    Nyligen anordnade försvaret väpnad eskort av en färja. En väldigt patetisk övning. Att ha en ubåt eller ett jaktflyg eller korvett nära färjan spelar ingen roll.

    http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2014/10/ovningen-pa-gotland-avslutad/

    Dagens ryska sjömålsmissiler, ex yakhont mfl. Har inprogrammerad bildsensor. Alla operativa missiler har radarsignaturer och bild inprogrammerade på färjan och svenska marinens fartyg.

    Ryska sjömålsmissiler kan skickas minst 150 km ifrån.
    Det räcker alltså med en rote SU från Kaliningrad från deras vatten. Eller från internationelllt luftrum. Eller deras mest långräckvida missil som skjuts från Kaliningrads fastland. För att slå ut hela svenska överskeppningen som det övades på nyligen. Korvetterna och flyget kan inte skydda något, de kan bli fina offer däremot ;-(

    https://www.youtube.com/watch?v=BvigKyp_hcs

    Missilerna kommer ca tre ggr ljudhastigheten i sista fasen och man se de knappt innan de sänker hela Sveriges Gotlands insats försvar.

    På svenska marinens fartyg saknas helt luftvärn, Umkhonto missilerna kanske kan slå ut ryska sjömålsmissiler. Men dessa köptes aldrig in idiotiskt nog. Sedan finns inget närskydds luftvärn ex Kashtan eller Phalanx.

    SVERIGE HAR INGEN MÖJLIGHET ATT SKYDDA SIG MOT SJÖMÅLSMISSILER IDAG. ATT SKAFFA FÖRMÅGAN TAR ÅTSKILLIGA ÅR.

    I Sverige finns inget luftvärn att skjuta ner dessa missiler. IRIS-t är inte levererad eller i organisationen nu.

    Säg ett inlägg när en soldat på en korvett övade på en låtsasmissil som ett flygplan drog efter sig.

    http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2014/09/stridsmassig-luftforsvarsovning-tranar-besattningar/

    De riktade huvudkanonen och kulspruta mot den. På den nivån är svenskt luftvärn idag. Kan tillägga att låtsasmissilen färdades av ca 5 % hastighet av Yakhont missilen när den accelerar mot målet.

    För att vars ironisk så räcker det nog med en yakhont missil på en Gotlandsfärja med sveriges samlade gotlands försvar. För att slå ut korvetter och flyg som skyddar objektet. För smällen blir nog ordentlig så att de närliggande korvetterna som har ett missil skydd av soldater med kulsprutor får delar av terrängbilar. Srv90 och ammunition.

    För en rejäl smäll blir det när en Gotlandsfärja med svensk insats sänks av rysk sjömålsmissil. Speciellt när det inte finns något skydd nu eller framöver.

    Ibland undrar jag om dagens försvarspolitiker är korkade. Eller helt inkompetenta.

    SvaraRadera
  10. På denna film ser man rysk sjömåls missil som avfyras. Samt en bild på deras närluftvärn.

    Kan tillägga att Sveriges marin är den enda i världen som saknar detta skydd.
    I en konflikt när svenska marinen ska göra insats möter de ryska östersjö marinen. Eller ännu mer sannolikt några missiler innan de hinner göra någonting.

    Sedan kan vi undra över förmågan som svenska sjömålsmissiler har?

    Byggda på 90 talet. Färdas väldigt sakta, börjar bli väldigt omoderna. Saknar i stort sett helt förmåga att slå ut ryska marina fartyg. Eftersom de har satsat på modernt närluftvärn.

    Svenska försvaret är inget militärt försvar idag. Försvaret saknar helt avgörande förmågot inom flera områden.

    En haverikommission skulle nog behövas.
    Sedan om det skulle bli konstigt nog en konflikt i Östersjön. Så är det rekommenderat att inte bemannan våra fartyg eftersom de utgör "sitting Ducks" när de befinner sig på en medeltida nivå tekniskt sett.

    SvaraRadera
  11. Alla stater är av internationell rätt förbundna att militärt kunna hävda sitt territorium. Det gäller såväl på landterritoriet, i luftrummet som på och under havsytan.

    Nymoderata satsningar och språkbruk till trots tvingas vi dessvärre konstatera att den svenska ubåtsjaktförmågan, i symbios mellan trång- och kortsynta generaler och lättsinniga och ignoranta försvarspolitiker, i allt väsentligt är avvecklad.

    Oförmågan till trots har det svenska försvaret i tid och rum oförväget toppat sin förmåga. En underrättelseoperation bedrivs nu i farvattnen kring Kanholmsfjärden i en med dagens mått mätt till numerären icke obetydlig insats bestående av hemvärn, amfibiekåren med sina strids- och gruppbåtar, helikoptrar med optiska sensorer och någon eller några minjaktfartyg.

    Den perfida stat som kallblodigt kränker konungarikets fostervatten ler förnöjt i mjugg medan de stater till vilka solidaritetsförklaringen är adresserad förfäras och förtvivlar. Den svenske allmogen fortsätter dock debilt dreglande titta på Idol, Skavlan och Så mycket bättre.

    I likhet med de händelser som i media benämns ”den ryska påsken” ägnar sig den i regionen dominante aktören – utan vare sig större ansträngning eller risk – systematiskt och konsekvent åt att fylla ut tomma och övergivna operativa utfallsrum…

    SvaraRadera
  12. @Oberon

    Eller hur!?
    Generaldirektören för FOI, Jan-Olof ”Saudivapen och Edge till Kina” Lind, har på den förra regeringens uppdrag inom ramen för SOU 2009:67 och SOU 2010:50 sammanställt argument – ett icke obetydligt antal av dessa av påtagligt dubiös sanningshalt – i syfte att legitimera en avveckling av den för ubåtsjaktförmågan kritiska plattformen HKP4.

    Beaktat rådande säkerhets- och geopolitiska realiteter är det av lätt insedda skäl en demokratisk nödvändighet att utan vidare dröjsmål klarlägga hur nationen kunnat försättas i den besvärande prekära belägenhet den nu befinner sig i beträffande oförmågan att hävda den territoriella integriteten.

    Widman, inom ramen för riksdagens försvarsutskott har du begåvats med såväl mandat som resurser för att kunna sjösätta en sanningskommission som avseende rådande oförmågedebacle grundligt genomlyser inblandade aktörers agerande och bevekelsegrunder därtill; vilket blir ditt nästa drag?

    SvaraRadera
  13. Gustav Wasa sa…

    Del 1

    Den sista JAS 39C/D är ännu långt ifrån såld på export.

    Uppfräschade till nyskick är de utomordentligt kostnadseffektiva säkerhetspolitiska instrument för små och medelstora stater. Bidragande är nog att Sverige också deltar i utvecklingen av kvalificerade flygburna vapen med stark ställning på världsmarknaden, som kan bäras av bland andra JAS 39C/D.

    Radarjaktroboten Meteor och precisionsbekämpningsroboten Taurus, bägge med svenskt tekniskt innehåll, har synnerligen konkurrenskraftig räckvidd. Ett flygvapen med JAS 39C/D kan genom att välja till dessa vapen växla upp från fredstida Air-Policing till något för en fiende riktigt farligt. Och en utländsk kund vet att Sverige har ett egenintresse av att vidmakthålla både plattformen och dess vapen.

    JAS 39C/D är tillsammans med AT4, granatgeväret Carl-Gustaf och RBS 70 exportsuccéer. Detta tack vare att vi kontinuerligt under decennier lyckats successivt förbättra prestanda mer än priset. När Finland och Österrike en gång valde svenskt spetsigt stridsflyg, så var det självklart för att flygplan 35 Draken i grunden var en gedigen konstruktion, men det spelade förmodligen också en betydande roll att Sverige liksom Finland och Österrike förde en i vissa avseenden likartad neutralitetspolitik.

    Sveriges unika säkerhetspolitiska position är inte längre nödvändigtvis en plusfaktor vid handel med försvarsmateriel. Till stor del därför att en långt driven internationell arbetsdelning gjort att inte ens amerikansk försvarsmateriel alltid till hundra procent är utvecklad och tillverkad i USA. För Sverige är andelen utländskt innehåll i försvarsmateriel betydande också avseende för materielen kritiska delsystem och komponenter. Utan förtroende i Washington och avskurna från amerikanska leveranser, så stannar vapensmedjorna i Sverige inom loppet av dagar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gustav Wasa sa...

      Del 2

      Förhållandet till USA handlar först och främst om att amerikansk militär förmåga är det enda, som i praktiken kan vända en ogynnsam krigsutveckling på svenskt territorium när det väl gott så långt. Då hjälper inte Estlands, Finlands, Lettlands och Litauens samlade väpnade styrkor för att rädda Sverige. Då duger bara amerikansk projektion av hård makt.

      För att det ska vara rationellt för USA att rädda Sverige ur en existentiell kris, så måste Sverige i amerikanska ögon uppfattas, som intresserad av att bidra till att rädda sig självt. En stat som förvisso tålmodigt, men tröstlöst satsar en krympande försvarsekonomi på egenutveckling i projekt, som drar ut på tiden i decennier, men likväl inte kommer fram till serieproduktion i tillräcklig volym för att motivera sina utvecklingskostnader är inte ägnat att övertyga omvärld om vår försvarsvilja.

      Att kostnaderna för utveckling stiger från en generation materiel till nästa är inget unikt för Sverige och vi är inte ensamma om att ha investerat oss fast i lösningar som verkar vara återvändsgränder. Likväl är ansvaret vårt för att vi sitter där vi sitter.

      Haubitsen Archer, helikopter 14 med egenutvecklat ledningssystem för bistatisk ubåtsjakt och fartygen av Visbyklass är alla innovativa koncept och tekniskt utmanande projekt. Men de levererar vare sig nationell försvarsförmåga eller exportintäkter. Och vad värre är, de dränerar svenskt försvar på ekonomiskt utrymme, som behövs vare sig Sverige ska fortsätta på den inslagna vägen med ett litet ständigt berett och professionaliserat insatsförsvar eller gå mot också ett inslag av milisförband för att komplettera vår spetsförmåga med volym och uthållighet.

      I jämförelse med vårt mobiliseringsförsvar, så saknar vårt nuvarande insatsförsvar ett antal spetsförmågor. En jämförelse mellan då och nu avseende till exempel luftburen ubåtsjakt samt stridsledning av luftförsvar med datalänkar utfaller dessvärre inte till insatsförsvarets fördel. En gång i tiden kalkylerade mer kortvariga förmågeglapp riskerar att bli bestående förmågetapp när den personliga erfarenheten av specifika verksamheter lämnar Försvarsmakten med officerare som pensioneras. Det institutionella kunnandet hos sådana som truppslagsinspektörerna och deras staber är nu borta.

      Den enskilda mer betydande försvarsmaterielanskaffning, som det senaste decenniet bäst levererat operativ effekt inom kontrakterad ekonomi och överrenskommen tidplan torde vara helikopter 16 – Black Hawk. Det är ett väl beprövat och marknadsledande system, som tack vare den amerikanska regeringens program för ”Foreign Military Sales” (FMS) kan köpas så nära ”från hyllan” som tänkas kan.

      I mobiliseringsförsvaret så fanns det markoperativa förbandet luftburen bataljon avsett för stridsuppgifter över hela riket. Det var insatsförsvar långt innan begreppet blivit högsta mode. Dess helikoptrar för trupptransport ansågs först vara försenade och såsmåningom när helikopter 14 hade dragit ut på tiden tillräckligt länge, så ansågs dess attackhelikoptrar inte längre motiverade och konceptet luftburen bataljon avvecklades lagom till att problemen med insatsorganisation 2014 (IO14) uppenbarats.

      Om vi tror att modellen renodlat insatsförsvar alltjämt är överlägsen varje variation på temat med också inslag av pliktpersonal, så bör typförbandet luftburen bataljon väl kunna försvara sin plats i ett litet professionellt svenskt insatsförsvar. Och i så fall så är vi i den lyckliga belägenheten av att attackhelikoptrar av typ Apache utomordentligt väl låter sig inskaffas från USA som FMS och att dessa är synnerligen lämpliga för att uppträda taktiskt tillsammans med helikoptrar av typ Black Hawk.

      Radera
    2. FMS är en chansning på vilket humör US Government är på. Vill man stödja sin industris utvecklingsprojekt eller erbjuder man något obsolet eller något som för stunden levereras till sin egen försvarsmakt i strid med mottaget LOR?

      J.K Nilsson

      Radera
    3. Gustav Wasa sa…

      Det finns säkert dålig materiel som sålts som Foreign Military Sales (FMS) av USA.

      Men just för Boeing AH-64E Apache behöver vi kanske inte oroa oss över stridsvärdet?Självfallet kan det bli svårt att få köpa attackhelikopter från USA om vi vill driva en energisk oppositionspolitik mot Washington och allt det representerar. I så fall blir det nog minst lika svårt att fortsätta försörja JAS 39 Gripen med amerikanska delsystem och komponenter.

      AH-64E tillverkas för fullt (full-rate production) till US Army och flera FMS-kunder (Indien, Indonesien, Saudiarabien, Sydkorea, Taiwan och Qatar) och kan över länk leda och tappa av RQ-7/AAI Shadow 200B d v s vår högst egna UAV 03 Örnen från dess start till landning.

      Därtill kan AH-64E över Länk 16 mottaga omvärldsinformation från övrigt flyg och dess eldledningsradar får en mod för bekämpning av även kustnära små sjömål.

      http://www.flightglobal.com/news/articles/us-army-details-combat-experience-with-ah-64e-404735/

      Radera
  14. J.K Nilsson,

    Inom samtliga stridskraftsområden har egen utveckling visat sig långt mindre kostnadseffektiv.

    Allan Widman

    SvaraRadera
  15. Gustav Wasa sa...

    - Hur länge vill vi upprätthålla illusionen av ett från omvärlden oberoende nationellt luftförsvar?

    Imorgon förnyar vår nya regeringen den gamla regeringens beslut att tillåta Nato:s AWACS i svenskt luftrum.

    Punkt 7 i regeringens underprotokoll A nr 47 lyder:

    Tillträde till svenskt territorium för luxemburgskt militärt statsluftfartyg. (Fö2014/1647/MFI)

    SvaraRadera