Försvarsberedningen kom så äntligen till Baltikum. Under två
dagar besöktes både Riga och Tallin. Såväl parlamentariker som regeringsföreträdare
för länderna hade två råd till Sverige som ständigt upprepades; gå med i Nato
och försvara Gotland.
Ett svenskt, och även finländskt, Natomedlemskap skulle förvisso
gynna de baltiska länderna. Det strategiska djupet skulle öka, liksom säkerhetsnettot
i alliansen. Samtidigt skulle balterna bli mer seniora medlemmar. Ingen vill
vara sist, eller i detta fall, näst sist in.
Ett militärt försvar av Gotland ligger också i baltiskt
intresse. Ända sedan den ryska påsken har försvarsministrar från andra sidan
Östersjön varnat för att grannen i öster vill kunna skära av dem och hindra
undsättning. Och så är det naturligtvis att den osänkbara ”luftförsvarskryssaren”
Gotland har stor, potentiell betydelse för samtliga aktörer i norra Europa.
Man kan med fog säga att de ”råd” som våra baltiska grannar
gav försvarsberedningen var högst egoistiska. Det hindrar emellertid inte att
även svensk säkerhet skulle stärkas om vi följde dem. Till detta lär vi
återkomma.
I övrigt finns det mycket gott att förtälja om utvecklingen
i österled. Denna vecka tar Steadfast Jazz ordentlig fart, med viss svensk
medverkan. Den 1 januari får även Lettland euron som valuta och inom kort lär
Litauen följa efter.
Kanske allra viktigast de kommande veckorna blir vilken väg
Ukraina väljer politiskt och ekonomiskt. EU lockar med ett frihandels- och associeringsavtal
och Putin med den euroasiatiska tullunionen. Vid toppmötet i Vilnius i slutet
av månaden faller av allt att döma avgörandet. Om Ukraina väljer Europa måste Julia
Timoshenko släppas fri, vallagarna liberaliseras och de ryska påtryckningarna
uthärdas.
Till de handelsrestriktioner som Putin redan lagt på Ukraina
lär med all säkerhet också höjda gaspriser fogas – när vintern väl kommer. EU
bör nu fundera på hur landet – på samma sätt som Moldavien – kan hjälpas när
trycket från Ryssland ökas.
Ukrainas befolkning uppgår till över fyrtio miljoner och
landets yta är större än Tysklands. Vladimir Putins makt och inflytande beror
inte så lite på vilket val som detta land nu gör.
Allan Widman
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar