lördag 31 augusti 2013

Putte gör ingen glad

I våras fick svenska folket besked om att ryskt flyg ägnade sig åt avancerade övningar in mot svenskt luftrum. Det faktum att Sverige inte hade någon beredskap att gå upp och möta ryssarna ådrog sig mycket uppmärksamhet. Det ryska agerandet diskuterades inte i samma utsträckning. Den polske utrikesminister kritiserade dock den ryska övningen. Även den lettiske försvarsministern uttryckte oro för att Ryssland, som han menade, övar för att kunna skära av hjälp till Baltikum från väst.

Vladimir Putin tillför nu det ryska försvaret enorma resurser. Under de kommande tre åren ökar försvarsanslagets andel av BNP från 2,9 till 3,9 procent. Inget land på jorden rustar lika snabbt. Parallellt med detta fortsätter en negativ politisk utveckling i landet.

Den gångna sommaren har svenska politiker och folkrörelser med rätta reagerat mot det hårdnande klimatet för sexuella minoriteter i Ryssland. Under VM i friidrott i Moskva målade höjdhopperskan Emma Green-Tregaro sina naglar i Pride-färger för att visa sin avsky över regimens agerande. Den legendariska, ryska stavhopperskan Isinbayeva kritiserade svenskans ”brott” mot Rysslands lagar.

VM i friidrott är inte det enda stora sportevenemanget i Ryssland de kommande åren. Redan nästa år blir det ju Olympiska vinterspel i Sotji. Putin satsar under några år stort på att internationella idrottstävlingar ska hållas i Ryssland.

Den gångna sommaren har Ryssland även givit asyl åt Edward Snowden. Den tidigare NSA-anställde, som i USA misstänks för brott, får nu en rysk fristad på villkor att han inte gör några ytterligare avslöjanden som skadar amerikanska intressen. Följden blev som bekant att Barack Obama ställde in ett planerat besök i Moskva och istället reste till Stockholm. Affären har naturligtvis försämrat de redan dåliga relationerna mellan USA och Ryssland. Å andra sidan har Putins ”ståndaktighet” stärkt hans ställning, både i Ryssland och bland likasinnade vänner utomlands.

Ja, den så kallade ryska påsken fick stor momentan uppmärksamhet i Sverige, men problemet är att den inte på allvar sätts in i ett större sammanhang.

Vad vi nu ser i vårt östra grannskap är en politisk, militär och ekonomisk stormakt som spelar på nationalism och revanschism. Samtidigt utser ledarskapet i praktiken sig självt. Det finns ingen organiserad, politisk opposition, ingen pressfrihet eller rättsstatlighet. Därmed står heller inte de ryska vapnen under demokratisk kontroll.

Attackerna på landets sexuella minoriteter ska ses som ett uttryck för de goda relationerna mellan regimen och den ortodoxa kyrkan i Ryssland. I den har Putin försäkrat sig om en tung bundsförvant. Hans tuffa retorik mot USA och EU har säkert också ett folkligt stöd. Än så länge tyder det mesta även på att Putin kan fortsätta att garantera bröd och skådespel till det ryska folket. Sammantaget sitter han och hans närmaste säkert i sadeln.

När försvarsanslagen snabbt ökar kommer också den ryska närvaron och övningarna att öka i t.ex. Östersjön. Med vad som närmast kan betecknas som automatik leder detta till ytterligare incidenter och kränkningar av andra länders territorium.

Det är naturligtvis svårt att idag se ett storskaligt krig utbryta i Europa, men det saknas inte tecken som borde oroa långt fler.

Allan Widman

45 kommentarer:

  1. Äntligen en politiker som träder fram och vågar att påtala Sveriges militärt ohållbara situation. Heder åt dig Allan!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Snacka är ju en sak. Att göra något åt saken är något helt annat.

      Radera
    2. Grupparbete förutsätter kommunikation, det vill säga "snack". Brist på handlingskraft inom gruppen kan dock medföra att arbetet uteblir...

      Radera
  2. Håller med Anonym 14:15. Det vore klädsamt om Du Allan kunde framföra detta i riksdagen och skriva lite inlägg i dagstidningarna. På försvarsbloggarna återfinns nästan bara de redan frälsta...

    SvaraRadera
  3. Allan

    Under det sista året har Rysslands aktiviteter vad gäller övningar, beredskapskontroller och annan militär verksamhet varit mer omfattande än under de tio tidigare åren. Detta gäller även i Sveriges närområde.

    Om polisen i Storstockholm skulle bemanna och utrusta sin personal för en högriskmatch i fotboll mellan AIK och Djurgårn på Friends Arena såsom om det rörde sig som en pensionärsprotest i Humlegården mot ojämn skattfördelning för äldre, torde knappast Solnaborna vara tillfreds med utsikterna att ordningsmakten kommer att kunna upprätthålla säkerheten inom kommunen.

    När avser riksdag och regering gemensamt komma till slutsatsen att den lägsta nivån sedan länge är passerad för Rysslands miltära styrkor, både materiellt och personellt, och att det kanske inte vore dumt att ha en något högre beredskap för oförutsedda händelser, dvs avsätta större resurser för svenska försvaret och se till att dessa används effektivt.

    Med det sistnämnda menar jag att ett stort slöseri pågår på framförallt materielsystem som aldrig borde ha anskaffats (IBM/SAP/PRIO ) eller andra ledningssystem som har slukat stora kostnader men ännu inte lämnat någon nämnvärd effekt (SWECCIS, GLI/NOC och allt vad dom nu heter ...)

    Vänligen

    Peter Neppelberg

    SvaraRadera
  4. Vad anser du att folkpartiets förslag till att förbättra vår försvarsförmåga och minska din oro är?

    Ditt resonemang ovan skiljer sig i många delar från den officiella hållningen från folkpartiet och rapporten från försvarsberedningen!
    Kan du utveckla detta lite så att vi "ickepolitiker" förstår?

    Är det ett allmänt påbud att ni politiker inte skall ta till er eller kommentera den jättelika ryska beredskapskontrollen?
    Den ryska övningsfrekvensen i Östersjön kommer inte att öka. Fel tempus, den har redan ökat markant, i antal, i storlek och i övningsinnehåll.
    De svenska övningarna har i samma takt minskat i antal, storlek och innehåll.
    Vilka åtgärder föreslår folkpartiet?
    Vad vill folkpartiet göra åt det snabbt växande materielberget?

    I vilka forum för ni fram era åsikter?
    Företrädare för moderaterna säger sig inte ha hört någonting i frågan från folkpartiet!

    Pust!

    Teaterdirektören.

    P.S. Det är bara några månader kvar till 2014.
    Hoppas du kommit till insikt att det inte blir någon IO14 nästa år.
    Med nuvarande förutsättningar blir det ingen IO14 2024 heller. Förslag till åtgärder?

    SvaraRadera
  5. Allan

    Jag skulle vilja addera Milo Öst övningen 160.000 övningen till ditt annars utmärkta inlägg och ställer mig också frågan varför den inte kommenteras.
    Frågan är vad det innebär för budgetåret 2014 för utgiftsområde 6?
    En förhoppning är att FP och KD som står för tydlighet och vilja för förstärkning av försvarsanslag också driver stenhårt i slutfasen av budgetarbetet och kommande försvarsberedning.
    Frågan är hur folkpartiets arbetsgrupps konkreta förslag inom kort kommer att se ut?
    Instämmer också med Neppelbergs kommentarer kring användning och verkningsgraden på försvarsanslaget.

    Kn Jan-olov Holm Hemvärnsbefäl

    SvaraRadera
  6. Håller med de luttrade. Ord har tagit dig hit. De räcker inte längre. Vad är folkpartiets officiella linje? Den man röstar på?

    Med en genomförd försvarspolitisk systemkollaps, där Neppelbergs exempel understryker det inre livets kollaps, i en västvärld utan tillväxt och ekonomi, så kommer det ta minst 30 år att långsamt bygga en tillräcklig försvarsförmåga för att garantera svensk fred och säkerhet. Att snabbt reducera ett irrelevant invasionsförsvar till ett "användbart" och "omedelbart tillgängligt" insatsförsvar har hittills pågått i 17 år sedan det politiska beslutet om ändrad säkerhetspolitik 1996, och det kvarstår 10 år tills det kanske kan vara realiserat med resurser tagna inom ram. Det försvar som skulle vara "flexibelt anpassningsbart" till en "ständigt föränderlig omvärld". Nu ändras omvärlden igen, men flexibiliteten imponerar inte.

    Det är så dags att ställd inför faktum, inom politiken börja debattera om sannolikheter för hot, som ändå aldrig leder till någon samsyn förrän sannolikheten blivit 100%, dvs. hot har blivit handling. Det beslutet fattas 10-30 år för sent.

    Var är det politiska ansvaret och ledarskapet inom försvarspolitiken? Något som är ännu viktigare inom ett politikområde som inte har väljarnas uppmärksamhet, men samtidigt innebär en bärande pelare i en suverän nations fundament. Något som majoriteten antar att statsmakten tar på allvar och sköter seriöst. En uppgift för statsbärande partier att ta ansvar för. (Sådana partier som idag inte längre går att hitta i riksdagen).

    Hur bör samhället rustas för morgondagens krigföring och hot? Vilken roll spelar det militära försvaret (IO14) i detta försvar? Hur stöder den samlade försvarsidén svenska och europeiska intressen samt politisk handlingsfrihet i morgondagens möjliga (inte nödvändigtvis sannolika) konfliktscenarion?

    Genom Volvo-motorer i våra flygplan? Genom att inte satsa på ledningssystemutveckling? Genom att inte lägga ner en flygbas? Genom att bibehålla helikopter 4 några år till? Genom att påpeka det uppenbara - att FM sedan länge har kollapsat som en fungerande myndighet genom bland annat långvarig obalans mellan uppgifter och resurser, ständigt minskande resurser, konstanta nedskärningar och besparingar samt mångårig kompetensflykt?

    När ska problemen och inte bara symptomen adresseras? Vilka andra än det politiska ledarskapet har detta intresse och makten att göra något? Ni är den yttersta tillsynsmakten och de som beslutar om hur statens medel ska användas.

    Folkpartiet imponerar inte. Du låter bra Allan, men vad spelar det för roll?

    SvaraRadera
  7. Det är berömvärt varje gång en politiker börjar röra om i försvarsfrågorna…..äntligen…..men det blir oftast ändå inte mer än en tummetott när resten av politikerbyket, med alldeles för höga löner att koncentrera sig på, anser att det inte finns några militära hot. Varför läser inte försvarspolitikerna FOI:s rapporter och varför pressar inte FM på politikerna i försvarsförmågefrågorna?
    Den ryska bombflygövningen borde ha fått människor i det här landet att kraftfullt reagera men fortfarande känns det som alltför många ändå tycker att Försvarsmakten bara leker och äskar mer pengar eller att politiker leker affär med försvaret i hyres- och kostnader med FortF som regulator (ett slags omvänt pyramidspel). Detta sker medan okunniga politiker ständigt piskar ett mantra i Riksdagen – det finns inga militära hot.
    Varje gång skäms vi, som var med om när vi ”VANN DET KALLA KRIGET, men försöker ändå att beskriva det allra enklaste för de vi känner - att vi måste ha ett luftförsvar värd namnet så att Sverige åtminstone kan hävda landets gränser och försvara oss mot sådana incidenter som de ryska påskbombflygningarna. Kan vi inte det hånskrattar folket åt FM. Läser man sedan i utländska facktidskrifter att det svenska flygvapnet istället hade skickat 28 Gripenpiloter till en NATO övning i Holland (Frisian Flag) inser man att en NATO anslutning inte alls är värd priset när man inte ens kan hålla en jaktberedskap i Sverige.
    Få känner tydligen till att Ryssland satsar så våldsamt mycket på sin ”krigsmakt” och som motsvarar mer än 3,9 % av BNP medan vi själva satsar drygt 1,0 %. Att Ryssland satsar på just offensiva vapen känner mycket få journalister och media till överhuvudtaget. Det är inte så konstigt när huvuddelen av dagens mediala folk knappt ens har gjort värnplikten eller har någon som helst kunskap i försvarsfrågorna. Många s.k. självutnämnda experter i mediavärlden ifrågasätter inte ens politikerna när de hävdar att rysk försvarsförmåga ligger på en mycket låg nivå. Är hotet noll bara för att politikerna står i Riksdagen och påstår att det inte finns några militära hot i vårt område? Vem kan lova det? Vem visste t.ex. bara några dagar före Warzhavapaktens kollaps att Tyskland skulle återförenas bara några dagar efter? Svar absolut ingen…inte ens presidenterna Ronald Reagan, Helmuth Kool eller Gorbachov.
    Var finns alla journalister som ska rapportera försvarsförmågor och vad sysslar media med mer än ha ständigt återkommande kritik på FM och ÖB som hånas när ÖB talar om enveckasförsvaret? Tänk om det är värre än så?
    Varför inte komma upp till bevis? Gräv upp varenda tung sten och ta upp dem till offentlig belysning? Varför hemlighålls den ryska bombflygoperationen i påskas som uppskattningsvis torde ha kostat mellan en och två miljarder att genomföra? Detta ska jämföras med den stora försvarssatsning som ordförande i försvarsberedningen, Cecilia Widegren, lovade och talade om nyligen vilken omfattar en rekonditionering av 42 st stridsvagnar som skulle ha gjorts efter 2008 och som bara kostar en bråkdel av vad den ryska övningen kostade i en enda operation.
    De dussintalet ryska piloter som deltog över Gotska Sjön var en förskräcklig massa folk som enbart var ute för att ”jävlas” med det svenska luftförsvaret + alla som satt i de ryska ledningscentralerna och sannolikt även(?) Putin själv.
    Kommer svenska politiker att strunta i försvaret överhuvudtaget och förlita sig på USA?
    Är det för att mästra den svenska regeringens försvarspolitik som Obama ska komma till Sverige?
    När det svenska försvaret inte ens kan hålla en jaktrote i beredskap på t.ex. Ärna är det ynkligt. Hade den funnits hade kommunalpolitikerna säkert satt stopp för den därför att man inte får flyga nattetid utan att en bullerkoncession givit tillstånd.
    I så motto kanske flygvapeninspektören inte hade något val? Skulle det bli krig får vi inte ens bullra!
    Vad är det våra politiker och FM sysslar med egentligen?

    SvaraRadera
  8. Tills den dag FP & KD tar upp kampen mot moderaterna och driver på försvarsfrågan för rikets bästa kommer jag inte ens överväga något annat än SD.

    Widman du skriver då och då vettiga inlägg här på bloggen (för att vara politiker) men annars händer ingenting. Det är inte vad man säger utan vad man gör som är det viktiga och Folkpartiet verkar inte göra mycket fast man suttit i regeringen i sju år...

    SvaraRadera
  9. Hur många konflikter var sannolika innan de startade? Hur många blev en chock när de startade, dvs. de var oväntade.

    Murens fall och Sovjetunionens kollaps var ett sannolikt scenario 1979?

    9/11 och kriget mot terrorn var ett sannolikt scenario 1991?

    Tyskarnas anfall mot Polen och starten av andra världskriget var sannolikt 1929, 11 år efter första världskriget?

    Eller menar statsministern att en ev. väpnad konflikt med Ryssland är osannolik idag? Ja, dagens nyhetsflöde indikerar inget överhängande hot, förutom lite övningsförberedelser, men perspektivet antyder att statsministern tror att han kan fatta ett beslut idag och se resultat direkt. Så är det ju inte. Om man kan anskaffa prylar relativt snabbt, så kvarstår problemet att det tar tid att rekrytera och utbilda kompetent personal. De måste ha ändamålsenliga faciliter för utbildning mm.

    9/11 blev nog sannolikt först när det hände. Det var för sent då att fundera på förebyggande åtgärder. WTC twin towers existerar inte längre.

    Att inte satsa, utan skära ner till 6% av 1988 års volymer har tagit mer än 20 år. Försvarsbeslutet 2009 som t.ex. omfattar ett fåtal armébataljer och 7 fartyg i flottan, kommer sannolikt inte vara realiserat förrän 2023, tidigast 2019 om anslaget stärks. Det är minst 10 år från ax till limpa. I en dynamisk, ständigt föränderlig omvärld med en minimal, flexibelt anpassningsbar försvarsförmåga i fokus. Med en anpassad materielförsörjning där man snabbt och snärtigt handlar "off-the-shelf".

    På vilket sätt är dagens omvärld relevant för försvarspolitiska beslut? Beslut idag ger inte effekt i dagens omvärld. Trots naiva fantasier om "flexibilitet". Vi kan bara flexibelt möta sådant vi har ägnat år att förbereda oss för. Det vi inte förutspått och förberett oss för kommer alltid bli en obehaglig överraskning.

    Låt oss också komma ihåg att försvarspolitik är nationell riskhantering. Risk är en produkt av sannolikhet och konsekvens. Ett scenario med låg sannolikhet, men mycket allvarliga konsekvenser om det blir verklighet, kan utgöra en stor risk oaktat om vi tror på det idag eller inte. Eftersom vi inte kan förutsäga hur omvärlden ser ut om 10 år, se exempel ovan, och särskilt nu när omvärlden är "ständigt föränderlig", så är sannolikhetsargument inom försvarspolitiken bara fånigt. Vi måste diskutera risker och lösningar som hanterar dessa risker.

    Försvarspolitiken har havererat likt många andra politikområden. Försvarsmaktens systemkollaps är ett faktum, inte en risk.

    Jag hyser inget hopp. Populisterna i riksdagen får leka utan mitt mandat i nästa val. Politiken blir densamma ändå. Karriärpolitiker drivs av en strävan att göra personlig karriär. Sveriges utveckling och intressen är ett medel, inte ett mål, för det politiska värvet idag. Det finns inga oberoende visioner, utan uppfattningen om väljarnas preferenser, dvs. populism, styr och likriktar politiken. För försvarspolitiken innebär det att den inte betyder något i strävan mot att vinna val. Strävan att ansvara för Sveriges fria och demokratiska framtid finns inte ens i ekvationen, för den prioriteras inte i väljarnas mer kortsiktiga perspektiv. Soffan är ett mer meningsfullt val.

    SvaraRadera
  10. För att vidga perspektivet ytterligare:

    En del av önsketänkandet kring rysk säkerhetspolitik i Sverige har varit att de “verkliga” hoten mot rysk säkerhet funnits i söder och öster.

    I takt med att det ryska gasvapnet trubbas när skiffergasen pressar ner världsmarknadspriset och att en öppet auktoritär politik stöter bort även de europeiska länder som stått Ryssland närmast (som Tyskland) vänder sig landet österut.

    Det ekonomiska och försvarsindustriella samarbetet mellan Ryssland och Kina blir allt närmare, det börjar alltmer likna en symbios, och utvecklas mot en global allians driven av både gemensamma intressen och gemensamma motståndare.

    Ett mer formellt uttryck för detta är Shanghai Cooperation Organisation.

    Syrien är ett uppenbart exempel vad detta får för konsekvenser och Egypten ett kanske inte lika uppenbart. När USA hotar den egyptiska militären med indraget militärt bistånd hotar de i sin tur med att byta sponsor till Kina - det är inte något tomt hot.

    Kina har territoriella anspråk på i stort sett samtliga grannländer. I den partikontrollerade pressen har inte bara den japanska suveräniteten över Senkaku/Diaoyu (0 invånare) ifrågasatts utan även suveräniteten över Okinawa (1,4 miljoner invånare).

    FNs säkerhetsråd kommer att vara blockerat av veton i alla verkligt farliga konflikter för mycket lång tid framöver eftersom “Den kalla freden” redan är här - och Sverige står avrustat. Sverige behöver återta en grundläggande försvarsförmåga och det börjar bli bråttom på riktigt.

    Det räcker inte med ord det krävs handling (och mångmiljardbelopp).

    SvaraRadera
  11. Aktiv blankröstare1 september 2013 05:52

    Jag ska göra en prediktion om framtiden.

    Nästa val kommer att visa ett rekordlågt valdeltagande. Det kommer inte förklaras som en stark misstroendeförklaring mot dagens partier, utan man kommer att bortförklara det med bekymrade miner om ett bristande politiskt engagemang i samhället. Oavsett om blankrösterna, en aktiv misstroendeförklaring, också är rekordhöga. De räknas nämligen inte, utan klassas som ogiltiga och räknas med soffliggarna.

    SD kommer att skapa rubriker med sitt starka resultat och sin nya inflytelserika position inom svensk politik. De etablerade röstprostituerade partierna kommer att svälja stoltheten och stå på rad för att få bilda regering med SD. SD blir inte starka för att många röstar på SD utan för att många inte röstar på de etablerade partierna. Det finns inget valbart alternativ i svensk politik. Särskilt inget högeralternativ. Det nya partiet "gammelmoderaterna" hinner inte etablera sig.

    Soffan kommer att lyfta SD. Bristen på trovärdiga icke-extrema alternativ utanför sossefåran i mitten lyfter soffan.

    Som aktiv soffliggare väljer jag inte SD. Om SD vinner på min passivitet, så är det inte mitt problem. Alternativen är minst lika dåliga ur andra aspekter. Jag väljer mellan pest och kolera. Dags att anständiga alternativ utanför den grå, populistiska, mittfåran presenteras!

    Vem kan presentera ett trovärdigt statsbärande parti som ser Sveriges långsiktiga framtid som ett mål och inte ett som medel för partiets och den personliga karriären?

    SvaraRadera
  12. Vänner,

    Jag tror att jag låter ungefär lika på min egen blogg och i tidningarna.

    Vad Folkpartiet gör? Under lång tid har det väl mest handlat om att hålla emot. Hästveda, Hkp 4 (så länge det gick), Ärna, våra "överflödiga 122:or som skulle skrotas, motat varje förslag om nedläggning av enheter i grundorganisationen, försökt hejda att vi bygger oss fast i Länk 16 (då vi saknar egen tillgång till krypteringsnycklar m.m.).

    Men de som hatar snacket och saknar verkstaden har väl i och för sig rätt. Något återtagande har inte lyckats. En sak är dock säker - blir det inte en ramhöjning för försvaret i storleksordningen miljard/miljarder - avser inte jag att kvarbli i försvarsutskottet efter nästa försvarsbeslut.


    Allan Widman

    SvaraRadera
  13. Skulle naturligtvis för länge sedan också ha publicerat min avvikande mening vid försvarsberedningens senaste rapport. Se nedan

    Avvikande mening

    Beredningen har mera utförligt än 2007 beskrivit en ökande osäkerhet, både ifråga om utvecklingen globalt och i det svenska närområdet. Det handlar om skärpt konkurrens om råvaror,
    risker för protektionism samt ökad religiös och politisk extremism. När tyngdpunkten i den ekonomiska utvecklingen förskjuts från USA och Europa till södra och bortre Asien ändras även den globala synen på demokrati och mänskliga
    rättigheter.

    Beredningen finner även situationen i Ryssland mer oroande. Betänkandet ger en bild av den omfattande ryska upprustningen. Till den borde även lagts den alltmer avancerade ryska
    övningsverksamheten i Sveriges närhet.
    Genomgången av den sociala och politiska utvecklingen sedan 2007 bjuder inte på några ljuspunkter.

    Det ryska ledarskapet utser i praktiken sig självt. Etniska och sexuella minoriteter
    förtrycks. Korruptionen grasserar. Medborgerliga fri- och rättigheter visas liten respekt.

    Den förra beredningen skrev att Rysslands relation till sina grannar skulle bli ett lackmustest på landets utveckling. Ett drygt
    år senare gick Ryssland militärt in i Georgien. Trots omfattande protester fortgår ännu den folkrättsstridiga militära närvaron i
    landet.

    I ett särskilt kapitel om militär förmågeutveckling slår beredningen fast att även stormakter idag behöver samarbeta för
    att upprätthålla hela bredden av militära förmågor. Inom områden som ledning, underrättelser och sensorintegration är
    små länder - inom och utom Nato - helt beroende av USA. Under överskådlig tid förblir detta land världens enda militära supermakt. Beredningen konstaterar att Sverige inte är del i något
    kollektivt försvar.

    Varken EU eller det nordiska samarbetet erbjuder några ömsesidiga försvarsförpliktelser. Innebörden av beredningens slutsatser är att vi i händelse av hot eller konflikt måste utgå från att vi står ensamma. Trots den ökade osäkerheten om den framtida utvecklingen globalt och i vårt närområde saknar Sverige den politiska viljan
    att ta det sista steget in i den transatlantiska försvarsalliansen.

    Ett svenskt medlemskap i Nato skulle avgörande stärka säkerheten för Sverige och Östersjöregionen. En grundläggande
    säkerhetsordning, gemensam med i stort sett samtliga grannländer, ger nödvändiga förutsättningar för ett djupt och
    förtroendefullt samarbete mellan de nordiska och baltiskaländerna.

    De ensidiga, svenska beroenden som idag gäller i förhållande till Nato och USA skulle vid ett medlemskap bytas mot ömsesidighet, insyn och inflytande. Vår närmast hopplösa kamp för att upprätthålla hela förmågebredden i det svenska försvaret kunde då istället mötas med samordning och helhetssyn.

    Sverige är sedan 1994 partnerskapsland till Nato. I bred politisk enighet har det underförståtts att denna relation förr
    eller senare skulle förvandlas till fullvärdigt medlemskap. I ljuset av de snabba förändringar som sker i vår omvärld behöver vi
    också förstå att en sådan option om medlemskap inte alltid är självklar och oproblematisk.

    Jag anser att Sverige nu behöver ansluta sig till Nato och med en utvecklad, egen förmåga bidra till den gemensamma säkerheten.

    Stockholm den 30 maj 2013

    Allan Widman
    Folkpartiet Liberalerna

    SvaraRadera
  14. Ja det krävs många miljardbelopp Allan.
    Har följt dina gärningar på avstånd och du är en av de få som de senaste åren stått upp och kämpat för svenskt försvar och beskrivning av närområdesutvecklingen.Det hade säkert sett ännu värre ut utan din insats.

    Jag har ställt frågan många ggr till försvarspolitikerna och jag ställer den igen.
    Skall Sverige fortsatt ha Nordens lägsta BNP andel per capita avdelat för försvar?
    Ge mig , bloggen och Svenska folket argumenten för det!
    Om inte lägg planen för att åtminstone hamna i mitten av de Nordiska länderna dvs ca 1,5 % + återtagande premien för det massförstörda försvaret.
    Kommer Folkpartiet att arbete för min 1,5 BNP andel per capita+återtagande premie?
    Ja eller nej.
    Om nej vad i sådanfall.

    Inget annat parti än SD har svarat och de säger 2%.Tack för det.
    Det etablerade Riksdagspartierna vågar ,kan vill inte svara.
    De står uppenbarligen handfallna inför den extremt ansvarlösa försvarspolitik som bedrivits och alltjämnt bedrivs.
    Ni har kollektivt önskat er en demokratisk utveckling i Ryssland.Det har ni inte fått.
    Riksdagen har stoppat huvudet i sanden trots varningstecken om nu en obruten rad av 2 siffriga procentuella ökningar av försvarsanslagen sedan 1999 när Putin kom till makten.
    Slutligen vad tycker du att 160.000 visar?
    Om den är större än kalla kriget övningar vad skall då till att Riksdagen och regeringen skall vakna?
    Landstigning på Gotland?


    SvaraRadera
  15. Hej Widde!

    Vad kan du glädja oss med?
    Avbön från genomförandegruppen?

    Putte.

    SvaraRadera
  16. Att följa försvarspolitikens haveri och reflektera över hur det kan bli så, ger en intressant inblick i svensk politik av idag.

    Sveriges politiska arena har ruttnat. Dagens partier tror att deras syfte och mål är att vinna val. Makten har blivit ett självändamål.

    Det är naturligt för ett system med karriärpolitiker som börjar sin karriär i ungdomsförbunden. Makten innebär arbetstillfällen och karriärframgångar.

    Makten borde vara ett uttryck för folkets mandat och ansvar att leda landet i den riktning som partiet står för. Idag står alla partier för samma riktning - den som maximerar möjligheten att vinna val och kröna karriären med regeringsinnehav. Det gör att "populism" blir den allenarådande ideologin.

    Men, det borde finnas fler sätt att ta ansvar för ett lands säkerhet, tillväxt och framtid än att följa majoriteten av fotfolkets uppfattning om vad som är viktigt i deras vardag. Att leda ett land mot framtiden borde kräva mer än det som jag prioriterar i min vardag? Vem tar ansvar för de övergripande frågorna som jag inte direkt berörs av i min vardag, men som är centrala för en stats långsiktiga intressen?

    I tidigare versioner av svensk politik så var politikerna politiska lekmän. Många hade sin professionella bakgrund från samhällets olika yrken och domäner. Idag är politikerna professionella utövare av politiskt arbete, men lekmän inom alla områden de är satta att leda.

    I tidigare versioner av svensk politik så stöddes politiker av kunniga tjänstemän inom alla viktiga samhällsområden. Idag är de bortrationaliserade och ersatta med informationskonsulter.

    I tidigare versioner av svensk politik så var partiernas syfte och mål att ge väljarna olika alternativ för hur Sverige skulle kunna ledas mot en grönskande framtid. De som stod för den väg väljarna föredrog fick det hedersamma uppdraget att bilda regering och pröva sin väg.

    Idag finns inga alternativ till den grå medelvägen, styrd av väljarnas vardagsprioriteringar, förutom de extrema alternativen, likaså styrda av väljarnas fördomar och tyckande.

    I tidigare versioner av svensk politik så fanns ett granskande samhällsuppdrag hos svensk media. Det fanns journalister med kunskap och insikt inom olika politikområden.

    Idag är media nöjesproduktion i aktiebolagsform med vinsttillväxt som högsta mål. Journalister som arbetar är en kostnad. "Nyheter" går ofiltrerade från särintressens informationsavdelningar, via en minimalt bemannad reaktion, direkt ut i nyhetsflödet. Tänk vad "effektivt" och billigt att låta andra stå för nyhetsskrivandet. Det senaste exemplet är "nyheten" om det kvinnliga intresset för soldatyrket, som Wiseman enkelt kunde plocka isär. Så mycket för journalistisk faktagranskning. Man undrar om några nyheter går att lita på, nu när redaktionerna bara är en distributionskanal för olika intressenters påverkanskampanjer och informationsstrategier. (Psyops kallas det i militär version).

    I dessa reflektioner finns nog kärnan bakom ett minskande politiskt intresse och ett växande politikerförakt. Väljarna är inte korkade och förväntar sig mer.

    (forts)

    SvaraRadera
  17. (forts)

    Att göra politiken till cirkus och dokusåpa är underhållande, men skapar inte respekt och förtroende för förmågan att leda landet. Twitter från firmafesten i Sälen är direkt skadligt när det politiska yrkets lättsinne och okunskap avslöjas naket och ogenerat.

    Här finns också lösningar. Svenska politiker bör ifrågasätta presstöd till media som inte fullföljer sitt kritiska samhällsuppdrag till gagn för väljarna snarare än sitt kortsiktiga vinstintresse. T.o.m. SVT följer med i samma idiotiska trend för att vara "konkurrenskraftiga". Är verkligen deras uppdrag att konkurrera om tittarna? Måste media som samhället stöder vara vinstdrivande eller maximera sina tittarsiffror? Gör inte bloggosfären ett mer samhällsnyttigt arbete idag? Ofta helt ideellt, drivet enbart av engagemang i sakfrågorna.

    Vi behöver avskaffa yrket politik. Politik ska man göra för att man brinner för sakfrågorna och möjlighet att förbättra. För att man har idéer och en vilja att pröva dem. Gärna sprungna ur en bakgrund från det område man vill påverka. Politik bör återigen bli en tidsbegränsad bisyssla för dem som bryr sig.

    Folkpartiet kanske vill gå i bräschen, för förändringen börjar inom partierna och slutar i riksdag och regering.

    Om ingen förändring sker så urholkas successivt riksdagens och regeringens legitimitet. Utan förändring så öppnas arenan för extrema partier såsom SD. Inte alltid för att SD är ett bra alternativ, utan för att SD är det enda avvikande alternativet. Det sker redan. Denna utveckling är en skam för svensk politik och inga andra än de etablerade partierna har möjlighet att göra något åt saken.

    Men, jag förstår att det inte går snabbt. De som redan har politiken som sitt levebröd slår väl ogärna undan benen för sin brödföda. Hellre andras brödföda. För dem är inte Sveriges intressen viktigast, utan de egna personliga. Snacka om särintresse. Nu satt i system.

    Jag är inte hoppfull, men för mina barns skull hoppas jag på ett trendbrott och en nydaning inom svensk politik.

    SvaraRadera
  18. "Det är naturligtvis svårt att idag se ett storskaligt krig utbryta i Europa, men det saknas inte tecken som borde oroa långt fler."

    Det hade säkerligen oroat fler om ämnet hade debatterats mer i media och folk blev upplysta om den enorma upprustning som sker. Som det är nu så behöver man ju vara frekvent läsare av försvarsbloggarna för att veta hur situationen ser ut.
    Att statsminister envisas med att tala om ”en mycket låg nivå” samt att försvaret är ett särintresse hjälper knappast till.
    Sedan att försvarsberedningen inte besökte baltstaterna för deras syn på utvecklingen är för mig ett mysterium...

    SvaraRadera
  19. Till olika anonymer,

    Genomförandegruppen har tidigare avhandlats i särskilt inlägg på denna blogg, men vet inte om det kan betecknas som någon "avbön" från min sida.

    För övrigt twittrar jag inte. Har aldrig suttit i styrelsen för något ungdomsförbund. Jag är jurist och advokat samt reservkapten i artilleriet.

    Jan-Olov,

    Sverige har sjunkit djupt i tabellen över försvarsanslag som andel av BNP. Att ta oss upp till 1,5 procent skulle innebära en anslagshöjning på ca 10 miljarder årligen. Det säkerhetspolitiska läget och FM:s medelsförvaltning gör det sammantaget omöjligt att uppnå detta i ett sammanhang.

    Politik är det möjligas konst, och de konstigas möjlighet. Likväl står jag kvar vid de två löften jag under åren lämnat på denna blogg: Jag kommer aldrig att rösta för ytterligare nedläggningar av regementen eller flottiljer och jag kommer inte att ta ansvar för ett försvarsanslag som inte förstärks med miljardbelopp i nästa beslut.

    Allan Widman

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allan

      Uppskattar verkligen ditt svar och löften.
      En framkomlig väg kan vara att försvarsberedningen lägger en roadmapp mot 1,5%+återtagande premie och att den höjningen läggs ut på tex tre försvarsbeslut 2015,2020,2025.

      Faktum är att Finland och Danmark med sämre ekonomi men med samma säkerhetspolitiska läge lägger ca 1,4-1,5% Bnp andel.

      Är det helt enkelt inte så att ni ännu inte har tagit matchen ordentligt i respektive partigrupper? Har ni verkligen beskrivit vårt stridsvärde översiktligt och den analys ni just gjort i försvarsberedningen+de försämringar som skett efter rapporten tex 160.000 övningen?
      Har de klart för sig vår finansiella underprestation jfr med Finland Danmark och ännu högre grad Norge,Polen,Estland?
      Jag har många ggr också pekat på hur en finansiering principillt bör gå till och det är tillåtet att använda de ideerna för alla partier.

      De är försvarets tur nu och de utgiftsområden som stått för stora utgiftsökningar senaste 5-10 åren får nu bromsa sin ökningstakt.
      Det krävs politiskt civilkurage ,uthållighet och pedagogisk övertalningsförmåga i de olika partigrupperna är min övertygelse så här på distans.
      Det krävs också en personlig övertygelse att vi vill försvara vårt land och våra medborgare och att det skall vara fokuset för försvarsmakten.

      Ingen annan försvarar Sverige.

      Sverige är fantastiskt och värt att försvara.

      Kn jan-olov Holm Hemvärnsbefäl

      Radera
  20. Mina reflektioner om politikens förfall var inte riktade till dig personligen, Allan. De avsåg vår politiska omvärld och kollektivet "politiker", "väljare", "media", m.fl.

    Du har gott om kollegor inom och utom partiet som har en helt annan bakgrund, och som inte skäms på Twitter.

    Det är väl uppenbart att du missade budskapet. Antar att vi lever i olika världar. Jag är väl en foliehatt eller ett troll i din värld. Kanske är min analys helt åt skogen. Må så vara.

    Lycka till ändå. Med mycket tur så slipper du återgå till ditt juridiska värv. Jag nöter nog på min soffa så länge. Det verkar vara det mest meningsfulla sättet att kunna påverka och få förändring i svensk politik.

    Förr var partierna en regnbåge för svenskarna att fördela sin röster på. Även partier som aldrig fick många röster fyllde en roll som representanter och företrädare för väljarnas olika preferenser. Ibland kunde de ingå i regeringsbildande allianser med många klara färger i ett dynamiskt samspel. Idag finns bara en färg - grådaskig rödlila.

    Att rösta spelar ingen roll längre. Olika regering - samma politik. Det ska du inte ta personligt.

    SvaraRadera
  21. Anonym 15:42,

    Jo, jag förstod kanske att det var en mer generell beskrivning. Och, som Du själv påpekar, stämmer den långtifrån alltid.

    Vad beträffar Din analys i stort har den sina poänger. Triangulering och mottriangulering har, åtminstone synbart, minskat den politiska bredden. Ändå kan man inte komma ifrån att den nu sittande regeringen fört en radikalt ny politik inom t.ex. utbildning och skatter. Det är en annan sak att delar av oppositionen efter implementering också gör den till sin.

    Allan Widman

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allan -

      Mikael Oscarsson, KD försvarspolitiske talesman, har publicerat den rapport som han nyss överlämnat till sin partistyrelse och som är avsedd som underlag för rikstingets beslut i september 2013.

      I rapporten utgår man från att Sverige skall försvaras som nation och exemplifierar hur Försvarsmakten bör dimensioneras för att nå detta mål. Du har säkert läst och diskuterat den inom ditt parti.

      - Skulle Folkpartiet i stora drag kunna ansluta sig till målsättning och de konsekvenser i form av organisation och materielanskaffningar som KD presenterar eller finns allvarliga motsättningar mellan era två partiers uppfattning?

      - Mot bakgrund av att du skriver härovan att en anslagshöjning från nuvarande 1,2% till c:a 1,5% av BMP inte är realistisk; anser FP att notan för KD förslag ligger bortom det rimliga?

      Bo H

      Radera
  22. Nej, KDs förslag bygger bland annat på att de av FP föreslagna reservbataljonerna ska organiseras till en tredje brigad. Den tanken fanns redan när idén lanserades 2009.

    Jag är helt övertygad om att FM behöver utökade anslag. Samtidigt måste alla inse att det också handlar om hur man hanterar dessa. Jag ska inte trötta Dig med alla de - mer eller mindre - hopplösa utvecklingsprojekt som nu fortsätter, år efter år. Men nya pengar till försvaret måste åtföljas av exakta och konkreta krav på vilken beprövad, stridsduglig bekämpningsförmåga som vi ska få i utbyte.

    Allan Widman

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ryssland mobiliserade 160.000 man på några få timmar, på Gotland står 458 hemvärnsmän i bara skjortan och hukar bakom 14 obrukbara strv 122. Börja med Gotland Allan, om inte vi bryr oss om ön finns det nog tyvärr andra som gör det.

      Radera
    2. Jag tror att ett förband som inte är stridsklart första krigsdagen aldrig skall sättas upp - alltså hänger det på vad ni politiker tror om er förmåga att i tid fatta beslut om allmän mob. Nej, reserbataljoner får nog för lång mobtid. Men reservbat eller ej - det anser jag vara detaljer i en skizzad Försvarsmaktorganisation. Jag hade hoppats på lite större penseldrag - allvarliga motsättningar eller möjligt att diskutera i en beredning.
      Det är bra att höra att FP är övertygat om att FM behöver utökade anslag men det har du sagt förut. Jag justerar min fråga: antag att beredningen finner beprövad, stridsduglig bekämpningsförmåga, (jag kan gärna tipsa) skulle ändå c:a 1,5% vara utanför det rimliga?
      Ledsen att jag uttryckt mig luddigt i mina tidigare frågor.

      Radera
  23. Bo H,

    Att hoppas på att det ska finnas en majoritet nu för plus 10 miljarder på försvarsanslaget är tyvärr orimligt. Sådant kan förespråkas av dem som aldrig komer att behöva ta ansvar för en statsbudget.

    Falstffakir,

    Vem har sagt att de 14 Strv 122 som i höst anländer till Gotland ska vara obrukbara? Tro inte för mycket på Stridskonster och Wilderäng.

    Allan Widman

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har förutsättningarna ändrats? Vagnarna anländer utan besättningar , tolo och vårdmöjligheter.

      Radera
  24. Falsyaffakir,

    Det är klart att de blir bemannade. Frågan är bara hur? Fastlandsbor eller Gotlänningar? Även tolo kommer tillhandahållas.

    Jag bryr mig om Gotland...

    Allan Widman

    SvaraRadera
  25. Gustav Wasa sa...

    Svenska Dagbladets andra rosa del har idag ett bildligt och bokstavligt talat ensidigt och som redaktionell text publicerat porträtt av vår försvarsminister på sista sidan. Det ingår i tidningens serie "Aktuell i näringslivet".

    För svenskt näringsliv har säkerligen försvarsministern uträttat stordåd. Som förstärkt citat ur artikeln återges i den fria marginalen:

    "När det kommer till det militära området vet Karin Enström vad hon pratar om."

    SvaraRadera
  26. Tja, det där med att "de enda som kan förespråka ett påslag på 10 miljarder är sådana som inte behöver ta ansvar för en statsbudget" är väl en sanning med stor modifikation. Ta en sådan sak som systemet med personliga assistenter: när det infördes beräknades det kosta 3 miljarder per år - förra året uppgick (enligt vad tidningen Expressen kunnat få fram) kostnaden till 60 miljarder. Exemplet bara taget för att visa att vill vi lägga pengar på något så kan vi, det är bara viljan som krävs. Om någon undrar var de 10 miljarderna skulle tas så kan vi ju börja med att lägga ner Tillväxtverket - kostar 3 700 miljoner per år, utan att någon vet hur mycket tillväxt det alls ger. Där har du de första 37% av den årliga anslagshöjningen....
    Läste i SvD häromdagen att vi de senaste åren har satsat 36 000 miljoner på jordbruksstöd utan att det har gett någon som helst positiv effekt. Där har du väl några kronor till som hade kunnat göra nytta inom FM istället?

    Vi har en Arbetsförmedling som förmedlar 0.8 jobb per arbetsförmedlare och månad, till en kostnad av 68 000 miljoner år 2013.....hur mycket skada (praktisk, inte politisk) skulle det göra att lägga ner den myndigheten ?

    Allan, detta är bara några exempel för att tydliggöra att för den som vill finns det alla möjligheter till effektivisering av statsapparaten för att frigöra pengar till försvaret.

    /Ulf

    SvaraRadera
  27. Ulf,

    Rom byggdes inte på en dag. Politik handlar mer om trender och tendenser snarare om "här och nu". Kan man åstadkomma ett trendbrott - precis som ifråga om personliga assistenter - kan man även göra det om vårt försvar.

    Allan Widman

    SvaraRadera
  28. Tack för svar Allan, gör att du stiger i min aktning. Eftersom vi i grunden verkar ha samma inställning ("vill man så kan man"), vad är det då som hindrar Folkpartiet från att ta öppen strid med Det Nya Arbetarpartiet för det trendbrott du skriver om ? Jag som väljare vill ha politiker som har åsikter och visioner och som är beredda att ta strid för dem.

    Att du skriver vettiga saker på en blogg är ju en sak, men strid för det öppet i Riksdagen också, t ex genom motioner i frågan ?

    /Ulf

    SvaraRadera
  29. Allan, du är den mest kloka och insiktsfulla försvarspolitiker Sverige har idag, - med de löften du ger oss. Att rädda en mycket betydelsefull atombombssäker luftförsvarscentral är t.ex. en verklig fjäder i hatten när få andra politiker hade förstånd begripa omfattningen av en nedläggning. Men var tog invasionsförsvaret vägen? Var finns ubåtsjaktförmågan, luftvärnsskyddet, egna säkerhetsskyddade datalänksystem och ett fortifikatoriskt skydd av all försvarsmateriel som t.ex. Gripen-planen mm?
    Har någon räknat på hur många Iskandrar det behövs för att slå ut alla Gripen-hangarer i ett enda "naffs"? Försvarskommittén och Försvarsministern måste vakna!
    Populistiska SD har ändå sina poänger och har förstått att massinvandringen kostar oerhörda summor pengar som Sverige inte har råd med om vi samtidigt ska kunna hålla oss med ett försvar värd namnet. Deras politik pekar på just dessa kostnader. Det får inte glömmas bort i debatterna! Det handlar här om gigantiska summor pengar som ingen av etiska skäl ens får kostnadsredovisa öppet! I så fall är det rasistiskt! Å andra sidan sett - kommer Ryssland att vara något hot med tanke på vilka kostnader det skulle bli att "överta flyktinglägret"?

    SvaraRadera
  30. Anonym 22:01,

    Jag kommenterar inte det om invandring. Fyra år efter att man kommit till Sverige finns inga skillander i försörjningsstöd mellan invandrare och infödingar.

    Annars fångar Du mycket av det som skulle ge oss självständig, krigsduglig bekämpningsförmåga i Din kommentar. I allt väsentligt har det också varit mina strävansmål.

    För en vecka sedan var jag på ett seminarium på FHS; European Air Power. En disputerad fransman sade att "ni ska inte slänga bort det som är gammalt och beprövat". Ljuv musik, men det är just detta som vi gjort utan att överväga risken av att det inte kommer något nytt och fungerande: Artilleriet, kustkorvetterna, Helikopter 14, STRIC etc. Vi får se hur det går för Gripen E.

    Ansvaret är inte bara den politiska maktens, utan träffar även dem som ger det militära rådet.


    Allan Widman

    SvaraRadera
  31. En succesiv höjning av anslaget med 100-200 miljoner fram till 2017. Det blev inte mer än så. Någon annanstans inte långt härifrån, rustas det till tänderna. Folkpartiet har profilerat sig ganska tydligt med höjda försvarsanslag, men blir uppenbarligen i hörsammade av finansminister. Är det inte dags att söka en ny samarbetspartner och få stopp på vansinnet Allan.

    SvaraRadera
  32. Allan (6 sept 12:04)-

    "Vi får se hur det går för Gripen E".
    Även om vi skulle ro i land leverans av 60 39E så finns det all anledning att rädda minst en division 39C/D fån kannibalisering, just av det skälet som denne fransman sa´på seminariet. 60 flygplan ersätter ju inte 100 även om 39E moderniserats till ungefär samma standard som omgivningen flyger på 2020-talet. 39C/D bör inte duellera med 20-talets air-superiority-fighters men kan utan tvivel klara spanings- och attackuppdrag. Jag förutsätter givetvis att den av vår utrikesminister påtalade avsaknaden av attackvapen kommer att åtgärdas, annars har vi väldigt begränsade möjligheter att överhuvud taget akapa (temporärt) luftherravälde.

    SvaraRadera
  33. Hästveda, Hkp 4, Ärna, våra "överflödiga" 122:or som skulle skrotas, försökt hejda att vi bygger oss fast i Länk 16 är bra exempel på där Folkpartiet agerat i rätt riktning och jag ger dig gärna äran för det. Jag kan tro på att du och din partiledning inte alltid kommer överens om hur budgetar bör fördelas och vilken andel som skall falla på försvaret.

    När du säger "Nya pengar till försvaret måste åtföljas av exakta och konkreta krav på vilken beprövad, stridsduglig bekämpningsförmåga som vi ska få i utbyte" så förstår jag vad du menar och håller med dig, men jag har svårt att förstå att du tycks mena, att det inte rätt uppenbart finns beprövad, stridsduglig bekämpningsförmåga att föra fram.
    Ett i mitt tycke bra test på din argumentation är frågan om attackbeväpning som jag tar upp i mitt inlägg ovan. Jag refererar nu till intervjun i en av våra kvällstidningar angående utrikesministerns inställning till deltagande i en aktion mot Syrien. Carl Bildts svar går ut på att vi ingen annan attackbeväpning behöver (och inte heller har) än RBS 15F. Ett visserligen nyrenoverat vapen men konstruerat för insats mot invasionsföretag över hav - en del i hotbilden som inte minst Försvarsberedningen sedan länge anser ej existerar.
    Är det en situation som Folkpartiet har övervägt att försöka åtgärda eller sitter FP nöjt med den situationen att vi saknar förmåga till såväl interdiction/strike som (i praktiken) CAS?
    Behöver jag tillägga att jag tycker om raka puckar och logiska resonemang?

    SvaraRadera
  34. Gustav Wasa sa..

    http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Fragor-och-anmalningar/Fragor-for-skriftliga-svar/Markmalsformaga-med-JAS-39-Gri_GW111039/

    2008/09:1039 Markmålsförmåga med JAS 39 Gripen

    av Allan Widman (fp) till försvarsminister Sten Tolgfors (m)

    JAS 39 A/B beväpnades med bombkapsel 90 (BK 90) och robot 75 (Maverick) för bekämpning av kvalificerade markmål. Bägge dessa vapen kunde avlossas från ett icke obetydligt avstånd. Därmed kunde också luftvärnsförsvarade markmål anfallas.

    JAS 39 C/D kommer bara att beväpnas med laserstyrd bomb. En sådan frifallande bomb kan från hög höjd användas för att bekämpa stillastående mål.

    Det mest kostnadseffektiva sättet att vidmakthålla förmågan att bekämpa också rörliga och luftvärnsförsvarade mål torde vara att behålla robot 75.

    Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att svenska flygstridskrafter också framgent kan bekämpa rörliga och luftvärnsförsvarade markmål?

    SvaraRadera
  35. För den som inte regelbundet följt försvarsbloggarna tycker jag att följande två blogginlägg ger en bra bakgrund till attackbeväpningsproblemet:

    http://wisemanswisdoms.blogspot.se/2013/09/den-icke-existerande-arsenalen.html

    http://wisemanswisdoms.blogspot.se/2013/09/fortsatt-om-den-icke-existerande.html

    SvaraRadera
  36. BoH,

    Beprövad var ordet. JASSM och tung kustrobot på lavett (gärna på Gotland) vore det mest relevanta för dem som ser nödvändigheten av att kunna möta en kvalificerad fiende inom fem år.

    Förrän en operativ Gripen E är levererad bör inte en enda C/D avvecklas. Om inte den regeln gäller kommer förmågelyftet att bli ett sammantaget förmågedyk. Flygtidsuttaget är inte den enda, men bästa mätaren.

    Allan Widman

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allan -
      Jag är överraskad men på ett positivt sätt. Raka puckar och logiska slutsatser av den hotbild som håller på att snabbt byggas upp. Om vi har dem operativa inom fem år från nu eller ens fem år efter nästa inriktningsbeslut måste vi sannerligen lägga på en rem men det viktiga är att ni politiker inser fakta och börjar diskutera hur mycket försvarsandelen av BNP (idag 1,1% jfr c:a 1,5% bland våra närmaste grannar) kan ökas. Än så länge är det väl din personliga uppfattning snarare än Folkpartiets men bara det är ett stort kliv framåt!
      Vänliga hälsningar
      Bo H

      Radera