Officersförbundets rapport om de strukturella obalanserna mellan uppgifter och anslag är ett välkommet bidrag till den försvarspolitiska debatten. I enskildheter var väl det mesta känt sedan förut, men sammanställningen av uppgifterna i en rapport skapar tyngd och förtroende.
Att märka är dock att den övertalighet avseende yrkesofficerare, som tydligt redovisas i rapportens diagram, förbigås med tystnad. Den synes inte, enligt Officersförbundet, utgöra något problem. Man får med andra ord inte glömma bort att förbundet är en facklig organisation och att man har särintressen att bevaka.
Rapportens slutsats är att det nu behövs en "stor försvarsutredning". Mellan raderna kan man förstå att förbundet har äldre tiders utredningar i tankarna. Då ministrar och ledande allmänpolitiker i riksdagen engagerade sig i planeringen av rikets försvar. Då kunde till och med en LO-bas som Gunnar Nilsson sitta i försvarsberedningen. Den tiden torde dock vara förbi.
Försvars- och säkerhetspolitiken är inte lika het som den en gång var. Det underliggande skälet är försvarets bristande förankring hos det svenska folket.
Nej, bättre då att Officersförbundets goda exempel får fler efterföljare. Det är i en öppen och frejdig försvarsdebatt som saker kan påverkas, inte i första hand bakom utredningarnas lyckta dörrar.
Allan Widman
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vad skönt att folket inte bryr sig. Då kan ju ni politiker också luta er bakåt och ta det lugnt, för ert uppdrag är väl bara att behaga väljarna?
SvaraRaderaJag förstår dig. Usch, vad jobbigt att behöva sätta sig ner med en massa politiska motståndare och försöka komma överens om en svensk säkerhets- och försvarspolitisk inriktning.
Området tillhör inte ens politikeryrkets kärnverksamhet och är oerhört svårt att göra karriär inom. Man får sällan synas i media till exempel, om man inte råkat klanta sig med någon personlig skandal som till exempel om du undlät att lämna tillbaka försvarets hudsalva efter förra "KFÖ:n". "Förtroendekris!", skulle rubrikerna skalla.
Få politiker verkar dessutom ha något vettigt att säga, du själv undantagen förstås, eftersom yrkeslivet varit fullt upptaget med att baxa sig fram inom partiet. Bättre att låta försvarsexperterna formulera politiken?
Det är skönt att ni inte tar landets ledning och framtida säkerhet och utveckling på alltför stort allvar, utan istället fokuserar på att vara representativa för era väljares intressen och prioriteringar. Annat vore väl orimliga krav för den ringa ersättning ni förväntas slava under. Om inte media tar sitt jobb på större allvar, varför ska då i hela friden ni "vanliga" människor som råkar sitta i riksdagen göra det?
Med litet väljar- och mediaintresse så är det behagligt nog mest Försvarsmaktens och ÖB:s problem. Vad bra att OF också gör något, så slipper ni! "Gilla läget", är väl det militärt vedertagna glättiga budskapet från den som inte behöver vara ödmjuk inför uppdragets praktiska utmaningar?
Hur söker man jobbet? Det verkar underbart!
Skämt åsido: du har nog rätt att vad som behövs är en öppen och frejdig försvarsdebatt som lyfter upp frågan på den politiska agendan igen. Men, tråkigt att du verkar sitta nöjd med det läget.
@Anonym 07:37
SvaraRaderaNu är du inte riktigt rättvis mot Widman. Han gör nog vad han kan. Utan honom skulle läget snart vara mycket sämre. För vem lyssnar på en SD:are som försöker övertyga någon i regering och riksdag om att försvarsanslagen behöver ökas? Widman gör nytta!
Roger Klang
Anonym,
SvaraRaderaVar och en måste naturligtvis försöka efter förmåga. Jag kunde säkerligen gjort mycket mer. Ditt resonnemang antyder att politiker inte bara ska vara lyhörda och representativa, utan också försöka trigga opinionen. Det är en uppfattning som jag i så fall delar.
Min slutsats är dock inte att ett bristande allmänintresse rättfärdigar passivitet hos oss politiker. Men däremot försöker jag visa på hur engagemanget och folkförankringen är alltings början och fundament. När det fundamentet uppvisar allvarliga sprickbildningar är goda ideér i övrigt till föga hjälp.
Jag avser att återkomma till detta för mig mest oroande problem.
Mvh
Allan Widman
Jag vet. Kunde inte låta bli ett öppet mål och helt fel ute kanske jag inte är? Såg förresten ledare på SvD i närbesläktat ämne idag. Förlåt Allan, du är undantaget som bekräftar regeln och du gör ett bra jobb utifrån de förutsättningar som finns. Många av dina kollegor kanske har större anledning att känna sig träffade? Kanske en släng till några journalister och chefredaktörer också? Förutsättningarna för vårt arbete skulle definitivt kunna bli bättre av lite mer debatt. Skulle möjligen önska mer helikopterperspektiv ibland och då menar jag inte fokus på enskilda helikoptertyper :-)
SvaraRaderaSjälv har jag idag tillämpat politikens medel att "göra en pudel" med hänsyn till min
eventuellt nya karriär :-))
Widman gör ett bra jobb mot bakgrund av att försvarsfrågor är något av det mest "osexiga" som finns i det här landet. Det enda som tycks intressera den svenska befolkningen är pubertala aktiviteter såsom spel med diverse bollar.
SvaraRaderaFlygsoldat 113 Bom
Allan, med tanke på försvarsdepartementets hyllande av Archer-avtalet som ett exempel på lägre materialkostnader:
SvaraRaderaVore det inte i öppenhetens ära och gott för debatten om vi kunde försöka få fram hur mycket mer vi faktiskt tvingas betala för att köpa Norsk-utvecklade Protector vapenstationer (Från Norska statens Kongsberg-bolag) så som "offset"-avtalet stipulerar? Kanske har det skett en besparing på seriepriset av Archer men hur mycket mer kostar Protector jämfört konkurrenter?
Det köps in ett omfattande antal Protector nu till olika fordon utan konkurrens-upphandling. Saab har tex egenutvecklade konkurrerande modeller, tillverkade i Sverige.
Försvarsministern bör väl förklara detta. Ska vi strunt i konkurrensutsatta upphandlingar för att desperat få en utländsk "partner" vid en anskaffning? :/
Gustav Wasa sa...
SvaraRaderaDen slimmade och smakliga spontanoffertens struktur del 1
Försvarsmaktens viktigaste uppgift är väpnad strid. Det är bara reell verkan i fientliga mål i luften, till sjöss och på marken, som kan legitimera investeringen i en ny generation JAS 39 Gripen.
Det är utifrån nedkämpandet av specificerade mål med likaledes specificerade vapen, som kraven på den framtida plattformen JAS 39E/F bör definieras. Flygprestanda måste räcka för de framtida definierade bekämpningsuppgifterna, men prestanda behöver inte vara bättre än att vapen kommer till effektiv verkanseld.
Det är av omsorg om Försvarsmaktens framtida reella krigföringsförmåga, som politiker nu innan JAS 39E/F slutligt beställs måste artikulera sina krav på det framtida grundflygplanets operativa förmåga.
Ett utlovat fastprisåtagande har bara ett värde om motparten är kreditvärdig för avtalade skadeståndsbelopp. Det var aldrig den kontraktsslutande parten IG JAS för utveckling och leverans av JAS 39 Gripen delserie 1. Därmed hade fastprisåtagandet den gången inget annat än akademiskt värde. Brevlådeföretaget IG JAS har under det senaste året sent omsider slutligen likviderats.
Ett högt flygtidsuttag med Super-JAS kräver ett lågt genomsnittsligt flygtimpris. Genom att bygga in framdrivningsmodularitet i Super-JAS, så möjliggörs att en betydande andel av flygtidsuttaget med Super-JAS kan produceras med redan betalda RM 12:or. Dessa beprövade motorer kan vara chiptrimmade eller inte. De nyanskaffade och direktimporterade amerikanska F-414 motorerna kan därmed sparas till de mest kvalificerade övningarna, beredskap och krig.
Jaktviggen (JA 37) hade en vidarutvecklad motor (RM 8B) jämfört med attack- och spaningsviggarna (RM 8A). Lågt räknat 80% av flygpassen med Jaktviggen genomfördes utan att spärrblecket, som hindrade fullt gaspådraget behövde avlägsnas.
SK 60 exporterades till Österrike som Saab 105 med en helt annan och starkare motor från General Electric istället för den Turbomeca, som Sverige utsprungligen använde. Därefter har svenska flygvapnets SK 60 byt motor till en från Williams.
SK 60 skrov har genom tiderna med framgång använts med tre radikalt olika motorer.
Gustav Wasa sa...
SvaraRaderaDen slimmade och smakliga spontanoffertens struktur del 2
Priset för att 2007 konvertera 30 stycken JAS 39A/B till JAS 39C/D var överkomligt. Priset för att nu konvertera 100 stycken JAS 39C/D till JAS 39E/F har uppgetts till cirka 30 miljarder. Det är mycket pengar, men bedöms mest sannolikt som överkomligt av myndighetschefen i Försvarsmakten och statsrådet i Försvarsdepartementet.
När JAS 39C/D-skrov byggs om till JAS 39E/F, så får inte möjligheten att fortsätta använda sig av synnerligen driftsäkra och redan betalade svensktillverkade RM 12:or förloras.
Självklart måste Saab anpassa sin offert för nästa generation JAS Gripen till en nivå, som kan pressas in i ett oförändrat försvarsanslag.
Liksom i Vårpropositionen (våp) 2007 för införande av 'ensad flotta om 100 st JAS 39C/D' kan tekniken med att referera till en för riksdagen helt hemlig 'Handlingsplan JAS Gripen' vara en effektiv beslutsgång också nu i vårens våp.
- Min gissning är att Saabs slimmade och smakliga offert är rensad från färdiga importerade delsystem, såsom nya motorn F-414 och AESA-radar.
Det är egentligen inte konstigare än hur vapen och sensorer, som importeras till flygsystemen alltid hanterats i särskild ordning och prutats ner.
Det är ju inte med gamla IG JAS från åttiotalet, som FMV nu ska sluta ett heltäckande avtal om JAS 39E/F. FMV måste ändå teckna ett separat avtal med General Electric (GE) om underhåll och vidmakthållande av F-414, så de kan lika gärna i samma veva också avtala om själva anskaffningen av nya flygmotorer från USA.
Med det synnerligen sparsamma årliga flygtidsuttag, som svenska flygvapnet mäktar med i framtiden och den bedömt försumbara risk för väpnat anfall mot Sverige som gäller, så finns det knappast någon anledning att redan nu bränna ett begränsat svenskt försvarsanslag på annat än import av ett minimalt förstahandsbehov av utländska delsystem till JAS 39E/F.
- Det skulle inte förvåna mig om svenska staten 2012 beställer 100 st JAS 39E/F av Saab och 20 st F-414 av General Electric.
Det går ju alltid att avtala om optioner på ytterligare leveranser senare. Leveranser som därtill om några år kan vara mer potenta (t ex: EDE, EPE) än den version av F-414, som finns tillgänglig idag.