Vi ska inte dömas efter vad vi beställer, utan efter vilka förmågor vi under "vår tid" lyckats realisera. Det är inte bara det att vägen till helvetet är kantad av goda avsikter. Emellanåt kan den allmänpolitiska verkligheten också bjuda oss att agera mot bättre vetande.
Den svenska materielplanen är nu fylld till bristningsgränsen. Och om detta resulterar i spetsiga plattformar samt väl utrustade, övade och krigsdugliga insatsförband är allt gott och väl. Försvarsförmåga är inget annat.
Forsno erinrar emellertid om den pedagogiska ordningen; krypa, gå och sedan springa. Med detta skickar han en förhoppning om eftertanke till dem som har det yttersta ordet. Ja, jag tror att många av oss vill göra rätt, men även vi sorterar under metafysiken.
En intensiv period ligger nu framför riksdagens försvarsutskott. Personalförsörjningen är kritisk. Här önskar man att myndiigheten nu gör allt för att förenkla och bygga på det som är gammalt och fornt. Mina aningar går dock i den motsatta riktningen.
Veteranpolitken synes tämligen problemfri. Här gör vänster och höger ingen skillnad - och det är mycket bra. Kanske räcker det för att upprätthålla trycket på myndigheten ett litet slag.
Materielprojekten, som säkert kommer att bli många och omfattande ett valår, ska hanteras enligt praxis. Riksdagen avgör när och på vilka villkor som staten och den skattebetalande menigheten ska ikläda sig ansvar för framtida förpliktelser. Måtte operativ nytta vara en fackla i tvivlets mörker.
Den som lever får se.
Allan Widman
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
En idé vore att tillsätta en genomförandegrupp, ledd av försvarsdepartementet, som kan arbeta fram förslag på effektiviseringar av materielförsörjningen.
SvaraRaderaEffektiviseringarna skulle kunna ske genom att vissa materialprojekt avbryts eller reduceras och andra planerade projekt inte kommer till stånd.
Regeringen skulle därmed kunna föreslå riksdagen att delar av de frigjorda medlen kan användas till att stärka ubåtsförmågan och den medeltunga helikopterförmågan.
Hört det förut - någon?
Déjà vu var ordet för dagen...
SvaraRaderaEn annan idé för att möta de nya krav som ett mer rörligt och insatsberett försvar ställer, kan vara att se över den samlade försvarssektorns stöd till försvarsmakten.
Den operativa nyttan behöver öka. Regeringen bör därför tillsätta en särskild utredare som till budgeten inför 2011 ska lämna förslag på hur resurser kan frigöras för att finansiera anskaffning av ubåtar och medeltunga helikoptrar genom att nuvarande strukturer och myndigheter för stöd rationaliseras, omorganiseras eller avvecklas.
Per,
SvaraRaderaEn sådan utredning har aviserats. Mig veterligen har ingen velat åta sig detta otacksamma uppdrag. Metafysiken.
Mvh
Allan Widman
@ Per K Eleman:
SvaraRaderaLysande förslag!
Självklart bör skapandet och vidmakthållandet av användbara och tillgängliga insatsförband samt insatser med sådana förband prioriteras framför annan verksamhet i det militära försvaret.
Ekonomiska och andra resurser bör frigöras för att möjliggöra detta. Genom att fortlöpande rationalisera, minska volymer och kvalitativt förändra ambitioner i materielanskaffning, logistikförsörjning samt inom övrig stödverksamhet går det att frigöra de resurser som är en förutsättning för att realisera det användbara försvaret.
En sådan prioritering innebär med nödvändighet att delar av hittillsvarande stödverksamheter måste väljas bort.
I och för sig vällovlig och högklassig verksamhet - som i sig kan vara värdefull - kan därmed inte längre i samma utsträckning finansieras genom anslagsmedel som tilldelas det militära försvaret.
@ Simplicio: Minska volymer? Att minska volymer är knappast rationalisering. Vad ska insatsförbanden prioriteras före?
SvaraRaderaAllt blir inte bättre för att man centraliserar. Flyvapnet exempelvis, här vill man lägga ned en till flottilj för att spara en otroligt blygsam summa i sammanhanget med ett enormt tapp i operativ förmåga som följd. Har vi inte lärt oss den läxan än? Att slå ihop försvarsgrenarna har inte gett några vinster heller, bara ineffektivitet och tappad operativ förmåga. Man måste låta försvarsgrenarna ha sina nischer, för det är exakt vad de ska göra! FMLog? Har det gett stora vinster? PRIO? FortV?
Vi måste sluta upp med att stirra oss blinda på dessa 40 miljarder. Varje år minskas budgeten genom att man inte kompenserar för materialfördyringar, lönehöjningar och inflation. Det betyder att man måste skära ned i försvaret varje år. Man hade kunnat skära ned i officerskåren, men där säger LAS stopp.
Vi kan även börja använda sånt vi redan har. Vi ska köpa in nya splitterskyddade fordon. Vi har över 500 st stridsfordon 90, hur många av dessa är i transportkonfiguration?
Man borde även kunna kräva pengar från Näringsdepartementet för vissa projekt, typ A26.
Allan,
SvaraRaderaVad menar du med "Personalförsörjningen är kritisk. Här önskar man att myndiigheten nu gör allt för att förenkla och bygga på det som är gammalt och fornt. Mina aningar går dock i den motsatta riktningen."
Håller med om att vi är i ett kritiskt läge, men vad menar du att myndigheten kunde göra bättre?
Försvarets materielförsörjning är en av statens enskilt största investeringsverksamheter och det torde därmed vara av betydande allmänintresse att formerna för hur staten väljer att investera skattebetalarnas pengar står under rimlig parlamentarisk styrning och kontroll.
SvaraRaderaRiksrevisionen konstaterade i rapporten Materiel för miljarder – en granskning av försvarets materielförsörjning (RiR 2004:6) att: ” förrutsättningarna för styrning av materielprocessen borde förbättras. Materielplaneringen och uppföljningen av denna hade i stor utsträckning överlämnats till tjänstemännen vid Försvarsmakten och Försvarets materielverk, mycket på grund av dess komplexitet men också då det fanns kapacitets- och kompetensproblem på andra nivåer i styrkedjan. Med tanke på materielanslagets storlek samt behovet av en demokratisk styrning och kontroll var det angeläget att politikernas inflytande över materielförsörjningen förstärktes och att Försvarsdepartementet fick en ökad kompetens och kapacitet för att hantera materiel- och försvarsindustrifrågor.”
Riksrevisionens Uppföljningsrapport 2010 innehåller när det gäller effektivitetsrevisionen en djup uppföljning av elva granskningar. Uppföljningen ska ge riksdagen underlag för att bedöma Riksrevisionens resultat, det vill säga om granskningen har bidragit till en bättre statlig verksamhet.
En av de granskningar som följs upp på djupet är granskningen av försvarets materielförsörjning.
Riksrevisionen sammanfattar: ”När det gäller i vilken utsträckning som handlingsfriheten i materielförsörjningen har utvecklats i enlighet med försvarsreformens intentioner, menar Försvarsdepartementet att den har ökat. Detta har skett genom den stegvisa utvecklingen av materielförsörjningen samt att de ekonomiska bindningarna i materielförsörjningen minskat på grund av att färre resurser bundits upp i långsiktiga beställningar. Det beror också på att andelen egna utvecklingsprojekt har minskat. Ramen för beställningsbemyndiganden har också minskat sedan 2004 enligt Försvarsdepartementet, vilket inneburit färre långsiktiga bemyndiganden. Sammantaget har detta inneburit en ökad handlingsfrihet. Försvarsdepartementet menar också att de principer som tydliggörs i den nya materielförsörjningsstrategin från 2009 ökar handlingsutrymmet ytterligare.”
Vän av ordning kan undra om inte regeringens senaste utspel i media om anskaffning av helikoptrar och ubåtar gjort att texten ovan passerat bäst före datum...
Läs gärna rapporten i sin helhet:
http://www.riksrevisionen.se/upload/2712/10-0184_RiR_Uppföljningsrapport_2010_Anpassad.pdf
Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld...
SvaraRaderaMot bakgrund av att geologerna i Uppsala sedan länge prognosticerat den föraning av Ragnarök, vars konsekvenser vårt samhälle nu har sådan uppenbar och besvärande oförmåga att hantera, är det inte utan att vän av ordning frågar sig varför det i vårbudgeten inte avdelats medel för anskaffning av C-130J med partikelseparatorer.
Behovet av en användbar, kompetent och för ändamålet dimensionerad och utrustad nationell transportflygorganisation torde rimligen, mot bakgrund av rådande läge, för var och en framstå som självklart.
Vad sysslar egentligen våra folkvlada med?
Galileo,
SvaraRaderaDet är inte de folkvalda som styr riket, utan regeringen. De föreslår och vi väljer eller vrakar. Inte uppmärksammad på bristen av partikelseparatorer till C 130 eftersom den ju flugit till och från Afghanistan i rätt många år nu. Själv landat med den på MES.
Beskriv gärna problemet.
Mvh
Allan Widman