tisdag 20 oktober 2009

Hej matematik!

Ibland går tid mellan inlägg. Jag är ledsen för det.

Igår hade Försvarsutskottet utfrågning med Försvarsdepartementet gällande pågående åtaganden och nya bemyndiganden i materielförsörjningen.

I huvudsak koncentrerades diskussionen till det stora förmågelyftet för stridsflyget. Ibland kallat E/F, ibland Next Generation och medialt ofta "Superjas". Chefen för militära enheten, generallöjtnanten Mats Nilsson, konstaterade att osäkerheterna ännu var stora. Ännu vet vi inte om detta kan göras tillsammans med annan köpare eller när det senast måste göras, givet kravet på förberedelser och C/D:s effektiva livslängd. Eftersom vi heller inte vet vilka förmågor som behöver lyftas i flygstridskrafterna kunde frågor om när, hur eller till vilket pris inte heller besvaras.

I denna del angavs att det inom FM nu pågår en översyn av behoven, vilken tillsammans med utvärderingen av det s.k. demonstratorprogrammet (slutförs 2010) utgör viktigt underlag för beslut. Ett sådant kan behöva fattas "inom ett, tre eller fem år".

Viss diskussion utspann sig även beträffande anskaffning av nya radarjaktrobotar. Mats Nilsson svarade på direkt fråga att det saknades kopplingar mellan ett sådant beslut och nästa generation stridsflygplan. Enligt honom kunde t.ex. en Meteor lika gärna hänga under en C/D som en E/F. Men jag undrar...

Lite roligt blev det kring vad som återstod att leverera enligt objektsramen från delserie 3 och innehållet i den nu aktuella uppgraderingen av C/D, kallad MS 20. Här användes uttrycken "mängder" samt större och mindre "delmängder" i sådan utsträckning att man upplevde sig förflyttad till 70-talets matematikundervisning. Ni minns väl mängdläran?

Nåja, de konkreta svaren på ledamöternas frågor lyste mest med sin frånvaro. Än så länge tycks de vara för tidigt väckta, men erfarenheterna visar å andra sidan att det plötsligt kan vara för sent.

Idag anordnar Socialdemokraterna och Folk och Försvar seminarium om försvarsindustrin. Talar gör bland annat fil dr Jan Joel Andersson och professor emeritus Gunnar Eliasson. Den förre skrev 2004 en uppmärksammad brännpunktare under rubriken "välj försvarsindustri eller insatsförsvar". Ska bli intressant att se om de synpunkterna fortfarande står sig?

Allan Widman

7 kommentarer:

  1. Vad har ni i FöU egentligen för möjligheter att syna FM:s underlag?
    I debatten (och för all del även i statliga utredningar, t ex Hafströms om stödmyndigheterna) påpekas ofta att underlag från FM saknas. Senast i raden var väl ATK:s rapport om Flygbasbataljonerna.

    Hur kan FM komma undan på detta viset gång efter gång?

    /Björn

    SvaraRadera
  2. Rent konkret så är det nog lite svårt att definiera vad som saknas eller inte är levererat från JAS ramen. Delserie 3 beställningen avsåg anskaffning av 64 nya flygplan. Sedan råkade det bli C/D maskiner med en helt annan förmåga än A/B. Vad som har gjorts sedan dess är att se till att även mjukvaran i dessa flygplan förmår att utnyttja kapaciteten i hårdvaran. MS19 är den sista mjukvarueditionen inom den ursprungliga JAS ramen.

    Nu handlar det mest om hur vi får industrin att fortsätta överleva så att dom kan stödja flygplanen under dess livslängd. Att bara kapa alla beställningar skulle innebära att Saab går omkull, oavsett Brasilien affär eller inte. Det kommer nämligen att ta ett par år innan pengarna ramlar in från en sådan affär. Att göra kortsiktiga åliga beställningar är inte heller en bra lösning, då industrin inte kan planera arbetskraftsbehov m.m.. MS20 kan ses som ett sätt att definiera vad FM vill ha för pengar som dom ändå är tvungna att betala.

    Behovet är nog egentligen inte MS20, utan en ny JAS-ram.

    SvaraRadera
  3. - Vem skulle vilja lyfta upp en ny JAS-ram i dagsljuset? Politisk masochism är nog inte en tillräcklig drivkraft.

    Om tredje delseriens cirka 30 miljarder höll liv i en i Sverige lokaliserad flygindustrin i ett drygt decennium, så rör det sig ju inte om lägre summor i dagsläget.

    SvaraRadera
  4. Gustav: Eftersom Sadism numera inte är tillåtet i Försvarsmakten så får vi nöja oss med Masochistiska drag. :-)

    Som jag i tidigare inlägg lagt fram så måste vi se till att flygindustrin har en årlig inkomst. Det går givetvis att göra år för år, men då kommer det att vara omöjligt med långsiktig planering. Alternativet är en ny JAS-ram med samma summa pengar utspridet på t.ex. 10 år. Givetvis rör det sig om en stor summa pengar, men är man realist så inser man att pengara måste ut förr eller senare och det kostar mer att vara feg.

    SvaraRadera
  5. Chefsingenjören,

    Med all respekt; Ditt resonnemang leder till en cirkel. Eftersom vi måste ha en flygindustri för att vidmakthålla och emellanåt förmågelyfta JAS ska vi betala den årliga avgiften. Och eftersom vi har JAS måste industrin på detta sätt hållas vid liv. När uppstår då den politiska eller, om Du så vill, operativa handlingsfriheten? Finns det ett liv bortom JAS?


    Allan Widman

    SvaraRadera
  6. Tja, när handlingsfriheten uppstår torde vara ett politiskt beslut. Det finns ju ingenting som hindrar riksdag och regering från att fatta beslut om att anskaffa ett nytt stridsflygplan från utlandet...

    Men så länge vi avser att fortsätta använda Gripen så får vi se till att det finns en leverantör bakom flygplanen också.

    SvaraRadera
  7. - Var det någon som nämnde handlingsfrihet för den svenska staten?

    Med intill visshet gränsande sannolikhet, så har svenska staten i bilaterala MoU förbundit sig att vidmakthålla en internationellt interoperabel version av JAS 39 C/D med den sydafrikanska republiken respektive en svensk nationell version av samma flygplan med den thailändska monarkin.

    Bägge dessa åtagande torde i tiden sträcka sig till minst år 2030.

    Vare sig Sydafrika eller Thailand har för vana att budgetera för mer omfattande moderniseringar innan flygplansskroven har flugit det antal timmar de är konstruerade för, vilket är 8000 flygtimmar.

    En delikatess i sammanhanget är att svenska flygvapnet aldrig opererat den version som ska levereras i sammanlagt sex (6) exemplar till Thailand. Vi kommer således att behöva versionshantera en unik konfiguration av JAS 39 C/D utrustad i enlighet med FV2000 enkom för detta halva dussin flygplan.

    - Är detta kostnadseffektivt och i enlighet med konceptet "ensad flotta"? Vad står det i Handlingsplan JAS Gripen under avsnittet "internationella samarbeten"?

    Nästa delikatess är att det nog är svenska staten som förbundit sig att vidmakthålla exportversionerna. Inte Saab.

    Om flygindustrin och dess ägare inte ser en tillräcklig lönsamhet i fortsatt vidmakthållande av materiel, som redan slutlevererats från fabrik, så är det således svenska statens ansvar att förbättra industrins lönsamhet intill det att industrin inom ramen för sina avkastningskrav kan genomföra vidmakthållande av exporterade versioner av JAS Gripen.

    Ytterst kan staten ställas inför uppgiften att ta över industrin. En ödets ironi kan vara att nationalisering av svensk försvarsindustri var ett SSU-krav på den tiden som Jan Nygren var dess ordförande.

    SvaraRadera