måndag 9 maj 2016

Arméchefen lämnar...

Hade följande krönika i Blekinge Läns Tidning i veckan. Publicerar även på denna slumrande blogg.


I princip är det upp till varje myndighet att organisera sig efter eget huvud. I fallet Försvarsmakten har just den interna organisationen nyligen fått särskild uppmärksamhet genom arméchefen, Anders Brännströms, avgång. Han anser att den interna organisationen omöjliggör en rationell ledning av stridskrafterna och hela det militära försvaret.

 

Det är mer än tio år sedan den nu avgående riksdagsledamoten, Håkan Juholt, liknade det svenska försvaret vid ett mumintroll. En skapelse som han menade ”hade stort huvud, men små fötter”. Och så är det nog fortfarande att cheferna i myndigheten är ovanligt många sett till antalet soldater i den blygsamma krigsorganisationen.

 

Det stora problemet är dock inte främst antalet chefer, utan att dessa är grupperade både vertikalt och horisontellt genom organisationen. Det är väl inte ovanligt att enskilda funktioner som chefsstaber eller controllers är sidoordnade i till exempel näringslivet. Men i Försvarsmakten har matrisorganisationen varit själva utgångspunkten och enheterna där styrs inte bara av en utan flera andra chefer.

 

Stridskrafterna i försvaret; flygvapnet, marinen och armén, lyder således inte uteslutande under sina stridskraftchefer. Ifråga om till exempel ledning, logistik, personalfrågor och utbildning sker styrningar från andra håll i myndigheten. Inte ens cheferna för regementen och flottiljer är underställda sina respektive stridskraftschefer utan lyder under produktionschefen i högkvarteret. Och det är där, i högkvarteret, som i princip alla chefer och sidofunktioner återfinns.

 

Och vem som helst förstår att i en sådan organisation är arméchefen bara chef just till namnet. Möjligheterna att styra över och utveckla den egna stridskraften får betecknas som synnerligen begränsade. Anders Brännström menar dock att flygvapnet och marinen, bättre än armén, lyckats freda sig från den komplexa, externa styrningen. Det stämmer nog. Dessa stridskrafter är numerärt mindre, lokaliserade till färre ställen i landet och framstår, jämfört med armén, som mer tekniskt specialiserade. Detta är egenskaper som ger visst skydd mot inblandning utifrån.

 

Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna är också en del av krigsorganisationen och till delar av Försvarsmakten. Rikshemvärnschefen, Roland Ekenberg, verkar dock mycket framgångsrikt ha navigerat undan eventuella försök till styrningar från högkvarterets matrisorganisation. Hemvärnet framstår som tydligt avskilt och effektivt administrerat av en liten, egen ledningsstab.

 

Men är då otydligheten i Försvarsmaktens ledningsstruktur i fredstid ett problem? Enligt arméchefen så försvårar den utvecklingen av våra stridskrafter. Och för utomstående framstår den onekligen som tungrodd.

 

Jag vill hävda att otydligheten även är ett problem för den politiska styrningen av Försvarsmakten. När ansvaret för olika delar av försvarsverksamheten inte är fördelat på ett tydligt och transparent sätt blir också ansvarsutkrävande omöjligt. Det gäller både på funktions- och individnivå.

 

Försvarsmaktens högkvarter befinner sig närmast konstant under omorganisation. Med något eller ett par års mellanrum flyttas även de högsta cheferna runt mellan olika befattningar. Inte heller detta gynnar uppföljning och tydlig ansvarsfördelning.

 

Anders Brännström kommer att saknas av hela armén. Han har gjort viktiga insatser internationellt och förtjänstfullt medverkat till ominriktningen mot nationellt försvar. De iakttagelser han gjort gällande Försvarsmaktens organisation tjänar som en viktig tankeställare både för myndighet och politik.      

 
Allan Widman

13 kommentarer:

  1. Gustav Wasa sa...

    - Det militära försvaret av Sverige är nog i än sämre skick än kärnkraften?

    Mest sannolikt är det långt lättare att importera finländsk kärnkraftsel till Sverige än vad det är att locka finländsk operativ förmåga till försvaret av svenskt territorium.

    Om det är rätt att folkomrösta om svensk kärnkraft är det nog minst lika berättigat att folkomrösta om att åter grundutbilda med värnplikt samt att snarast fullfölja svensk ansökan och därefter ratifikation av Washingtonfördraget om ett nordatlantiskt försvarsförbund.

    http://www.svd.se/fack-folkomrosta-om-karnkraften-igen/om/naringsliv:debatt

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är "Oberoende" det nya "Militärt alliansfri"? Det senare har formellt om än inte alltid i praktiken avlöst "Neutral", som Sveriges säkerhetspolitiska identitet.

      Ett Sverige med bibehållen ambition att kunna vara "Neutralt" hade knappast kunnat bli Enhanced Opportunity Partner ("Guldkort"), utlova HNS (Värdlandsstöd), bidra med militära förband till NRF eller delta i ett icke obetydligt antal Centres of Excellence (COEs). "Militärt alliansfri" börjar nog skava i vårt umgänge med Nato?

      Ett mer svårförståeligt "Oberoende" kan då passa bättre i ett läge där vår samlade regelsamhörighet med Nato antar konturerna av ett eget rättsområde.

      Sveriges ansökan till en plats i FN:s säkerhetsråd marknadsförs med Sveriges "Oberoende" säkerhets- och utrikespolitiska kvaliteter.

      - Vilka är då möjligheterna till att överhuvudtaget utmärka sig för en stat utan undantag/opt-outs i sitt medlemskap i Europeiska Unionen? Alldeles särskilt för en medlemsstat, som har uttryckt sig vilja tillhöra Europeiska Unionens kärna är det nog problematiskt att hävda "Oberoende" i betydelsen "Autonom/Självständig" avseende GUSP gentemot övriga medlemsstater.

      Som medlemsstat i Nato kunde Kanada och Norge ta initiativ till att förbjuda personminor respektive klustervapen. Onekligen visade de sig därvid såsom varande "Oberoende" gentemot i vart fall USA.

      Obs!
      I omvärldens bild av Sverige ingår inte längre en stark position i HBTQ-intressenters värdering av oss. Det kanske är dags för (MP) att kräva en HBTQ-minister i regeringsombildningen?

      Från fjolårets fjärde plats rankas Sverige i år tolva i Europa på intresseorganisationen ILGA-Europes index för HBTQ-människors rättigheter.

      Se:
      http://www.europaportalen.se/2016/05/sverige-tappar-stort-i-hbtq-ranking

      Radera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  3. - Har Sverige sådan "Militär alliansfrihet" att vi har handlingsfrihet att ingå allians med valfri annan stat utan begränsningar?

    Politiskt har Sverige självfallet full handlingsfrihet att ingå och lämna alla sina åtaganden inklusive medlemskapet i Europeiska Unionen.

    Men rättsligt innebär nog summan av: att vara Enhanced Opportunity Partner ("Guldkort"), utlovat HNS (Värdlandsstöd), bidrag med militära förband till NRF samt deltagarskap i ett icke obetydligt antal Centres of Excellence (COEs) att den svenska staten måste koordinera varje ytterligare åtagande med de reellt existerande överenskommelser med såväl kretsen av medlemsstater i EU som Nato.

    Det är ju inte meningen att exempelvis ett framtida försvarsförbund med Finland eller Schweiz i något avseende på ett mindre fördelaktigt sätt ska förändra den sammanvägda säkerhetspolitiska situationen för Sverige.

    Därmed är Sveriges reella militära alliansfrihet villkorad av att varje ytterligare säkerhetspolitisk överenskommelse med annan stat eller internationell organisation är fullt kompatibel med EU samt Nato.

    I praktiken är nog därmed Sverige i dagsläget förhindrat att ingå säkerhetspolitiskt avtal med annan part än Nato eller medlemsstat i Nato. Det är inte konstigare än att Sverige är förhindrat att ingå handelspolitiskt avtal annat än genom EU.

    SvaraRadera
  4. Men vad klagar Brännström egentligen över? Det torde inte ha varit för honom okänt att de "gamla" befattningarna som arméchef etc. är borta. Man införde inspektörer som skulle kunna agera som företrädare inte som chefer - sedan bytte man namn på inspektörerna till chefer utan att något i sak hade ändrats. Är det då på sin plats att klaga på att man inte kan agera som de "gamla" cheferna gjorde? Brännström torde haft alla möjligheter att veta vilken befattning med tillhörande uppgift han tog.
    Särskilt med tanke på de krav på "joint" etc. som ställs är dagens ordning relativt bra - krävs sedan bara att cheferna är lojala mot organisationen och dess tänkta arbetssätt - men det är kanske att kräva för mycket...
    Sedan kan jag konstatera av egen erfarenhet att om arméofficerare hade varit mer öppna till sinnelaget och inte suttit fast i gammalt tänkande hade de klarat sig bättre än vad nu är fallet.
    Tyvärr så är inte övriga försvarsmyndigheter förskonade från ständigt nya påbud och omorganisationer etc. FM klarar sig dock ifrån att dessutom få sig tillsänt chefspersonal från annan myndighet som de andra myndigheterna som skall ta emot FM officerare som inte har erfarenhet av verksamheten och som efter en tid byts ut mot ny. Så det är som Hr. Widman säger bara "i princip" som en myndighet att organisera sig efter eget huvud - saken är dock den att en del myndigheter inte bara styr av politiken utan även av annan myndighet.
    Avslutningsvis uppmanas Hr. Widman till att sätta sig in Försvarslogistik/Materielförsörjning för utav de uttalanden som synts verkar det finnas en del luckor i bildningen där.

    SvaraRadera
  5. Anonym,

    Luckorna är stora och jag har fortfarande en blogg för att täppa till dem. Ja, Anders visste nog när han antog befattningen hur den såg ut. Men nu har han valt att med integritet framhålla problemen och för det bör han hedras. Ett offer, bland så många andra de senaste åren. Vi skickar krigarna ut på ökenvandring och sätter akademiker till krigsplanläggning....

    Allan

    SvaraRadera
  6. Lite off topic men jag måste få kommentera en interpellation du gjort i riksdagen. Håller med dig till fullo i din oro för RTC men vill förtydliga att det är inge handlar om någon automatiserad flygledning! RTC är ett teknikstyrt projekt där ingenjörer har lekstuga på LFV;s bekostnad. Det handlar om att göra exakt samma sak fast på ett annat ställe med sämre bild och inte 360 graders vy! Ett absurt projekt som få förstår men desto fler har åsikter om. Tyvärr! Flygtorget.se är normalt inte en vettig informationskälla men då och då skrivs det en del där som kan vara värt att läsa (i dess forumdel).
    Man har 4000 timmar inspelad flygtrafik som bevis... Det betyder ingenting! En oerhört liten flygplats med noll komplexitet bevisar ingenting. Att TS godkänner det betyder heller inget, dom bryr ju sig inte om om det är bra (säkert och effektivt) dom bryr sig endast om det följer gällande regelverk. Vi flygledare stödjer dig till fullo! Endast de flygledare som är beroende av arbetstillfällena är ju positiva och vad ska dom stackarna annars tycka...?! NI politiker måste läsa på och undvika att ytterligare en samhällsviktig infrastruktur förfalla.

    SvaraRadera
  7. Gustav Wasa sa...

    Vår infrastrukturminister är med på noterna:

    "Erfarenheten har visat att RTS inte bara fungerar på mindre regionala flygplatser utan också på större flygplatser, sade Anna Johansson bland annat i sitt inledningstal."

    Ovan klipp från:
    http://www.lfv.se/nyheter/nyheter-2016/icao-symposium-maj-2016

    SvaraRadera
  8. Var kommer den erfarenheten ifrån...?! Det är en politiker som inte har en susning! Vad är då syftet med att fjärrstyra...? Att göra samma sak fast på ett annat ställe...?

    SvaraRadera
  9. Den internationella folkrätten ställer krav på att Sverige, liksom alla andra stater, besitter förmåga att värna den territoriella integriteten. I konkreta termer innebär det bl.a. att utländska ubåtar som olovligen gör intrång på svenskt territorium ska kunna upptäckas och avvisas eller bekämpas.

    Regeringen får enligt 15 kap. 13 § första stycket regeringsformen sätta in rikets försvarsmakt i enlighet med internationell rätt för att hindra en kränkning av rikets territorium.
    I bestämmelsens andra stycke bemyndigas regeringen att uppdra åt rikets försvarsmakt att använda våld i enlighet med internationell rätt för att förhindra kränkning av rikets territorium i fred eller i krig mellan främmande stater. Med stöd av bemyndigandet i 15 kap. 13 § andra stycket regeringsformen har regeringen beslutat förordningen (1982:756) om Försvarsmaktens ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium under fred, neutralitet, m.m. (IKFN-förordningen).

    Enligt 15 § IKFN-förordningen ska en utländsk ubåt som påträffas i undervattensläge inom svenskt inre vatten hindras från att bedriva fortsatt verksamhet där. Därvid får vapenmakt tillgripas utan föregående varning. Om det behövs, får sådana vapen användas som medför risk för att ubåten sänks eller görs manöveroduglig på något annat sätt. Om ubåten intar övervattensläge, ska den identifieras och för vidare åtgärder föras till en ankarplats.
    En utländsk ubåt som påträffas i undervattensläge inom territorialhavet ska avvisas från territoriet. Om det är nödvändigt ska vapenmakt tillgripas. Då särskilda förhållanden kräver det, får därvid enligt Försvarsmaktens bestämmande vapenmakt i syfte att förhindra fortsatt verksamhet tillgripas utan utan föregående varning.

    Hela kedjan, från statens skyldigheter, via regeringens befogenheter och bemyndigande, till Förvarsmaktens uppdrag och handlingsregler är konsistent och glasklart reglerad. Varför tillåts då främmande makt att med sina ubåtar – år efter år – flagrant och frekvent kränka den svenska territoriella integriteten?

    Försvarsmakten – möter varje hot och klarar varje utmaning.
    Försvarsmakten har sällan varit bättre än nu…

    SvaraRadera
  10. I sakpolitiskt avseende var "Det nya arbetarpartiet" troget "Den svenska modellen".

    Statsråden B. Ask och G. Carlsson bröt däremot flagrant med "Den svenska modellens" former när de kränkte svenska myndighetschefers grundläggande oavsättbarhet. Att avpollettera en rikspolischef respektive en SIDA-chef var att skriva in sig i svensk förvaltningshistoria.

    Det bör ha föresvävat "Det gamla arbetarpartiets" regeringschef att han styr riket genom utnämningsmakten samt att ingen kommer att "toppa laget" av myndighetschefer åt honom.

    - Om S. Löven vill upprepa 2014-års siffror 2018, så kan det vara dags att agera?

    Därtill torde han vara väl underkunnig om att det är hans parti, som 2018 kommer att ta ansvaret inför väljarna för politikens och myndigheternas sammanvägda leverans under mandatperioden 2014-2018. Allt kommer inte gå att skylla på Miljöpartiet eller en ondsint opposition.

    I den ena vågskålen ligger då det praktiska resultatet av myndighetscheferna för Polismyndigheten och Försvarsmakten, såsom verkligheten uppfattas av väljarna i vardagen.

    I den andra vågskålen ligger väljarnas tacksamhet för att "Den svenska modellen" värnats fast kanske framförallt omnämnts vid mångfaldiga tillfällen.

    Med arméreglementets ord:

    "Obeslutsamhet och uraktlåtenhet att handla ligger en chef mera till last än misstag i fråga om val av medel."

    Sedelbränning på grill och DJ-battle i Almedalen har erfarenhetsmässigt inte visat sig gå att omsätta i väljarframgångar. Detsamma torde gälla avseende att riva av sitt budskap i form av en rocklåt i Sälen.

    http://www.allehanda.se/allmant/halsingland/ob-du-kan-lita-pa-mig

    SvaraRadera
  11. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  12. Jaha du Widman.
    Det är måndag morgon och uppenbarligen har beslutsamhetens friska hy gått i eftertänksamhetens kranka blekhet över...

    SvaraRadera