måndag 22 augusti 2011

Menlöst?

Så poppade Hkp 14 på nytt upp i debatten. Förra veckan hade Ekot nästan dagligen nya turer kring hur upphandlingen gick till, hur myndigheten tillämpar sekretessbestämmelser m.m. Detta gav mig anledning att under helgen gå igenom utredningsgruppens (MUST) ”dokumentation av helikopteraffären” (2003-04-24), FMV:s rekommendation avseende Hkp 14 (2001-04-24) och en tidigare hemligstämplad handling benämnd ”Händelseöversikt våren 2001” (odaterad). Sistnämnda är kortfattade minnesanteckningar från FM:s samordningsgrupp för anskaffningen av helikoptern. De upprättades trots uttryckligt förbud om dokumentation.

De flesta har väl redan tillgodogjort sig huvuddragen via media. Som att FM uppfattade sig utsatt för ”politiskt tryck” och att FMV förordade Sikorsky S 92 framför NH 90. Likväl finns det en del annat i materialet för den som är intresserad.

Redan tre dagar efter det första mötet i samordningsgruppen slog dåvarande C STRA, generallöjtnant Johan Kihl, fast att NH 90 är den ”enda nordiska lösningen”.

Frågan om ledningssystemet för helikoptern synes ha varit mycket central. Den 14 februari 2001 lämnade dåvarande försvarsministerns militära rådgivare, brigadgeneralen Michael Moore, en PM till samordningsgruppen benämnd ”tankepapper kring lednings- och informationssystem för transporthelikoptrar”. På ett möte dagen innan hade företrädare för SAAB gjort föredragningar om sitt ledningssystem. Det mötet hade, enligt minnesanteckningarna, också ”föregåtts av samtal” mellan samordningsgruppens ordförande och SAAB-representanterna. Senare blev det ytterligare möten med SAAB - månader innan upphandlingen skulle avgöras.

Under våren 2001 dominerades diskussionerna helt av ledningssystemet. Den 22 februari hölls ett generalsmöte i frågan. Dåvarande chefen OPIL, sedermera generallöjtnanten Jan Johnsson, ska då ha förordat ”hkp med rätt ledningssystem före ett stort antal hkp”. Vid denna tid är samordningsgruppen ibland också förstärkt med lite andra namn, som till exempel Jan Petersson och Per Nilsson…

Det var måhända viktigt för en och annan att Hkp 14 blev en nordisk lösning, men långt viktigare var naturligtvis att ledningssystemet blev svenskt. Samma dag som regeringsbeslutet offentliggjordes den 18 september 2001 skrev SAAB i en pressrelease att man ”kommer att ansvara för utveckling och anskaffning av det taktiska systemet för den nya svenska enhetshelikoptern, Helikopter 14. Ett nytt ledningssystem kommer att utvecklas som en del av det taktiska avioniksystemet. Detta blir en viktig del i Försvarsmaktens framtida struktur och ledningsfilosofi”.

Ja, det var sannerligen NBF-tider. Inget var omöjligt. Inte ens att integrera ett svenskt, taktiskt ledningssystem i det flygsäkerhetskritiska systemet på världens första serietillverkade fly-by-wire helikopter. Det bedömdes dock kosta ca 2 miljarder att utrusta de arton svenska helikoptrarna med systemet; cirka en tredjedel av det uppskattade anskaffningsvärdet.

Tio år senare är utvecklingen och integrationen ännu långt ifrån slutförd, men industrin kämpar oförtrutet vidare.

Fortsättning följer.


Allan Widman

10 kommentarer:

  1. Gustav Wasa sa...

    Snurrigt! Idag är det stöd till samhället som producerades med HKP 4 inom kort tillbaka i statens regi. Se:

    "Staten tar tillbaka ansvaret för sjö- och flygräddningen i Sverige.
    Sjöfartsverket köper företaget Norrlandsflygs helikopterverksamhet.

    -Vi har tittat på många olika alternativ och vad man skulle kunna ha gjort i stället, men landat i att det här är det som går och som Sjöfartsverket är överens om med Norrlandsflyg för att i god ordning ändå kunna säkerställa att vi inte får något avbrott i verksamheten. Det har varit det viktigaste, säger infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M).

    Totalt berörs sju helikoptrar. Regeringen ska skriva under propositionen om köpet den 15 september och lämna den till riksdagen. Om riksdagen säger ja tar Sjöfartsverket över personalen för alla sju helikoptrar baserade runt om i landet och leasingavtalen för fem helikoptrar."

    - Varför är det så viktigt att avveckla Försvarsmaktens HKP 4?

    - Blir kostnaderna för skattebetalarna lägre med ytterligare en statlig helikopteroperatör?

    - Vilken helikopter har lägre flygtimpris än HKP 4 med lång räckvidd över hav och hög lyftkapacitet?

    SvaraRadera
  2. Jo, det var intressant att ingå i industridiskussionerna och mötena med FMV och de övriga ländernas representanter. Efter en tvåveckors period i USA hos Sikorsky där hela upplägget fastlades, så blev styrordern direkt efter hemkomst - "Ni måste till NH Industries och göra motsvarande med dem". Det var lite upseendeväckan eftersom veckorna innan var NH90 inte ett alternativ alls. "Politiskt styrning" var skälet som framfördes....

    Å andra sidan, året innan upphandlingen drog igång på riktigt, minns jag möten med de olika Nordiska ländernas representanter där alla framlade sin syn. Norge skulle bestämt ha NH90, främsta skälet var för att passa på deras korvett (som inte ens var färdigdesignad...), Danskarna skulle ha EH101 och Finnarna lutade åt S-92, men ville framförallt ha något som fungerade och gav produktion i Finland. Sverige skulle såklart medla fram en lösning i detta... vi ser nu facit hur det gick...

    SvaraRadera
  3. Anonym,

    Nej, det hela påminner lite om "herrarnas fria åkning". Men offentliga upphandlingar lämnar inget utrymme för sådant. Därför skickade Sikorskys ombud ett utkast till stämningsansökan som nådde FMV den 30 juli 2002 efter att juridiska staben lämnat ut delar av menbedömningarna.

    Lagen om Offentlig Upphandling ställer upp ett generellt krav på affärsmässighet; bästa möjliga kvalitet till lägsta pris...

    Poängen med mitt första inlägg var att visa på NBF-svärmeriernas inflytande. Ledningssystemet TMS var nog oberoende av vilken helikopter som till sist valdes.


    Mvh

    Allan Widman

    SvaraRadera
  4. Gustav Wasa sa...

    Saabs TMS (Tactical Management System) skulle bli världsledande på bistatisk ubåtsjakt och avsågs användas av fem (5) sjöoperativa exemplar av HKP 14 (HKP 14B). Det vill säga två stridspar och en reserv.

    En helikopter spanar, målföljer och eldleder över datalänk verkansmedel (t ex torped), som insätts från en annan helikopter efter fusion av egna data från aktiva sensorer med den senare helikopterns data från passiva sensorer (Silent Shooter).

    Detta metodik är sofistikerad och ställer sekundoperativa krav på gränssnittet mellan TMS och de flygkritiska systemen i bägge helikoptrarna (bl a Heading). Knappast någon ubåt skulle undgå bekämpning i duell med fullt operativt fungerade TMS implementerade i två samverkande helikoptrar med varsin uppdragsmodul för ubåtsjakt.

    Det kan upplevas som lättare att utveckla TMS mot ett flygkritiskt system, som ännu inte är färdigutvecklat som NH90, än mot en plattform som med avseende på det flygkritiska systemet är i större utsträckning färdigt och därmed låst.

    Innan det flygkritiska systemet befunnits stabilt och väl beprövat, så vill nog egentligen ingen leverantör öppna gränssnitt mot andra system.

    Utvecklingspotentialen för NH90 är fortfarande mycket stor. Likaså förbättringspotentialen.

    När J-O Lind för ett par år sedan i Militärhelikopterutredningens slutbetänkande avviserade full operativ förmåga 2020 för HKP 14, så var det under förutsättning att ett vapenpaket omedelbart valdes. Detta för att TMS skulle kunna utvecklas för att leda insats under de specifika förutsättningar, som vald torped och sjunkbomb skulle ställa på algoritmerna i TMS till följd av just de valda vapnens stridsfall, räckvidder, fällningshöjder med mera.

    Något val av vapen till HKP 14B och därmed TMS har ännu inte fattats. Hur utvecklingen av TMS under dessa omständigheter kan fortskrida undgår denna skribents fattningsförmåga?

    SvaraRadera
  5. Widman,

    Såvitt jag inte är felinformerad innehar generalen Kihl, allt sedan han lämnade försvaret, en välbetald anställning vid Saab AB.
    En händelse som ser ut som en tanke...

    SvaraRadera
  6. Simplicio,

    Vem behöver NBG när det finns NBF?

    Dagen efter att generallöjtnant Johan Kihl lämnade HKV, den 1 juni 2004, kom han på Brännpunkt ut som motståndare till det han tidigare stöttat med hela sitt hjärta. NBG var ett hot:

    "I värsta fall kommer inga resurser att finnas kvar för allt det nya som behövs i ett modernt försvar".

    Läs hela artikeln på följande länk:

    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/nej-till-eus-stridsgrupp_148438.svd

    Mvh

    Allan Widman

    SvaraRadera
  7. Den senaste kommentaren har jag tagit bort. Kränkande omdömen om enskilda är inte välkomna på denna blogg.

    Mvh

    Allan Widman

    SvaraRadera
  8. Menligt?

    I den av bloggägaren borttagna kommentaren ovan ställdes efter de penibla perfiditeterna en inte helt ointressant fråga; varför staten vid den upphandling av medeltunga helikoptrar till försvaret som nu genomförs valt UH-60M i stället för den vid upphandlingen 2001 av FMV:s experter förordade - men av andra ratade - S-92.

    Båda typerna tillhandahålles av den amerikanske helikoptertillverkaren Sikorsky Aircraft Corporation.

    Starka särintressen har alltid gjort sig gällande när försvaret anskaffar materiel.

    Kan det finnas ett samband mellan det faktum att hkp14 i sjöoperativ konfiguration endast anskaffats i fem exemplar och det faktum att UH-60M (hkp16) anskaffas i en konfiguration som inte tillåter flygning över hav samt att hkp16 i likhet med hkp14 anskaffas i en konfiguration som inte medger basering ombord på fartyg - eller är det bara en olycklig omständighet?

    Oavsett vilket kan denna fråga, inom en inte allt för avlägsen framtid, möjligen komma att sysselsätta ett eller annat utredningsproffs inom regeringskansliet...

    SvaraRadera
  9. Att idag beställa Blackhawk istället för S-92 känns lite som att köpa en 245:a när det finns V70...
    Fast som konstaterats så rör vi oss "ett terrängparti bakom" det sunda förnuftet.

    SvaraRadera
  10. Gustav Wasa sa...

    Dagens glada nyhet nr 1: FM lovar på Flygvapenbloggen att HKP 14 gör internationell insats 1 april 2016!

    http://flygvapenbloggen.se/2011/09/08/hkp14-vilket-lyft/

    Dagens glada nyhet nr 2: Tyskland höjer anslaget för internationella insatser med trettio procent (+30%) i budgeten för 2012 och kan tänka sig att omförhandla pågående projekt med sin försvarsindustri. Kan Tyskland, så kan vi!

    http://defensenews.com/story.php?i=7612611&c=EUR&s=TOP

    SvaraRadera