tag:blogger.com,1999:blog-4103483251465205397.post8460964387654388965..comments2024-01-29T10:01:43.752-08:00Comments on Strilaren II: FolkförankringAllan Widmanhttp://www.blogger.com/profile/01429329841621702508noreply@blogger.comBlogger1125tag:blogger.com,1999:blog-4103483251465205397.post-7895679550995382072011-05-19T08:58:54.811-07:002011-05-19T08:58:54.811-07:00Wikipedia-artikeln nedan sammanfattar väl vårt nat...Wikipedia-artikeln nedan sammanfattar väl vårt nationella försvars nedgång, så som det kan beskrivas med utgångspunkt från en enskild artefacts skeppstekniska historik. Samtidigt så antyder berättelsen vad som krävs för att backa bandet och återuppbygga nationell väpnad förmåga av mer än symbolisk omfattning.<br /><br />En lärdom kanske är att det straffar sig att ändra på vedertagna beprövade konstruktioner. <br /><br />"If it ain't wrong don't fix it!"<br /><br />G.W.<br />---<br />HMS Östhammar (V11) var en vedettbåt i svenska marinen som togs i tjänst 1 mars 1985. Byggdes på Djupviks varv och är systerfartyg till HMS Dalarö (V09) och HMS Sandhamn (V10). Är numera skänkt till Sjövärnskåren.<br /> <br />Fartygen i Dalarö-klassen baserades på den design som använts för Kustbevakningens 280-klass. De mest synliga skillnaderna är att skrovsidorna är uppdragna för att bilda ett helt plant halvdäck, bryggan är annorlunda gentemot de tidiga 280-båtarna och mastarrangemanget är betydligt högre på Dalarö-klassen. Framdrivningsmaskineriet är också annorlunda med 8-cylindriga MTU-dieslar i stället för Cummings eller MWM som används på Kustbevakningens fartyg. Fartygen blev också två meter längre då man stoppade in en ammunitionsdurk för 40 mm pjäsen mellan maskinrum och akterpik/styrmaskinrum. Detta fick till följd att Dalarö-klassen erhöll ett ogynnsamt längd/bredd förhållande vilket gör dem benägna att skära vid gång i med- eller låringssjö.<br /> <br />Det visade sig ganska snart efter leverans att fartygens sjöegenskaper inte var tillfredsställande. HMS Dalarö och HMS Östhammar modifierades med slingerkölar av olika utförande men det gjordes inte med HMS Sandhamn. Detta tillsammans med att HMS Dalarö:s deplacement var i storleksordningen 5 ton mindre än de andra två fartygens gjorde att alla tre fartygen uppvisade olika egenskaper.<br /> <br />Gemensamt var dock att tvärskeppsstabiliteten under vissa förhållanden inte var tillfyllest, vilket ledde till att 40mm pjäsen togs iland. Den ersattes under andra halvan av 90-talet av en hydraulisk däckskran för att hantera en större skeppsbåt som tillförts fartygen. Ersättning till pjäsen diskuterades men något besluts togs aldrig och fartygen var under resten av sin aktiva tid endast beväpnade med lätt ksp förutom minor och sjunkbomber.<br /> <br />Vid leverans användes fartygen i huvudsak i Stockholms skärgård, men HMS Östhammar utlokaliserades sedermera till Gotland. Under första halvan av 90-talet överfördes fartygen till sjöbevakningen i Malmö som ersättning för de äldre vedettbåtarna av typ II (ombyggda motortorpedbåtar). Där tjänstgjorde fartygen till att de utgick ut tjänst under 2004.<br /> <br />HMS Östhammar lever vidare som Sjövärnskårens SVK 11 Östhammar med hemmahamn Karlskrona men normalt utgångsbaserad i Klagshamn.Gustav Wasahttps://www.blogger.com/profile/10946650643890274318noreply@blogger.com